Mål C‑595/18 P

The Goldman Sachs Group Inc.

mot

Europeiska kommissionen

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 27 januari 2021

”Överklagande – Konkurrens – Konkurrensbegränsande samverkan – Den europeiska marknaden för elkablar – Marknadsuppdelning inom ramen för projekt – Förordning (EG) nr 1/2003 – Artikel 23.2 – Ett bolag hålls ansvarigt för ett annat bolags överträdelse – Presumtionen om faktiskt utövande av ett avgörande inflytande – Enhet som kontrollerar 100 procent av de rösträtter som är knutna till aktierna i ett annat bolag”

1. Konkurrens – Unionsbestämmelser – Överträdelser – Ansvar – Moderbolag och dotterbolag – Ekonomisk enhet – Bedömningskriterier – Presumtion att ett moderbolag utövar ett avgörande inflytande över sina helägda eller nästan helägda dotterbolag – Moderbolag som befinner sig i en liknande situation – Moderbolag som kan utöva rösträtt för samtliga aktier i dotterbolaget

   (Artikel 101 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2)

   (se punkterna 31–36)

2. Konkurrens – Unionsbestämmelser – Överträdelser – Ansvar – Moderbolag och dotterbolag – Ekonomisk enhet – Bedömningskriterier – Presumtion om att ett moderbolag utövar ett avgörande inflytande över sina helägda eller nästan helägda dotterbolag – Kan motbevisas – Kombination av presumtionen om att ett moderbolag utövar ett avgörande inflytande över sina helägda eller nästan helägda dotterbolag och andra bevis

   (Artikel 101 FEUF)

   (se punkt 40)

3. Konkurrens – Unionsbestämmelser – Överträdelser – Ansvar – Moderbolag och dotterbolag – Ekonomisk enhet – Bedömningskriterier – Utövandet av ett avgörande inflytande på dotterbolagets beteende framgår av en rad indicier avseende de ekonomiska, organisatoriska och juridiska banden till moderbolaget – Omständigheter som gör det möjligt att påvisa att det föreligger ett avgörande inflytande – Faktisk kontroll över dotterbolagets styrelse – Ledamöter som sitter i styrelsen för ett bolag som är knutet till ett annat bolag genom tidigare konsulttjänster eller konsultavtal

   (Artikel 101 FEUF)

   (se punkterna 93–95)

Resumé

The Goldman Sachs Group (nedan kallat klaganden) är ett bolag som är etablerat i Förenta staterna och som bedriver verksamhet som affärsbank och investmentbolag vid världens ledande fondbörser. Från den 29 juli 2005 till den 28 januari 2009 (nedan kallad överträdelseperioden) var klaganden, via vissa fonder som klaganden hade upprättat, indirekt moderbolag till Prysmian SpA och till dess helägda dotterbolag Prysmian Cavi e Sistemi Srl, två bolag etablerade i Italien, vilka tillsammans utgör Prysmiankoncernen som är en global aktör inom sektorn för undervatten- och underjordselkablar. Medan klagandens andel i Prysmians kapital ursprungligen uppgick till 100 procent av aktierna, minskade denna andel därefter och uppgick till 84,4 procent den 3 maj 2007, då en del av aktierna i Prysmian introducerades på börsen. ( 1 )

Efter en utredning som inleddes år 2008 beslutade kommissionen genom beslut av den 2 april 2014 ( 2 ) (nedan kallat det omtvistade beslutet) dels att det förelåg en enda, fortlöpande överträdelse av artikel 101 FEUF inom ”sektorn för underjords- och/eller undervattenelkablar för (mycket) hög spänning”, vilken bestod i en uppdelning av världsmarknaden mellan de främsta europeiska, japanska och sydkoreanska tillverkarna, dels att de skulle åläggas böter för deras deltagande i den aktuella kartellen.

Klaganden hölls ansvarig i egenskap av moderbolag till Prysmian under överträdelseperioden, varvid åtskillnad gjordes mellan den situation som rådde fram till börsintroduktionen av en del av aktierna i Prysmian och den senare situationen. När det gäller den första perioden fann kommissionen att klaganden fortfarande befann sig i en situation som motsvarar situationen för en ensam ägare, trots de andelsöverlåtelser som skett, vilket innebar att det i enlighet med de principer i rättspraxis som slagits fast av domstolen ( 3 ) kunde presumeras att klaganden hade utövat ett avgörande inflytande över Prysmians agerande på marknaden. Vad gäller hela överträdelseperioden stödde sig kommissionen på en rad omständigheter som påvisade de ekonomiska, organisatoriska och juridiska banden mellan klaganden och Prysmian för att dra slutsatsen att ett sådant avgörande inflytande faktiskt hade utövats.

Klaganden bestred kommissionens bedömning, vilken var avsedd att hålla bolaget ansvarigt för den aktuella överträdelsen, och väckte således talan vid tribunalen och yrkade dels ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet, i den mån beslutet berörde klaganden, dels nedsättning av de böter som klaganden hade ålagts. Tribunalen ogillade denna talan i sin helhet genom dom av den 12 juli 2018. ( 4 ) Genom dom av den 27 januari 2021 ogillade domstolen Goldman Sachs överklagande av tribunalens dom. Domstolen gjorde i detta sammanhang nya förtydliganden avseende de villkor som ska vara uppfyllda för att ett moderbolag ska kunna hållas ansvarigt för sitt dotterbolags agerande vid överträdelse av konkurrensreglerna.

