Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Fri rörlighet för personer – Etableringsfrihet – Advokater – Stadigvarande utövande av yrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls – Direktiv 98/5

(Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5, artikel 9.2)

2. Fri rörlighet för personer – Etableringsfrihet – Advokater – Stadigvarande utövande av yrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls – Direktiv 98/5

(Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5, artiklarna 3, 4 och 5.3)

Sammanfattning

1. I artikel 9 i direktiv 98/5 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls föreskrivs att de avslagsbeslut som den behöriga myndigheten i värdlandet fattar angående en ansökan om att registrera en advokat som önskar utöva sin yrkesverksamhet i denna medlemsstat under sitt hemlands yrkestitel skall kunna göras till föremål för domstolsprövning enligt bestämmelser i nationell rätt. Denna bestämmelse utgör hinder för ett prövningsförfarande inom ramen för vilket ett dylikt beslut i första hand skall prövas av ett organ som endast består av advokater som utövar sitt yrke under värdlandets yrkestitel och, i fall av överklagande, av ett organ som huvudsakligen består av sådana advokater, medan överklagande till medlemsstatens högsta domstol endast innebär domstolsprövning av rättsfrågor och inte sakfrågor.

För säkerställandet av ett effektivt domstolsskydd för de rättigheter som föreskrivs i direktiv 98/5 skall det organ som har getts befogenhet att pröva talan mot sådana beslut motsvaras av begreppet domstol enligt den definition som gjorts i gemenskapsrätten. Organet skall uppfylla vissa kriterier, såsom krav på att organet skall vara upprättat enligt lag, krav beträffande organets stadigvarande karaktär, krav på att dess jurisdiktion är av tvingande art, krav på att förfarandet skall vara kontradiktoriskt, krav på att organet skall tillämpa rättsregler samt beträffande dess oberoende ställning och opartiskhet.

Begreppet oberoende ställning, vilket inte kan skiljas från den dömande uppgiften, innebär framför allt att det berörda organet skall vara utomstående i förhållande till den myndighet som fattat det omtvistade beslutet. Detta begrepp förutsätter att organet är skyddat mot ingripanden eller yttre påtryckningar som kan äventyra dess medlemmars oberoende bedömning av de tvister som det skall lösa. Det andra begreppet liknar begreppet opartiskhet och rör avståndet mellan de respektive parterna i tvisten samt deras respektive intressen i förhållande till föremålet för tvisten, vilket avstånd skall vara detsamma. Dessa skyddsregler för oberoende ställning och opartiskhet förutsätter att det finns regler, särskilt vad gäller organets sammansättning, som utesluter allt rimligt tvivel som de enskilda skulle kunna hysa beträffande organets pålitlighet i förhållande till yttre omständigheter och organets neutralitet i förhållande till de intressen som konfronteras.

Även om artikel 9 i direktiv 98/5 inte hindrar myndighetsutövning som föregår ett överklagande till ett organ som inte är att betrakta som en domstol, föreskrivs nämligen inte heller att den berörde endast skall ha tillgång till domstolsprövning först efter det att alla andra möjligheter till prövning är uttömda. Under förutsättning att en prövning vid ett organ som inte är en domstol föreskrivs i den nationella lagstiftningen, följer trots allt av nämnda artikel 9 att tillgången till prövning av domstol, med befogenhet att döma såväl i sak- som rättsfrågor, skall vara effektiv och ske inom en rimlig tidsfrist.

(se punkterna 44, 47–53 och 60–62 samt punkt 1 i domslutet)

2. Artikel 3 i direktiv 98/5 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls utgör hinder för att en medlemsstat underkastar registrering hos den nationella behöriga myndigheten av advokater som har erhållit auktorisation i en annan medlemsstat och som önskar utöva sitt yrke under sitt hemlands yrkestitel en föregående kontroll av språkkunskaperna.

Gemenskapslagstiftaren har nämligen genom artikel 3 genomfört en fullständig harmonisering av de förutsättningar som krävs för utnyttjande av den rätt som ges genom direktiv 98/5 genom att föreskriva att uppvisande för den behöriga myndigheten i värdlandet av bevis på registrering hos hemlandets behöriga myndighet är den enda förutsättning som uppställts för den berörde att registreras i värdlandet och för att denne skall kunna utöva sitt yrke där under sitt hemlands yrkestitel.

I syfte att underlätta utövandet av den grundläggande etableringsfriheten för en bestämd kategori migrerande advokater har gemenskapslagstiftaren inte valt ett system med föregående kontroll av den berördes kunskaper.

Detta avstående från ett system med föregående kontroll av den europeiska advokatens kunskaper, bland annat språkliga, hör dock samman med ett antal bestämmelser i direktiv 98/5 som syftar till att, på en acceptabel nivå inom gemenskapen, säkerställa klienternas skydd och en god rättskipning.

(se punkterna 65–67, 69, 71 och 77 samt punkt 2 i domslutet)