Mål T‑375/22

Luisa Izuzquiza m.fl.

mot

Europaparlamentet

Tribunalens dom (fjärde avdelningen i utökad sammansättning) av den 8 maj 2024

”Tillgång till handlingar – Skydd av personuppgifter – Förordning (EG) nr 1049/2001 – Handlingar avseende utbetalade arvoden och ersättningar till en parlamentsledamot samt utbetalade löner och ersättningar till dennes parlamentsassistenter – Tillgång nekas – Undantag avseende skydd för den enskildes privatliv och integritet – Artikel 4.1 b och 4.6 i förordning nr 1049/2001 – Skydd av den berörda personens legitima intressen – Huruvida det är nödvändigt att överföra personuppgifter för ett specifikt ändamål av allmänt intresse – Artikel 9.1 i förordning (EU) 2018/1725”

1. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skydd för den enskildes privatliv och integritet – Bestämmelserna i förordning 2018/1725 ska tillämpas fullt ut – Skyldighet för sökanden att visa att det är nödvändigt att överföra de aktuella personuppgifterna – Skyldighet för institutionen att på eget initiativ kontrollera huruvida den berörda personens legitima intressen kan komma att skadas

   (Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.1 b, och 2018/1725, artiklarna 3.1, 5 och 9.1 b)

   (se punkterna 22–28)

2. Europeiska unionens institutioner – Skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter – Förordning 2018/1725 – Begäran om tillgång till personuppgifter – Skyldighet att styrka att en överföring av dessa uppgifter är nödvändig – Omfattning – Ett allmänt intresse motiverar att uppgifterna offentliggörs – Huruvida det är nödvändigt att få kännedom om de belopp som utbetalats till en parlamentsledamot och hur dessa har använts inom ramen för utövandet av vederbörandes mandat – Exceptionella sakomständigheter

   (Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.1 b, och 2018/1725, artikel 9.1 b)

   (se punkterna 41–44)

3. Europeiska unionens institutioner – Skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter – Förordning 2018/1725 – Begäran om tillgång till personuppgifter – Uppgifter om ersättning för allmänna utgifter och lön som utbetalats till en parlamentsledamot för utövandet av vederbörandes mandat – Skyldighet att styrka att en överföring av dessa uppgifter är nödvändig – Allmänt tillgängliga uppgifter – Åsidosättande av nämnda skyldighet

   (Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.1 b, och 2018/1725, artikel 9.1 b)

   (se punkterna 49–55)

4. Europeiska unionens institutioner – Skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter – Förordning 2018/1725 – Begäran om tillgång till personuppgifter – Uppgifter om ersättning för resekostnader och traktamenten som utbetalats till en parlamentsledamot för utövandet av vederbörandes mandat, samt löner och ersättning för resekostnader som utbetalats till dennes parlamentsassistenter – Skyldighet att styrka att en överföring av dessa uppgifter är nödvändig – Omfattning

   Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.1 b, och 2018/1725, artikel 9.1 b; Europaparlamentets beslut 2005/684, artikel 21.1–21.3; Europaparlamentets presidiums beslut om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga, artikel 33)

   (se punkterna 56–60, 63, 64, 67–70 och 72–78)

5. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skydd för den enskildes privatliv och integritet – Omfattning – Vägran att lämna ut handlingar avseende resekostnader och traktamenten som utbetalats till en parlamentsledamot för utövandet av vederbörandes mandat, samt resekostnader för dennes parlamentsassistenter – Oriktig bedömning

   (Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.1 b, och 2018/1725, artikel 9.1 b)

   (se punkterna 65, 79, 96, 97, 111 och 112)

6. Europeiska unionens institutioner – Skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter – Förordning 2018/1725 – Begäran om tillgång till personuppgifter – Uppgifter om ersättning som utbetalats till en parlamentsledamot för utövandet av vederbörandes mandat, samt löner och ersättning som utbetalats till dennes parlamentsassistenter – Skyldighet för institutionen att på eget initiativ kontrollera huruvida de berörda personernas legitima intressen kan komma att skadas – Intresset av att skydda en parlamentsledamots rätt att fritt utöva sitt mandat samt dennes säkerhet – Skada på de berörda personernas legitima intressen – Föreligger inte

   (Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.1 b, och 2018/1725, artikel 9.1 b)

   (se punkterna 87 och 89–94)

7. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skyldighet att bevilja delvis tillgång till de uppgifter som inte omfattas av undantaget – Undantag avseende skydd för den enskildes privatliv och integritet – Handlingar avseende den ersättning som utbetalats till en parlamentsledamot för utövandet av vederbörandes mandat, samt löner och ersättning till dennes parlamentsassistenter – Beslut att neka delvis tillgång – Tillåtet

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.6)

   (se punkterna 105–109)

