Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1 Begäran om förhandsavgörande - Domstolens behörighet - Gränser - Uppenbart irrelevant fråga

(EG-fördraget, artikel 177)

2 Fri rörlighet för personer - Etableringsfrihet - Skattelagstiftning - Bolagsskatt - Skattelättnad - Nationell lagstiftning enligt vilken konsortieavdrag uteslutande kan göras av bolag som endast eller huvudsakligen kontrollerar dotterbolag med säte inom det nationella territoriet - Otillåtlighet

(EG-fördraget, artiklarna 52, 56 och 58)

3 Medlemsstater - Skyldigheter - Situation som faller utanför gemenskapsrättens tillämpningsområde - Den nationella domstolens skyldighet att tillämpa nationell rätt i enlighet med gemenskapsrätten - Föreligger inte

(EG-fördraget, artikel 5)

Sammanfattning

1 I förfaranden för förhandsavgörande enligt artikel 177 i fördraget ankommer det uteslutande på de nationella domstolar där tvisten anhängiggjorts och som har ansvaret för det rättsliga avgörandet att mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i varje särskilt mål bedöma såväl nödvändigheten av ett förhandsavgörande för att kunna döma i målet som relevansen av de frågor som de ställer till domstolen. En begäran från en nationell domstol kan bara avvisas då det är uppenbart att den begärda tolkningen av gemenskapsrätten inte har något samband med verkliga omständigheter eller föremålet för tvisten i målet vid den nationella domstolen.

2 Artikel 52 i fördraget utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning som, i fråga om bolag som är etablerade i denna medlemsstat och som ingår i ett konsortium varigenom de äger ett holdingbolag och använder sig av sin rätt att fritt etablera sig för att genom detta holdingbolag bilda dotterbolag i andra medlemsstater, gör rätten till en skattelättnad beroende av huruvida holdingbolagets verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att inneha aktier i dotterbolag som är etablerade i den berörda medlemsstaten.

I en sådan lagstiftning, enligt vilken beviljandet av den beskattningsförmån som konsortieavdraget utgör endast är förbehållet bolag som uteslutande eller huvudsakligen kontrollerar dotterbolag med säte inom det nationella territoriet, används nämligen kriteriet kontrollerade dotterbolags säte för att inrätta en differentierad skattemässig behandling av konsortiebolag som är etablerade i denna medlemsstat. Den kan inte motiveras med behovet av att säkerställa ett enhetligt nationellt skattesystem därför att det är omöjligt att kompensera skattesänkningen till följd av avdrag för förluster i dotterbolag med säte i medlemsstaten genom att beskatta vinsterna i de dotterbolag som är etablerade utanför medlemsstaten, eftersom det inte föreligger något direkt samband mellan konsortiebolagets avdrag för förluster som har uppkommit i ett av dess dotterbolag med säte i denna medlemsstat, å ena sidan, och beskattningen av vinsterna i dotterbolag som har sitt säte utanför denna medlemsstat, å andra sidan.

3 När en tvist vid den nationella domstolen avser en situation som faller utanför gemenskapsrättens tillämpningsområde är den nationella domstolen enligt gemenskapsrätten varken skyldig att tolka den nationella lagstiftningen på ett sätt som är förenligt med gemenskapsrätten eller att avstå från att tillämpa denna lagstiftning. När en och samma bestämmelse måste lämnas utan hänsyn i en situation som faller inom gemenskapsrättens tillämpningsområde, samtidigt som den fortfarande kan tillämpas i en situation som faller utanför gemenskapsrättens tillämpningsområde, ankommer det på det behöriga organet i den berörda staten att undanröja denna rättsosäkerhet i den utsträckning som den kan påverka de rättigheter som följer av gemenskapsrättsliga regler.