Mål C-18/11

The Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs

mot

Philips Electronics UK Ltd

(begäran om förhandsavgörande från Upper Tribunal (Tax and Chancery Chamber))

”Etableringsfrihet — Skattelagstiftning — Inkomstskatt för juridiska personer — Skattelättnad — Nationell lagstiftning som utesluter överföring av underskott, som uppkommit inom landet i en etablering som saknar hemvist där och som tillhör ett bolag med hemvist i en annan medlemsstat, till ett bolag i samma koncern vilket har hemvist i landet”

Sammanfattning – Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 6 september 2012

1. Fri rörlighet för personer – Etableringsfrihet – Bestämmelser i fördraget – Tillämpningsområde

   (Artiklarna 43 EG och 48 EG)

2. Fri rörlighet för personer – Etableringsfrihet – Skattelagstiftning – Inkomstskatt för juridiska personer – Underskottsavdrag – Skattelättnad på koncernnivå – Nationell lagstiftning enligt vilken det inte är tillåtet att föra över underskott i ett i landet beläget fast driftställe, tillhörande ett bolag med hemvist i en annan medlemsstat, till ett bolag med hemvist i landet som ingår i samma koncern – Otillåtet – Motivering – Tvingande skäl av allmänintresse avseende ändamålet att hindra dubbla förlustavdrag eller avseende säkerställandet av en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna – Föreligger inte

   (Artikel 43 EG)

3. Unionsrätt – Företräde – Konflikt mellan unionsrätten och nationell rätt – Skyldigheter och befogenheter för den nationella domstol vid vilken talan väckts – Underlåtenhet att tillämpa den nationella lagen

   (Artiklarna 10 EG och 43 EG)

1.  Se domen.

   (punkterna 12–14)

2.  Artikel 43 EG ska tolkas så, att friheten för ett bolag utan hemvist i landet att etablera sig i en annan medlemsstat hindras om möjligheten enligt nationell lagstiftning att genom ett koncernavdrag till ett bolag med hemvist i landet överföra underskott i ett i den medlemsstaten beläget fast driftställe tillhörande bolaget utan hemvist i landet, villkoras av att det inte är möjligt att utnyttja detta underskott vid beskattning i utlandet, medan överföringen av underskott som uppkommit i den medlemsstaten i ett bolag med hemvist där inte är föremål för något motsvarande villkor.

   En sådan skillnad i behandlingen gör det nämligen mindre attraktivt för bolag med säte i andra medlemsstater att utöva sin etableringsfrihet via ett fast driftställe. Situationen för ett bolag utan hemvist i landet som endast har ett fast driftställe där och situationen för ett bolag med hemvist i landet är dessutom, med hänsyn till ändamålet med en skattelagstiftning avseende överföring av underskott, objektivt jämförbara när det gäller möjligheten att genom ett koncernavdrag överföra underskott i den medlemsstaten till ett annat bolag i koncernen.

   En sådan inskränkning kan inte motiveras av tvingande skäl av allmänintresse avseende ändamålet att förhindra dubbla underskottsavdrag, att bibehålla en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna, eller en kombination av dessa två ändamål.

   Vad i detta hänseende för det första angår säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna, påverkas inte beskattningsrätten för den mottagande medlemsstaten, i vilken den ekonomiska verksamhet som genererat underskottet i det fasta driftstället bedrivs, alls av att det eventuellt via ett koncernavdrag är möjligt att till ett bolag med hemvist i landet överföra underskott i ett i denna medlemsstat beläget fast driftställe, eftersom denna medlemsstats rätt att beskatta ett eventuellt överskott i verksamhet som bedrivs i ett där beläget fast driftställe kvarstår oförändrad.

   Vad för det andra angår risken för dubbla underskottsavdrag saknar denna inverkan på beskattningsrätten för den medlemsstat där det fasta driftstället är beläget. De underskott som ett fast driftställe tillhörande att bolag utan hemvist i den medlemsstaten överför till ett bolag med hemvist i landet, omfattas hursomhelst av den statens beskattningsrätt. Denna beskattningsrätt påverkas inte på något sätt av den omständigheten att underskott som överförts i förekommande fall även kan beaktas i en annan medlemsstat.

   (se punkterna 16, 19, 20, 25, 26, 30, 31 och 35 samt punkterna 1 och 2 i domslutet)

3.  Varje nationell domstol som har att avgöra ett mål på grund av sin behörighet på området, i egenskap av medlemsstatsorgan och i enlighet med samarbetsprincipen i artikel 10 EG, ska tillämpa direkt tillämplig unionsrätt fullt ut och säkerställa det rättsliga skyddet för enskildas rättigheter enligt samma rätt genom att underlåta att tillämpa varje bestämmelse i nationell lagstiftningen som strider mot en bestämmelse i unionsrätten.

