Mål C-455/06

Heemskerk BV och Firma Schaap

mot

Productschap Vee en Vlees

(begäran om förhandsavgörande från College van Beroep voor het bedrijfsleven)

”Förordningarna (EG) nr 615/98, 1254/1999 och 800/1999 — Direktiv 91/628/EEG — Exportbidrag — Skydd för nötkreatur vid transport — Behörighet för ett förvaltningsorgan i en medlemsstat att, i strid mot den officiella veterinärens intyg, bedöma att ett transportmedel för djurtransport inte uppfyller kraven i gemenskapsbestämmelserna — Behörighet för medlemsstaternas domstolar — Prövning av gemenskapsrättsliga grunder ex officio — Nationell regel om förbud mot reformatio in pejus”

Förslag till avgörande av generaladvokat Y. Bot föredraget den 6 maj 2008   I ‐ 8766

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 25 november 2008   I ‐ 8799

Sammanfattning av domen

1. Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Exportbidrag – Villkor för beviljande

   (Kommissionens förordning nr 615/98, artiklarna 1, 5.3 och 5.7; rådets direktiv 91/628, i dess lydelse enligt direktiv 95/29)

2. Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Exportbidrag – Villkor för beviljande

   (Kommissionens förordning nr 800/1999; rådets direktiv 91/628, i dess lydelse enligt direktiv 95/29)

3. Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Exportbidrag – Villkor för beviljande

   (Rådets förordning nr 1254/1999, artikel 33.9; rådets direktiv 91/628, i dess lydelse enligt direktiv 95/29, bilagan, kapitel VI, punkt 47 B)

4. Gemenskapsrätt – Talan inför nationell domstol – Tillämpning ex officio av en gemenskapsrättslig bestämmelse som innebär att det nationella förbudet mot reformatio in pejus åsidosätts – Skyldighet för den nationella domstolen – Föreligger inte

1.  Förordning nr 615/98 om särskilda tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag när det gäller levande nötkreaturs välbefinnande vid transport, i synnerhet artiklarna 1, 5.3 och 5.7 däri, ska tolkas så att den i fråga om exportbidrag behöriga nationella myndigheten är behörig att besluta att en djurtransport inte har utförts i enlighet med bestämmelserna i direktiv 91/628 om skydd av djur vid transport, i dess lydelse enligt direktiv 95/29, trots att den officiella veterinären med tillämpning av artikel 2.3 i nämnda förordning tidigare intygat att transporten är förenlig med bestämmelserna i detta direktiv. För att dra denna slutsats måste myndigheten grunda sig på objektiva uppgifter om djurens välfärd som kan vederlägga de dokument exportören har ingett, såvida inte den sistnämnde i förekommande fall visar att de omständigheter som den behöriga myndigheten åberopar, till stöd för sin slutsats att direktiv 91/628, i dess lydelse enligt direktiv 95/29, inte har efterlevts, saknar relevans.

   (se punkt 32 samt punkt 1 i domslutet)

2.  Vid bedömningen av huruvida det föreligger en rätt till bidrag i de fall som anges i förordning nr 800/1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter, ska den behöriga myndigheten i exportmedlemsstaten, när flaggmedlemsstaten har godkänt ett fartyg för djurtransport på en viss yta, grunda sig på detta tillstånd när den bedömer huruvida gemenskapsbestämmelserna om djurs välbefinnande vid transport har efterlevts.

   För att lämna tillstånd måste den behöriga myndigheten i flaggmedlemsstaten ofrånkomligen göra fördjupade kontroller för att beräkna den sammanlagda brukbara ytan ombord, på vilken djurens välbefinnande vid transporten kan säkerställas. Den yta som anges i tillståndet får således anses motsvara det utrymme där djurens välbefinnande garanteras.

   (se punkterna 36 och 38 samt punkt 2 i domslutet)

3.  Uttrycket ”[iakttagande av] bestämmelserna i gemenskapens lagstiftning om djurens välfärd” i artikel 33.9 i förordning nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött, enligt vilket utbetalning av ett exportbidrag är villkorat av att dessa bestämmelser iakttas, ska tolkas så, att bestämmelserna om beläggningsgrad vid transport i princip ska anses ha åsidosatts beträffande samtliga de transporterade levande djuren, om det konstateras att de gemenskapsrättsliga kraven i detta avseende i punkt 47 B i kapitel VI i bilagan till direktiv 91/628 om skydd av djur vid transport, i dess lydelse enligt direktiv 95/29, inte var uppfyllda vid djurtransporten.

   (se punkt 39 samt punkt 3 i domslutet)

4.  Gemenskapsrätten medför inte en skyldighet för den nationella domstolen att ex officio tillämpa en gemenskapsrättslig bestämmelse, om detta skulle medföra att den åsidosatte den i den aktuella nationella rätten fastslagna principen om förbud mot reformatio in pejus.

   En sådan skyldighet skulle inte bara strida mot principerna om rätten till försvar, om rättssäkerhet och om skydd för berättigade förväntningar, vilka ligger till grund för detta förbud, utan skulle också innebära att den enskilde som överklagat en rättsakt som går denne emot riskerar att därigenom försättas i ett mindre fördelaktigt läge än han skulle ha befunnit sig i om han inte hade överklagat.

   (se punkterna 47 och 48 samt punkt 4 i domslutet)