Mål C‑674/17

Förfarande anhängiggjort av Luonnonsuojeluyhdistys Tapiola Pohjois-Savo – Kainuu ry

(begäran om förhandsavgörande från Högsta förvaltningsdomstolen)

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 10 oktober 2019

”Begäran om förhandsavgörande – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43/EEG – Artikel 12.1 – Strikt skyddssystem för djurarter – Bilaga IV – Canis lupus (varg) – Artikel 16.1 e – Undantag, enligt vilket det är tillåtet att samla in vissa exemplar i en begränsad mängd – Stamvårdande jakt – Bedömning av bevarandestatusen hos bestånden av den berörda arten”

1. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Strikt skydd av de djurarter som finns förtecknade i punkt a i bilaga IV – Nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem

   (Rådets direktiv 92/43, artikel 12.1 a och d och punkt a i bilaga IV)

   (se punkterna 26 och 27)

2. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Skydd av arter – Undantag – Villkor – Restriktiv tolkning – Bevisbörda

   (Rådets direktiv 92/43, artiklarna 12–14, 15 a och b och 16.1)

   (se punkterna 28–31)

3. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Strikt skydd av de djurarter som finns förtecknade i punkt a i bilaga IV – Undantag – Varje undantag har ett självständigt tillämpningsområde – Insamling och förvaring av vissa exemplar – Villkor – Upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna

   (Rådets direktiv 92/43, artiklarna 12.1 och 16.1 och punkt a i bilaga IV)

   (se punkterna 34–38)

4. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Strikt skydd av de djurarter som finns förtecknade i punkt a i bilaga IV – Undantag – Insamling och förvaring av vissa exemplar – Stamvårdande jakt på varg – Undantag som motiveras i syfte att bekämpa tjuvjakt – Tillåtet – Villkor – Motiveringsskyldighet – Upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna – Huruvida undantaget är förenligt med det eftersträvade målet

   (Rådets direktiv 92/43, artiklarna 2.1, 12.1, 16.1 och punkt a i bilaga IV)

   (se punkterna 39–46)

5. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Strikt skydd av de djurarter som finns förtecknade i punkt a i bilaga IV – Undantag – Villkor – Avsaknad av andra lämpliga lösningar – Motiveringsskyldighet – Räckvidd

   (Rådets direktiv 92/43, artiklarna 2.1, 12.1, 16.1 och punkt a i bilaga IV)

   (se punkterna 47–53)

6. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Skydd av arter – Undantag – Förutsättningar för antagande av undantagsåtgärder – Upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna – Villkor som avser beviljandet av undantag i särskilda fall – Tillämpning av försiktighetsprincipen – Fastställande, på grundval av vetenskapliga uppgifter, av de territoriella och kvantitativa begränsningar som omfattar dispenserna

   (Artikel 191.2 FEUF; rådets förordning nr 92/43, artiklarna 1 a och 16.1)

   (se punkterna 54–69)

7. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Strikt skydd av de djurarter som finns förtecknade i punkt a i bilaga IV – Undantag – Insamling och förvaring av vissa exemplar – Villkor – Insamlingen eller förvaringen av mängden exemplar av de berörda arterna ska vara begränsad och fastställd – Åtgärden ska vara selektiv och ske i begränsad omfattning – Kontrollen av att villkoren iakttas ska vara strikt och effektiv

   (Rådets direktiv 92/43, artikel 16.1 e och punkt a i bilaga IV)

   (se punkterna 70–74)

Resumé

Domstolen fastställer de strikta villkor som ska vara uppfyllda för att ett undantag från förbudet mot att i stamvårdande syfte avsiktligt döda en art som skyddas av livsmiljödirektivet, såsom varg, ska få beviljas

Domstolen (andra avdelningen) har i domen Luonnonsuojeluyhdistys Tapiola (C‑674/17), som meddelades den 10 oktober 2019 och som rör tolkningen av rådets direktiv 92/43 av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter ( 1 ) (nedan kallat livsmiljödirektivet), fastställt samtliga de villkor som ska vara uppfyllda för att medlemsstaterna ska kunna anta åtgärder som utgör ett undantag från förbudet att avsiktligt döda exemplar av de arter som kräver noggrant skydd. ( 2 ) Det rör sig i det aktuella fallet om varg (canis lupus).