Resumé

Tre fysiska personer väckte talan vid tribunalen, som i utökad sammansättning ogiltigförklarar Europaparlamentets beslut av den 8 april 2022. ( 1 ) Genom detta beslut nekades sökandena tillgång till handlingar avseende de belopp som Europaparlamentet hade utbetalat till parlamentsledamoten Ioannis Lagos och hans parlamentsassistenter inom ramen för utövandet av hans mandat. Tribunalen ger härvidlag förtydliganden vad gäller det undantag för allmänhetens tillgång till handlingar som grundas på skyddet för den enskildes privatliv och integritet, och som föreskrivs i förordning nr 1049/2001. ( 2 ) Tribunalen konstaterar att parlamentet borde ha beviljat tillgång till handlingar innehållande personuppgifter om Ioannis Lagos och hans parlamentsassistenter, närmare bestämt om den ersättning för resekostnader och traktamenten som nämnda institution utbetalat till honom och den ersättning för resekostnader som utbetalats till hans parlamentsassistenter.

Efter att ha valts till parlamentsledamot för Grekland tillträdde Ioannis Lagos sin tjänst den 2 juli 2019. Den 7 oktober 2020 dömde en grekisk domstol honom till tretton år och åtta månaders fängelse jämte böter för deltagande i och ledning av en kriminell organisation samt ytterligare två förseelser. Sedan hans parlamentariska immunitet upphävts den 27 april 2021 greps han av de belgiska myndigheterna och överlämnades till de grekiska myndigheterna. Ioannis Lagos avtjänar för närvarande sitt fängelsestraff i Grekland.

Trots den fällande brottmålsdomen, upphävandet av hans immunitet och fängelsestraffet, skiljdes inte Ioannis Lagos från sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet. Den fällande domen föranledde inte heller de grekiska myndigheterna att anmoda parlamentet att entlediga honom från sitt ämbete.

Den 7 december 2021 ingav sökandena, med stöd av förordning (EG) nr 1049/2001, en ansökan till parlamentet om tillgång till handlingar rörande Ioannis Lagos, närmare bestämt samtliga handlingar avseende den ersättning som utbetalats till honom samt löner som utbetalats till hans ackrediterade och lokala parlamentsassistenter. Genom beslut av den 4 februari avslog parlamentet sökandenas ansökan om tillgång till dessa handlingar. Sedan sökandena inkommit med en bekräftande ansökan antog parlamentet det angripna beslutet och upprätthöll det ursprungliga beslutet att inte bevilja sökandena tillgång till de begärda handlingarna, med hänvisning till det undantag från rätten att få tillgång till handlingar som grundas på skyddet för den enskildes privatliv och integritet och som föreskrivs i förordning nr 1049/2001, samt sökandenas skyldighet enligt förordning 2018/1725 att visa att det var nödvändigt att överföra de aktuella personuppgifterna för ett specifikt ändamål av allmänt intresse. ( 3 )

Tribunalens bedömning

Tribunalen framhåller inledningsvis att det av själva ordalydelsen i artikel 9.1 b i förordning 2018/1725 framgår att för att personuppgifter ska få överföras krävs att flera kumulativa villkor är uppfyllda. Den som ansöker om tillgång måste således visa att överföringen av personuppgifter är nödvändig för ett specifikt ändamål av allmänt intresse, och därefter styrka att överföringen av personuppgifter är den lämpligaste tänkbara åtgärden för att uppnå det eftersträvade ändamålet samt att överföringen står i proportion till nämnda ändamål. Om sökanden lyckas uppfylla sin bevisbörda i detta avseende ankommer det på den berörda institutionen att pröva om det föreligger någon anledning att anta att överföringen av personuppgifter skulle kunna skada den berörda personens legitima intressen och, i sådant fall, göra en påvisbar avvägning mellan de konkurrerande intressena och således bedöma huruvida det är proportionerligt att lämna ut de begärda personuppgifterna.

Mot bakgrund av undantaget avseende skyddet för den enskildes privatliv och integritet ( 4 ) prövar tribunalen inledningsvis huruvida sökandena har lyckats visa att det var nödvändigt att överföra de aktuella personuppgifterna för ett specifikt ändamål av allmänt intresse. ( 5 )

Tribunalen undersöker för det första huruvida det ändamål som sökanden åberopat till stöd för sin begäran att de aktuella personuppgifterna ska överföras utgör ett specifikt ändamål av allmänt intresse.

