Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

Fri rörlighet för personer — Etableringsfrihet — Skattelagstiftning — Beskattning av latenta vinster på värdepapper när det skatterättsliga hemvistet flyttas till en annan medlemsstat — Otillåten — Invändning — Föreligger inte — (EG-fördraget, artikel 52 (nu artikel 43 EG i ändrad lydelse))

Sammanfattning

Principen om etableringsfrihet i artikel 52 i fördraget (nu artikel 43 EG i ändrad lydelse) skall tolkas så, att den utgör hinder för en medlemsstat att, i syfte att förhindra skatteflykt, inrätta ett system som innebär att latenta vinster på bolagsandelar, det vill säga vinster som ännu inte har realiserats, beskattas när en skattskyldig person flyttar ut sitt skatterättsliga hemvist från denna stat.

En skattskyldig person som önskar flytta sitt hemvist inom ramen för utövandet av den rätt som personen har enligt nämnda bestämmelse, behandlas nämligen sämre än en person som bibehåller sitt hemvist i denna stat eftersom den skattskyldiga personen enbart på grund av en sådan flytt blir skyldig att betala skatt på en inkomst som ännu inte realiserats, och som den skattskyldige alltså inte förfogar över. Stannar den skattskyldige å andra sidan kvar i denna stat beskattas värdeökningarna däremot inte förrän, och endast i den utsträckning som, de eventuellt faktiskt realiseras.

Ändamålet att förebygga skatteflykt kan inte rättfärdiga denna skillnad i behandling eftersom en allmän presumtion om skatteflykt eller skattebedrägeri inte kan grundas på den omständigheten att hemvistet för en fysisk person har flyttats till en annan medlemsstat.

(se punkterna 38, 46, 50, 51, 58 och 69 samt domslutet)