   (se punkterna 38 och 40 samt punkt 3 i domslutet)

Mål C-18/11

The Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs

mot

Philips Electronics UK Ltd

(begäran om förhandsavgörande från Upper Tribunal (Tax and Chancery Chamber))

”Etableringsfrihet — Skattelagstiftning — Inkomstskatt för juridiska personer — Skattelättnad — Nationell lagstiftning som utesluter överföring av underskott, som uppkommit inom landet i en etablering som saknar hemvist där och som tillhör ett bolag med hemvist i en annan medlemsstat, till ett bolag i samma koncern vilket har hemvist i landet”

Sammanfattning – Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 6 september 2012

1. Fri rörlighet för personer — Etableringsfrihet — Bestämmelser i fördraget — Tillämpningsområde

   (Artiklarna 43 EG och 48 EG)

2. Fri rörlighet för personer — Etableringsfrihet — Skattelagstiftning — Inkomstskatt för juridiska personer — Underskottsavdrag — Skattelättnad på koncernnivå — Nationell lagstiftning enligt vilken det inte är tillåtet att föra över underskott i ett i landet beläget fast driftställe, tillhörande ett bolag med hemvist i en annan medlemsstat, till ett bolag med hemvist i landet som ingår i samma koncern — Otillåtet — Motivering — Tvingande skäl av allmänintresse avseende ändamålet att hindra dubbla förlustavdrag eller avseende säkerställandet av en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna — Föreligger inte

   (Artikel 43 EG)

3. Unionsrätt — Företräde — Konflikt mellan unionsrätten och nationell rätt — Skyldigheter och befogenheter för den nationella domstol vid vilken talan väckts — Underlåtenhet att tillämpa den nationella lagen

   (Artiklarna 10 EG och 43 EG)

1.  Se domen.

   (punkterna 12–14)

2.  Artikel 43 EG ska tolkas så, att friheten för ett bolag utan hemvist i landet att etablera sig i en annan medlemsstat hindras om möjligheten enligt nationell lagstiftning att genom ett koncernavdrag till ett bolag med hemvist i landet överföra underskott i ett i den medlemsstaten beläget fast driftställe tillhörande bolaget utan hemvist i landet, villkoras av att det inte är möjligt att utnyttja detta underskott vid beskattning i utlandet, medan överföringen av underskott som uppkommit i den medlemsstaten i ett bolag med hemvist där inte är föremål för något motsvarande villkor.

   En sådan skillnad i behandlingen gör det nämligen mindre attraktivt för bolag med säte i andra medlemsstater att utöva sin etableringsfrihet via ett fast driftställe. Situationen för ett bolag utan hemvist i landet som endast har ett fast driftställe där och situationen för ett bolag med hemvist i landet är dessutom, med hänsyn till ändamålet med en skattelagstiftning avseende överföring av underskott, objektivt jämförbara när det gäller möjligheten att genom ett koncernavdrag överföra underskott i den medlemsstaten till ett annat bolag i koncernen.

   En sådan inskränkning kan inte motiveras av tvingande skäl av allmänintresse avseende ändamålet att förhindra dubbla underskottsavdrag, att bibehålla en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna, eller en kombination av dessa två ändamål.

   Vad i detta hänseende för det första angår säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna, påverkas inte beskattningsrätten för den mottagande medlemsstaten, i vilken den ekonomiska verksamhet som genererat underskottet i det fasta driftstället bedrivs, alls av att det eventuellt via ett koncernavdrag är möjligt att till ett bolag med hemvist i landet överföra underskott i ett i denna medlemsstat beläget fast driftställe, eftersom denna medlemsstats rätt att beskatta ett eventuellt överskott i verksamhet som bedrivs i ett där beläget fast driftställe kvarstår oförändrad.

   Vad för det andra angår risken för dubbla underskottsavdrag saknar denna inverkan på beskattningsrätten för den medlemsstat där det fasta driftstället är beläget. De underskott som ett fast driftställe tillhörande att bolag utan hemvist i den medlemsstaten överför till ett bolag med hemvist i landet, omfattas hursomhelst av den statens beskattningsrätt. Denna beskattningsrätt påverkas inte på något sätt av den omständigheten att underskott som överförts i förekommande fall även kan beaktas i en annan medlemsstat.

   (se punkterna 16, 19, 20, 25, 26, 30, 31 och 35 samt punkterna 1 och 2 i domslutet)

3.  Varje nationell domstol som har att avgöra ett mål på grund av sin behörighet på området, i egenskap av medlemsstatsorgan och i enlighet med samarbetsprincipen i artikel 10 EG, ska tillämpa direkt tillämplig unionsrätt fullt ut och säkerställa det rättsliga skyddet för enskildas rättigheter enligt samma rätt genom att underlåta att tillämpa varje bestämmelse i nationell lagstiftningen som strider mot en bestämmelse i unionsrätten.

   (se punkterna 38 och 40 samt punkt 3 i domslutet)