Härvidlag preciserar tribunalen att behovet av att överföra personuppgifter kan grunda sig på ett allmänt mål, såsom allmänhetens rätt till information om parlamentsledamöternas agerande när de utövar sina uppdrag. I förevarande fall har sökandena gjort gällande att deras begäran syftar till att få kännedom om exakt vilka belopp Ionnis Lagos erhållit från parlamentet under den aktuella perioden och hur han har använt dessa belopp inom ramen för utövandet av sitt uppdrag som parlamentsledamot, för att underlätta en offentlig kontroll av hur han har använt skattebetalarnas pengar. I motsats till vad parlamentet hävdat är detta inte ett allmänt mål, utan ett specifikt mål knutet till de särskilda omständigheterna i det aktuella fallet, som är helt och hållet exceptionella. De avser nämligen en parlamentsledamot som bland annat har dömts till tretton år och åtta månaders fängelse och som är frihetsberövad för att ha begått allvarliga brott, närmare bestämt deltagande i och ledning av en kriminell organisation. Trots detta fortlöpte hans mandat som parlamentsledamot och han fortsatte således att erhålla ersättning för utövandet av detta ämbete. Mot bakgrund härav gjorde parlamentet således fel när det vägrade att erkänna det ändamål som sökandena åberopat som ett specifikt ändamål av allmänt intresse.

För det andra undersöker tribunalen huruvida sökandena har lyckats visa att det var nödvändigt att överföra de aktuella personuppgifterna, närmare bestämt huruvida en sådan överföring var den lämpligaste åtgärden för att uppnå det specifika ändamål av allmänt intresse som sökandena eftersträvade, dels huruvida denna åtgärd stod i proportion till detta ändamål.

När det gäller Ioannis Lagos ersättning för allmänna utgifter ( 6 ) och hans månadslön ( 7 ) konstaterar tribunalen att allmänheten, fritt och utan kostnad, kan få tillgång till dessa uppgifter på parlamentets webbplats. Att lämna ut dessa personuppgifter är således inte den lämpligaste åtgärden för att uppnå det ändamål som sökandena eftersträvar, och de har följaktligen inte lyckats visa att det är nödvändigt att överföra dessa uppgifter. Tribunalen anser emellertid att situationen är en annan när det gäller ersättning för resekostnader och utbetalning av traktamenten, eftersom den information som är allmänt tillgänglig i detta avseende inte gör det möjligt att få kännedom om vilka belopp som Ioannis Lagos erhållit från parlamentet för utövandet av sitt uppdrag som parlamentsledamot under den aktuella perioden, och inte heller vad som var syftet med hans resor, de aktuella resmålen eller valda resvägar. Eftersom en överföring av dessa uppgifter skulle göra det möjligt för allmänheten att få tillgång till denna information, är det lämpligare att lämna ut de aktuella personuppgifterna för att uppnå det ändamål som sökandena eftersträvar än att ge tillgång till uppgifter som redan är offentliga. Tribunalen finner därför att det var nödvändigt att överföra dessa uppgifter avseende Ioannis Lagos för att uppnå det specifika ändamål av allmänt intresse som sökandena åberopat till stöd för sin begäran att de aktuella personuppgifterna skulle lämnas ut, och parlamentet hade således inte fog för sin ståndpunkt att sökandena inte hade lyckats visa att det var nödvändigt att överföra dessa uppgifter för att uppnå det eftersträvade ändamålet.

När det gäller de löner som utbetalats till Ioannis Lagos ackrediterade och lokala parlamentsassistenter framhåller tribunalen att dessa utbetalas i form av assistentstöd, oberoende av vilket arbete de faktiskt har utfört. Eftersom ett utlämnande av handlingar avseende parlamentsassistenternas löneutbetalningar inte kan ge sökandena några upplysningar om huruvida dessa medel, direkt eller indirekt, har använts av Ioannis Lagos för att finansiera eller bedriva den brottsliga eller olagliga verksamhet han gjort sig skyldig till, har sökandena inte visat att det var nödvändigt att lämna ut dessa handlingar. Däremot har Ioannis Lagos parlamentsassistenters resekostnader ett nära samband med hans verksamhet, och uppgifter om dessa kostnader kan ge indikationer på huruvida de eventuellt har haft ett samband, om än indirekt, med den olagliga verksamhet som Lagos ska ha utövat. Tribunalen finner följaktligen att det var nödvändigt att överföra de personuppgifter som förekom i handlingarna avseende den ersättning som utbetalats för dylika kostnader för att uppnå det ändamål som sökandena eftersträvade, och att parlamentet felaktigt kom till slutsatsen att sökandena inte hade lyckats visa att det var nödvändigt att överföra dessa personuppgifter för att uppnå ett specifikt ändamål av allmänt intresse.

