Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Likhet mellan de berörda varumärkena – Bedömningskriterier – Sammansatt varumärke

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 8.1 b)

2. Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Likhet mellan de berörda varumärkena – Bedömningskriterier

(Rådets förordning nr 40/94, artiklarna 8 och 51.1 b)

Sammanfattning

1. Vid prövningen av om det föreligger risk för förväxling i den mening som avses i artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken, är det inte en förutsättning för att två varumärken ska anses likna varandra att deras gemensamma beståndsdel är den dominerande beståndsdelen i det helhetsintryck som det sökta varumärket åstadkommer. Vid bedömningen av två varumärkens likhet är det nämligen nödvändigt att göra en helhetsbedömning av vart och ett av dessa varumärken, vilket inte utesluter att omsättningskretsens minnesbild av det helhetsintryck som ett sammansatt varumärke ger under vissa förhållanden kan domineras av en eller flera av varumärkets beståndsdelar. Det är emellertid endast när alla andra beståndsdelar i varumärket är försumbara som bedömningen av likheten kan grunda sig enbart på den dominerande beståndsdelen.

(se punkt 56)

2. Inom ramen för ett invändningsförfarande som inletts enligt artikel 8 i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken, ska bedömningen av likheten mellan de motstående varumärkena göras med utgångspunkt i hur genomsnittskonsumenten uppfattar märkena. Man ska därvid beakta varumärkenas inneboende egenskaper. Dock ska man inte beakta omständigheter som hänför sig till hur den som ansökt om registrering av ett gemenskapsvarumärke har uppträtt. Således ska man inte beakta ett påstått otillbörligt agerande från den som ansökt om registrering. Ett sådant agerande är visserligen en särskilt relevant faktor inom ramen för ett ogiltighetsförfarande som inleds med stöd av artikel 51.1 b i förordning nr 40/94. Ett sådant agerande utgör däremot inte en omständighet som ska beaktas i ett invändningsförfarande.

(se punkterna 46 och 47)