Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

Fri rörlighet för personer - Etableringsfrihet - Bolag som har bildats i överensstämmelse med lagstiftningen i en annan medlemsstat i vilken det har sitt säte utan att där driva näringsverksamhet - Upprättande av en filial i en annan medlemsstat - Avvisning av registreringsanmälan - Otillåtet - Medlemsstaternas möjligheter att vidta åtgärder mot bedrägeri

(EG-fördraget, artiklarna 52 och 58)

Sammanfattning

Artiklarna 52 och 58 i EG-fördraget utgör hinder mot att en medlemsstat nekar registrering av en filial till ett bolag som har bildats i överensstämmelse med lagstiftningen i en annan medlemsstat, i vilken det har sitt säte utan att där driva näringsverksamhet, när filialen syftar till att göra det möjligt för bolaget i fråga att driva hela sin verksamhet i den stat där filialen upprättas, i stället för att bilda ett bolag där, och därigenom undgå tillämpning av denna stats bestämmelser om bolagsbildning, som är mera restriktiva i fråga om tillskjutande av ett lägsta aktiekapital. Rätten att bilda ett bolag i överensstämmelse med en medlemsstats lagstiftning och att upprätta filialer i andra medlemsstater utgör nämligen, inom ramen för en inre marknad, ett led i utövandet av den etableringsfrihet som garanteras genom fördraget. Att en medlemsstats medborgare som önskar bilda ett bolag väljer att bilda bolaget i den medlemsstat som för honom förefaller ha de minst restriktiva bolagsrättsliga reglerna och att bilda filialer i andra medlemsstater, kan inte i sig anses utgöra ett missbruk av etableringsrätten.

Denna tolkning utesluter emellertid inte att myndigheterna i den berörda medlemsstaten kan vidta varje åtgärd som är ägnad att förhindra bedrägeri eller besluta om sanktioner i anledning av bedrägeri, antingen i förhållande till bolaget självt, i förekommande fall i samarbete med den medlemsstat i vilken det har bildats, eller i förhållande till delägarna i bolaget, när det fastställs att de genom att bilda ett bolag i själva verket försöker undandra sig sina skyldigheter gentemot enskilda eller offentliga borgenärer i den berörda medlemsstaten.