Tribunalen prövar därefter huruvida en överföring av de aktuella personuppgifterna eventuellt skulle kunna skada Ioannis Lagos och hans assistenters legitima intressen. Inom ramen för sin prövning av huruvida en sådan överföring vore proportionerlig gör tribunalen härvidlag en avvägning mellan de olika konkurrerande intressena. ( 8 ) När det gäller begäran om tillgång till uppgifter om den ersättning som betalats ut till Ioannis Lagos för resekostnader och traktamenten konstaterar tribunalen, mot bakgrund av intresset av att skydda en ledamots rätt att fritt utöva sitt mandat, att allmänhetens kännedom om hans tjänsteresor inte på något sätt begränsar hans rätt att fritt utöva sitt mandat. Det har således inte visats på vilket sätt ett utlämnande av uppgifter om genomförda resor skulle kunna påverka hans fria utövande av sitt mandat som ledamot av Europaparlamentet. När det gäller intresset av att garantera Ioannis Lagos säkerhet, gör tribunalen följande bedömning. I fråga om handlingar med uppgifter om traktamenten och ersättning för resekostnader som redan utbetalats till honom kan en överföring av de aktuella personuppgifterna i princip inte anses medföra någon säkerhetsrisk i nuläget, eftersom det rör sig om resor som redan ägt rum när sökandena ingav sin ansökan. Det är visserligen riktigt att ett utlämnande till allmänheten av uppgifter om de platser dit Ioannis Lagos regelbundet rest, bland annat hans privata bostad i Grekland, skulle kunna inverka menligt på hans säkerhet, men tribunalen understryker att det ankommer på parlamentet att vid sin intresseavvägning skydda sådana personuppgifter som är nödvändiga för att kunna säkerställa hans säkerhet, såsom uppgifter om hans privata adress. Vad vidare gäller frågan huruvida Ioannis Lagos skulle kunna löpa en säkerhetsrisk under framtida resor i samband utövandet av sitt mandat som parlamentsledamot, konstaterar tribunalen att denna fråga inte uppkommer, eftersom han var frihetsberövad när det angripna beslutet antogs och således inte kunde företa några resor alls. Mot denna bakgrund finner tribunalen att eftersom de aktuella resorna ägt rum när Ioannis Lagos redan hade dömts för allvarlig brottslighet, hade sökandena ett legitimt intresse av att få information om vart han rest och vad som var syftet med dessa resor. Risken för ett eventuellt ingrepp i Ioannis Lagos rätt att utöva sitt uppdrag som ledamot och för hans säkerhet räcker således inte för att de aktuella personuppgifterna inte ska lämnas ut. Parlamentet kom följaktligen felaktigt till slutsatsen att en överföring av de aktuella uppgifterna skulle kunna skada Ioannis Lagos och hans assistenters legitima intressen och, efter att ha gjort en intresseavvägning, att en sådan överföring skulle vara oproportionerlig.

Mot bakgrund av det ovan anförda ogiltigförklarar tribunalen det angripna beslutet i den del parlamentet vägrade att ge tillgång till handlingar innehållande personuppgifter om Ioannis Lagos, närmare bestämt uppgifter om den ersättning för resekostnader och traktamenten som parlamentet utbetalat till honom, samt handlingar innehållande personuppgifter om hans parlamentsassistenter, närmare bestämt uppgifter om den ersättning för resekostnader som parlamentet utbetalat till dessa.

( 1 ) Europaparlamentets beslut A(2021) 10718C av den 8 april 2022 (nedan kallat det angripna beslutet).

( 2 ) Bland annat i artikel 4.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43). Enligt denna bestämmelse ska institutionerna inte ge tillgång till en handling för det fall utlämnandet av handlingen skulle undergräva skyddet för den enskildes privatliv och integritet, särskilt i enlighet med gemenskapslagstiftningen om skydd av personuppgifter.

( 3 ) Enligt artikel 9.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 2018, s. 39) får personuppgifter överföras till mottagare som är etablerade i unionen och som inte utgörs av unionsinstitutioner och unionsorgan endast om mottagaren visar att det är nödvändigt att uppgifterna överförs för ett specifikt ändamål av allmänt intresse och, i de fall då det finns skäl att anta att den registrerades legitima intressen skulle kunna skadas, den personuppgiftsansvarige visar att överföringen av personuppgifterna är proportionell i förhållande till det specifika ändamålet, efter en påvisbar avvägning mellan de olika konkurrerande intressena.

( 4 ) Som föreskrivs i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001.

( 5 ) Artikel 9.1 b i förordning 2018/1725.

( 6 ) Det följer av artiklarna 25 och 26 i parlamentets presidiums beslut 2009/C 159/01 av den 19 maj och den 9 juli 2008 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga (EUT C 159, 2009, s. 1), att parlamentsledamöterna erhåller en månatlig schablonersättning för allmänna utgifter, sedan de lämnat in en enda ansökan för detta ändamål i början av mandatperioden.

( 7 ) Enligt artikel 10 i beslut 2005/684/EG, Euratom, av den 28 september 2005, om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (EUT L 262, 2005, s. 1) (nedan kallad ledamotsstadgan), utbetalas ledamöternas månadslön automatiskt till dem.

( 8 ) Såsom föreskrivs i artikel 9.1 b i förordning 2018/1725.