Mål C-104/12

Finanzamt Köln-Nord

mot

Wolfram Becker

(begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof)

”Sjätte mervärdesskattedirektivet — Artikel 17.2 a — Rätt till avdrag för ingående skatt — Krav på direkt och omedelbart samband mellan en ingående transaktion och en skattepliktig utgående transaktion — Kriterium för fastställande av detta samband — Advokattjänster som tillhandahålls i ett brottmål där åtal om mutbrott väckts mot företagsledaren och huvuddelägaren i ett bolag med begränsat ansvar för delägarna”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 21 februari 2013

Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Avdrag för ingående mervärdesskatt – Varor och tjänster som används i samband med den skattskyldiga personens skattepliktiga transaktioner – Krav på ett direkt och omedelbart samband mellan den ingående transaktionen och den skattskyldiges verksamhet – Bedömningskriterium – Skatt som belöper på tjänster som en advokat tillhandahåller i samband med ett åtal som väckts personligen mot fysiska personer i ledningen för ett skattskyldigt företag – Avdragsrätt – Föreligger inte

(Rådets direktiv 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 2001/115, artikel 17.2 a)

Förekomsten av ett direkt och omedelbart samband mellan en viss transaktion och den skattskyldiga personens samlade verksamhet för avgörandet av om vederbörande använt varorna och tjänsterna ”i samband med [sina] skattepliktiga transaktioner” i den mening som avses i artikel 17.2 a i rådets sjätte direktiv 77/388 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2001/115, avgörs av det objektiva innehållet i den vara eller tjänst som den skattskyldiga personen förvärvat.

Den omständigheten att fastställandet av ett sådant direkt och omedelbart samband mellan ett tillhandahållande av tjänster och den samlade skattepliktiga ekonomiska verksamheten ska göras med utgångspunkt i tjänsternas objektiva innehåll utesluter inte att också det enda syftet med den aktuella transaktionen beaktas, eftersom detta syfte måste anses utgöra ett kriterium för bestämningen av det objektiva innehållet. Har det väl fastställts att en transaktion inte har genomförts för en skattskyldig persons skattepliktiga verksamhet, kan denna transaktion inte anses ha ett direkt och omedelbart samband med verksamheten, inte ens om denna transaktion med hänsyn till sitt objektiva innehåll skulle vara mervärdesskattepliktig.

Beträffande de tjänster som en advokat tillhandahåller i syfte att undvika straffrättliga påföljder för fysiska personer i ledningen för ett skattskyldigt företag, ger inte sådana tjänster nämnda företag rätt till avdrag för den ingående mervärdesskatt som belöper på de tjänster som tillhandahållits när, för det första, dessa tjänster direkt och omedelbart är avsedda att skydda de enskilda intressena för de två personer som åtalats för brott till följd av sitt personliga handlande, och det för det andra inte finns någon juridisk koppling mellan åtalet och det skattskyldiga företaget, varför tjänsterna i sin helhet ska anses ha tillhandahållits utanför det företagets skattepliktiga verksamhet.

(se punkterna 29–31 och 33 samt domslutet)

Mål C-104/12

Finanzamt Köln-Nord

mot

Wolfram Becker

(begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof)

”Sjätte mervärdesskattedirektivet — Artikel 17.2 a — Rätt till avdrag för ingående skatt — Krav på direkt och omedelbart samband mellan en ingående transaktion och en skattepliktig utgående transaktion — Kriterium för fastställande av detta samband — Advokattjänster som tillhandahålls i ett brottmål där åtal om mutbrott väckts mot företagsledaren och huvuddelägaren i ett bolag med begränsat ansvar för delägarna”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 21 februari 2013

Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Avdrag för ingående mervärdesskatt – Varor och tjänster som används i samband med den skattskyldiga personens skattepliktiga transaktioner – Krav på ett direkt och omedelbart samband mellan den ingående transaktionen och den skattskyldiges verksamhet – Bedömningskriterium – Skatt som belöper på tjänster som en advokat tillhandahåller i samband med ett åtal som väckts personligen mot fysiska personer i ledningen för ett skattskyldigt företag – Avdragsrätt – Föreligger inte

(Rådets direktiv 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 2001/115, artikel 17.2 a)

Förekomsten av ett direkt och omedelbart samband mellan en viss transaktion och den skattskyldiga personens samlade verksamhet för avgörandet av om vederbörande använt varorna och tjänsterna ”i samband med [sina] skattepliktiga transaktioner” i den mening som avses i artikel 17.2 a i rådets sjätte direktiv 77/388 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2001/115, avgörs av det objektiva innehållet i den vara eller tjänst som den skattskyldiga personen förvärvat.

Den omständigheten att fastställandet av ett sådant direkt och omedelbart samband mellan ett tillhandahållande av tjänster och den samlade skattepliktiga ekonomiska verksamheten ska göras med utgångspunkt i tjänsternas objektiva innehåll utesluter inte att också det enda syftet med den aktuella transaktionen beaktas, eftersom detta syfte måste anses utgöra ett kriterium för bestämningen av det objektiva innehållet. Har det väl fastställts att en transaktion inte har genomförts för en skattskyldig persons skattepliktiga verksamhet, kan denna transaktion inte anses ha ett direkt och omedelbart samband med verksamheten, inte ens om denna transaktion med hänsyn till sitt objektiva innehåll skulle vara mervärdesskattepliktig.

Beträffande de tjänster som en advokat tillhandahåller i syfte att undvika straffrättliga påföljder för fysiska personer i ledningen för ett skattskyldigt företag, ger inte sådana tjänster nämnda företag rätt till avdrag för den ingående mervärdesskatt som belöper på de tjänster som tillhandahållits när, för det första, dessa tjänster direkt och omedelbart är avsedda att skydda de enskilda intressena för de två personer som åtalats för brott till följd av sitt personliga handlande, och det för det andra inte finns någon juridisk koppling mellan åtalet och det skattskyldiga företaget, varför tjänsterna i sin helhet ska anses ha tillhandahållits utanför det företagets skattepliktiga verksamhet.

(se punkterna 29–31 och 33 samt domslutet)