Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Tillnärmning av lagstiftning – Konsumentskydd vid konsumtionskrediter – Direktiv 87/102

(Rådets direktiv 87/102, i dess lydelse enligt direktiv 98/7, artikel 11.2)

2. Tillnärmning av lagstiftning – Konsumentskydd vid konsumtionskrediter – Direktiv 87/102

(Rådets direktiv 87/102, i dess lydelse enligt direktiv 98/7, artiklarna 11.2 och 14 )

3. Tillnärmning av lagstiftning – Konsumentskydd vid konsumtionskrediter – Direktiv 87/102

(Rådets direktiv 87/102, i dess lydelse enligt direktiv 98/7, artikel 11.2)

Sammanfattning

1. Artikel 11.2 i direktiv 87/102 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter, i dess lydelse enligt direktiv 98/7/EG enligt vilket konsumenten har rätt att göra påföljder gällande gentemot kreditgivaren, är tillämplig såväl på en kredit som är avsedd att finansiera en enda transaktion som på ett beviljande av kredit som ger konsumenten möjlighet att utnyttja den beviljade krediten vid flera tillfällen.

Inget i ordalydelsen av denna artikel synes nämligen tala för att bestämmelsen inte skall tillämpas på beviljande av kredit. I artikel 11.3 i direktivet föreskrivs dessutom uttryckligen ett undantag från tillämpningen av punkt 2 i samma artikel. Det är emellertid inte beviljande av krediter som generellt undantas.

Syftet med artikel 11.2 kan vidare endast uppnås om denna bestämmelse även är tillämplig när krediten kan användas till många olika ändamål. Denna bestämmelse har nämligen, mot bakgrund av tjugoförsta skälet i direktiv 87/102, till syfte att, under de förutsättningar som anges i direktivet, ge konsumenten vissa rättigheter gentemot kreditgivaren utöver sedvanliga rättigheter gentemot denne och gentemot leverantören av varorna eller tjänsterna.

Artikel 11.2 i direktiv 87/102 tillåter vidare att det skydd som konsumenterna ges anpassas på olika sätt för att beakta den specifika karaktären av ett sådant beviljande av kredit i förhållande till en kredit som beviljas för ett enskilt köp.

(se punkterna 39–40 och 42–44)

2. Artiklarna 11 och 14 i direktiv 87/102 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter, i dess lydelse enligt direktiv 98/7/EG, skall tolkas så att de utgör hinder för att konsumentens rätt att göra påföljder gällande gentemot kreditgivaren enligt artikel 11.2 i direktivet villkoras av att det preliminära krediterbjudandet skall innehålla uppgift om den vara eller den tjänst som skall finansieras.

Artikel 11.2 andra stycket i detta direktiv, i vilken föreskrivs att medlemsstaterna skall avgöra i vilken omfattning och under vilka villkor rätten att göra påföljder gällande gentemot kreditgivaren skall kunna utövas, kan nämligen inte tolkas på så sätt att medlemsstaterna, för att konsumenterna skall kunna göra gällande rätten att göra påföljder gällande, får lägga till andra villkor än dem som uttömmande anges i artikel 11.2 första stycket. Denna tolkning stöds av artikel 14.1 i direktiv 87/102 i vilken generellt betonas den betydelse gemenskapslagstiftaren fäst vid de skyddsbestämmelser som föreskrivs i direktivet, samt vid att dessa skall tillämpas strikt. Vidare utgör artikel 14.2 bland annat hinder för en nationell lagstiftning som möjliggör för kreditgivaren att undgå konsumentens rätt att göra gällande påföljder i enlighet med artikel 11.2 i direktiv 87/102, genom att enbart utelämna en uppgift om de varor eller tjänster som skall finansieras.

(se punkterna 46, 48–50 och punkt 1 i domslutet)

3. Direktiv 87/102 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter, i dess lydelse enligt direktiv 98/7, skall tolkas så att de nationella domstolarna ges behörighet att ex officio tillämpa de bestämmelser genom vilka artikel 11.2 i direktivet, om konsumentens rätt att göra påföljder gällande gentemot kreditgivaren, har införlivats med nationell rätt.

(se punkt 69 och punkt 2 i domslutet)