Genom två beslut av den 18 december 2015 beviljade Finlands viltcentral fällandet av sju vargar, mellan den 23 januari och den 21 februari 2016, i landskapet Norra Savolax. Det huvudsakliga ändamålet var att stoppa olagligt dödande, det vill säga tjuvjakt. En finländsk naturskyddsförening överklagade dessa två beslut. Finlands Högsta förvaltningsdomstol som hade att pröva överklagandet uppmuntrade EU-domstolen att fastställa huruvida livsmiljödirektivet utgjorde hinder för att anta sådana beslut.

EU-domstolen besvarade frågan med att livsmiljödirektivet ska tolkas så, att det utgör hinder för att anta sådana beslut om besluten inte uppfyller samtliga de villkor som den har preciserat.

Sådana undantag ska således för det första på ett klart, tydligt och underbyggt sätt ange det mål som eftersträvas och på grundval av rigorösa vetenskapliga uppgifter styrka att undantagen är ägnade att uppnå målet. Domstolen fann i förevarande fall att bekämpandet av tjuvjakten kunde åberopas som ett mål som omfattas av direktivet men att tillstånd att bedriva stamvårdande jakt faktiskt måste kunna minska den olagliga jakten, och detta i en omfattning som får en positiv nettoeffekt på vargstammens bevarandestatus.

Det ska för det andra styrkas på ett tydligt och adekvat sätt att det mål som eftersträvas inte kan uppnås genom en annan lämplig lösning. Domstolen har i detta hänseende påpekat att enbart förekomsten av en sådan olaglig aktivitet som tjuvjakt eller de svårigheter som är förenade med genomförandet av kontroller av densamma inte är en tillräcklig omständighet i detta avseende. Tvärtom ska en strikt och effektiv kontroll av den olagliga aktiviteten prioriteras.

Det erinras för det tredje i artikel 16 i livsmiljödirektivet om att upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde är en nödvändig förutsättning för beviljandet av sådana undantag. Undantagen ska således grundas på kriterier som fastställts för att säkerställa bevarandet på lång sikt av utvecklingen och den sociala stabiliteten hos den berörda arten. En bedömning av bevarandestatusen och den inverkan som undantagen kan ha på denna ska dessutom göras i samband med undantagen. Medlemsstaterna ska för övrigt i enlighet med försiktighetsprincipen inte bevilja eller tillämpa sådana undantag om det finns en viss osäkerhet om huruvida ett sådant undantag försvårar upprätthållandet eller återställandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av en utrotningshotad art.

Medlemsstaterna ska slutligen för det fjärde uppfylla de särskilda villkor som definieras i artikel 16.1 e i livsmiljödirektivet. Medlemsstaterna ska i detta hänseende definiera den begränsade och fastställda mängd exemplar som kan omfattas av undantaget på ett sätt så att detta inte medför en betydande negativ inverkan på det berörda beståndets struktur. De ska vidare selektivt och i begränsad omfattning fastställa vilka exemplar som omfattas därav, vilket kan innebära att enskilda individer ska utses. Medlemsstaterna ska slutligen i detta avseende se till att både beviljandet och tillämpningen av dessa undantag kontrolleras på ett effektivt sätt och i rätt tid.

( 1 ) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 1992, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114).

( 2 ) I artikel 12.1 a i livsmiljödirektivet föreskrivs att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i punkt a i bilaga IV därtill, med förbud bland annat mot att avsiktligt fånga eller döda exemplar av dessa arter i naturen, oavsett hur detta görs.