Domstolens bedömning

Domstolen fastställde för det första, att det var riktigt av tribunalen att finna att kommissionen, när ett moderbolag innehar samtliga rösträtter som är knutna till aktierna i dess dotterbolag, har rätt att grunda sig på presumtionen att moderbolaget faktiskt utövar ett avgörande inflytande på dotterbolagets beteende på marknaden. Domstolen erinrade nämligen om att presumtionen om faktiskt utövande av ett avgörande inflytande, såsom den har slagits fast i rättspraxis, syftar till att moderbolaget ska kunna hållas ansvarigt för dotterbolagets beteende, såvida moderbolaget inte lyckas styrka att dotterbolaget agerar självständigt på marknaden. Det krävs således inte att kommissionen lägger fram indicier som kan styrka att ett avgörande inflytande faktiskt har utövats för att nämnda presumtion ska kunna tillämpas. Domstolen preciserade i detta hänseende att det inte enbart är innehavet av hela eller nästan hela kapitalet i dotterbolaget i sig som ligger till grund för presumtionen, utan i vilken grad moderbolaget därigenom har kontroll över dotterbolaget. Ett moderbolag som innehar samtliga rösträtter som är knutna till aktierna i dess dotterbolag – utan att för den delen vara den enda aktieägaren – kan utöva ett avgörande inflytande över dotterbolagets beteende. Efter att ha konstaterat att klagandens innehav av samtliga de rösträtter som är knutna till aktierna i dess dotterbolag inte hade bestritts, fann domstolen att tribunalen inte kunde kritiseras i överklagandet för att ha jämfört en sådan situation med situationen för ett bolag som äger hela eller nästan hela kapitalet i ett dotterbolag i samband med de villkor som ska vara uppfyllda för att presumtionen om faktiskt utövande av ett avgörande inflytande, ska kunna tillämpas.

Vad för det andra gäller prövningen av de omständigheter på vilka kommissionen grundade sin slutsats att klaganden hade utövat ett avgörande inflytande över sitt dotterbolags beteende på marknaden under hela överträdelseperioden, noterade domstolen att kommissionen, vad gäller den första perioden, stödde sig på två grunder för att hålla klaganden ansvarig för överträdelsen. Kommissionen grundade sig i detta avseende på en presumtion om faktiskt utövande av ett avgörande inflytande, eftersom klaganden innehade samtliga rösträtter som var knutna till aktierna i Prysmian, och på sin slutsats att klaganden faktiskt hade utövat ett sådant inflytande över Prysmian. Eftersom kommissionen hade rätt att grunda sig på en sådan presumtion, såsom framgår av det ovan anförda, och eftersom tribunalen inte hade gjort någon felaktig rättstillämpning när den drog slutsatsen att klaganden inte hade lyckats motbevisa denna presumtion fann domstolen att överklagandet var verkningslöst i den del det avsåg tribunalens slutsatser vad gäller den andra grund som kommissionen stödde sig på för att hålla klaganden ansvarig för den aktuella överträdelsen under den perioden.

Vad gäller perioden efter börsintroduktionen av en del av aktierna i Prysmian fann domstolen att tribunalen inte hade gjort någon felaktig rättstillämpning när den slog fast att andra personliga band mellan moderbolaget och dess dotterbolag än dem som följer av ett samtidigt innehav av flera befattningar kunde vara relevanta i detta avseende, eftersom sådana band kan visa att det rör sig om en enda ekonomisk enhet. Tribunalen gjorde således en riktig bedömning när den fann att de personliga band som avser ett bolags styrelseledamots utövande av rådgivningsverksamhet för det andra bolaget, är relevanta.

Domstolen påpekade slutligen att Prysmian inte hade beviljats någon nedsättning av böterna på grund av att det överklagande som ingetts av bolagen i Prysmiankoncernen ( 5 ) hade ogillats, vilket innebar att klaganden inte kunde göra anspråk på att beviljas samma nedsättning. Överklagandet ogillades följaktligen i sin helhet.

( 1 ) Under överträdelseperioden kallas perioden före börsintroduktionen av en del av aktierna i Prysmian nedan för den första perioden.

( 2 ) Kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES‑avtalet (ärende AT.39610 – Elkablar).

( 3 ) Dom av den 10 september 2009, Akzo Nobel m.fl./kommissionen (C-97/08 P, EU:C:2009:536, punkt 58). Se även domen av den 24 juni 2015, Fresh Del Monte Produce/kommissionen och kommissionen/Fresh Del Monte Produce (C-293/13 P och C-294/13 P, EU:C:2015:416, punkt 75 och där angiven rättspraxis) och domen av den 28 oktober 2020, Pirelli & C./kommissionen (C-611/18 P, ej publicerad, EU:C:2020:868, punkt 68 och där angiven rättspraxis).

( 4 ) Dom av den 12 juli 2018, The Goldman Sachs Group/kommissionen (T-419/14, EU:T:2018:445).

( 5 ) Dom av den 12 juli 2018, Prysmian och Prysmian Cavi e Sistemi/kommissionen (T-475/14, EU:T:2018:448), vilken fastställdes genom dom av den 24 september 2020, Prysmian och Prysmian Cavi e Sistemi/kommissionen (C-601/18 P, EU:C:2020:751).