Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62021CO0546

    Domstolens beslut (andra avdelningen) av den 15 februari 2023.
    Fundacja Instytut na rzecz Kultury Prawnej Ordo Iuris mot Europaparlamentet.
    Överklagande – Talan om ogiltigförklaring – Artikel 19 i stadgan för Europeiska unionens domstol – Ombud för parterna i mål om direkt talan vid Europeiska unionens domstolar – Advokat som har en oberoende ställning i förhållande till klaganden – Kravet på oberoende – Advokat som arbetar på samma byrå som klagandens ordförande.
    Mål C-546/21 P.

    Court reports – general – 'Information on unpublished decisions' section

    ECLI identifier: ECLI:EU:C:2023:123

     Domstolens beslut (andra avdelningen) av den 15 februari 2023 – Fundacja Instytut na rzecz Kultury Prawnej Ordo Iuris mot parlamentet

    (mål C-546/21 P)

    “Överklagande – Talan om ogiltigförklaring – Artikel 19 i stadgan för Europeiska unionens domstol – Ombud för parterna i mål om direkt talan vid Europeiska unionens domstolar – Advokat som har en oberoende ställning i förhållande till klaganden – Kravet på oberoende – Advokat som arbetar på samma byrå som klagandens ordförande”

    Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Villkor som rör den undertecknande – Utomstående i förhållande till parterna – Klagande som företräds av en advokat som tillhandahåller juridiska tjänster på denna parts juridiska avdelning och som samarbetar med dess ordförande på samma advokatbyrå – Kravet på oberoende är inte uppfyllt – Föreligger inte

    (Domstolens stadga, artikel 19 tredje stycket; tribunalens rättegångsregler, artikel 51.1)

    (se punkterna 29–43)

    Avgörande

    1) 

    Det beslut som Europeiska unionens tribunal meddelade den 5 juli 2021, Fundacja Instytut na rzecz Kultury Prawnej Ordo Iuris/parlamentet (T-42/21, ej publicerat, EU:T:2021:481), ogiltigförklaras.

    2) 

    Mål T-42/21 återförvisas till Europeiska unionens tribunal.

    3) 

    Frågan om rättegångskostnader anstår.

    Top