EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62008CJ0358

Sammanfattning av domen

Mål C-358/08

Aventis Pasteur SA

mot

OB

(begäran om förhandsavgörande från House of Lords)

”Direktiv 85/374/EEG — Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister — Artiklarna 3 och 11 — Felaktig kvalificering av vem som ska anses vara tillverkare — Domstolsförfarande — Ansökan om att den ursprungliga svaranden ska bytas ut mot tillverkaren — Utgång av preskriptionstiden”

Förslag till avgörande av generaladvokat V. Trstenjak föredraget den 8 september 2009   I ‐ 11307

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 2 december 2009   I ‐ 11340

Sammanfattning av domen

Tillnärmning av lagstiftning – Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister – Direktiv 85/374 – Talan har väckts mot ett bolag som felaktigt ansetts som tillverkaren – Utgång av preskriptionstiden – Den ursprungliga svaranden byts mot tillverkaren – Otillåtet – Undantag – Talan väckt mot ett av tillverkaren helägt dotterbolag och det är tillverkaren som har fattat beslutet att sätta den aktuella produkten i omlopp – Möjlighet att kvalificera den ursprungliga svaranden, leverantören, som tillverkare – Villkor – Bedömning som görs av den nationella domstolen

(Rådets direktiv 85/374, artiklarna 3.1, 3.3 och 11)

    Artikel 11 i direktiv 85/374 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister ska tolkas så, att den utgör hinder för att en nationell lagstiftning, enligt vilken det i en rättsprocess är tillåtet att byta ut en svarande mot en annan svarande, tillämpas så, att det är möjligt att en tillverkare, i den mening som avses i artikel 3 i direktivet, kan bli svarande i en rättsprocess som inletts inom den frist som föreskrivs i den bestämmelsen mot en annan person, efter det att nämnda frist gått ut.

  1.  Artikel 11 ska emellertid tolkas så, att den inte utgör hinder för att den nationella domstolen finner att i en rättsprocess som inletts inom den frist som anges i den bestämmelsen mot ett dotterbolag som är helägt av en tillverkare, i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv 85/374, kan förstnämnda bolag bytas ut mot tillverkaren, om den nationella domstolen konstaterar att det faktiska beslutet att sätta den aktuella produkten i omlopp har fattats av tillverkaren.

    Artikel 3.3 i direktiv 85/374 ska tolkas så, att när den som har lidit skada av produkten med påstådda säkerhetsbrister rimligen inte har kunnat identifiera tillverkaren av denna produkt, innan vederbörande utövade sin rätt gentemot den som levererat produkten, ska leverantören anses som tillverkare med avseende på tillämpningen av bland annat artikel 11 i det nämnda direktivet, under förutsättning att leverantören inte, på eget initiativ och utan dröjsmål, har meddelat den skadelidande vem tillverkaren är eller vem den person som levererat produkten till leverantören är, vilket det ankommer på den nationella domstolen att kontrollera mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet.

    (se punkterna 62–64 samt domslutet)

Top