Mål C‑478/21 P

China Chamber of Commerce for Import and Export of Machinery and Electronic Products m.fl.

mot

Europeiska kommissionen

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 21 september 2023

”Överklagande – Dumpning – Genomförandeförordning (EU) 2018/140 – Import av vissa artiklar av gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien – Slutgiltig antidumpningstull – Talan om ogiltigförklaring – Upptagande till prövning – Talerätt – Intresseorganisation för exportörer – Förordning (EU) 2016/1036 – Artikel 3.2, 3.3, 3.6 och 3.7 – Skada – Beräkning av importvolymen – Faktiska bevis – Objektiv bedömning – Extrapolering – Beräkning av produktionskostnaden för industrin inom Europeiska unionen – Koncerninterna fakturerade priser – Orsakssamband – Bedömning av skadan för varje segment för sig – Föreligger inte – Artikel 6.7 – Artikel 20.2 och 20.4 – Processuella rättigheter”

1. Talan om ogiltigförklaring – Sakprövningsförutsättningar – Prövning på eget initiativ

   (Artikel 263 FEUF)

   (se punkt 42)

2. Överklagande – Svarsskrivelse – Syfte – Yrkande om att talan i första instans ska avvisas utan att ett anslutningsöverklagande har ingetts – Tillåtlighet

   (Artikel 263 FEUF; domstolens rättegångsregler, artikel 176.2)

   (se punkt 43)

3. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Akter som berör dem direkt och personligen – Talan väckt av en branschorganisation som tillvaratar och företräder sina medlemmars intressen – Individuell talan – Talan väckt i syfte att tillvarata organisationens processuella rättigheter – Upptagande till prövning – Villkor – Processuella rättigheter som ska beviljas rättsenligt – Kommissionens beviljande av sådana rättigheter inom ramen för förfarandet för antagande av förordningen – Nödvändigheten för unionsdomstolen att pröva lagenligheten av beviljandet

   (Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

   (se punkterna 48 och 50–58)

4. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Akter som berör dem direkt och personligen – Talan väckt av en branschorganisation som tillvaratar och företräder sina medlemmars intressen –Individuell talan – Talan väckt i syfte att tillvarata organisationens processuella rättigheter – Upptagande till prövning – Villkor – Processuella rättigheter som ska beviljas rättsenligt – Begreppet intresseorganisation för importörer eller exportörer – Intresseorganisation för importörer eller exportörer av den dumpade produkten – Räckvidd – Bevisbörda – Sammanslutning som inte är tillräckligt oberoende i förhållande till de statliga organen – Omfattas inte

   (Artikel 263 fjärde stycket FEUF; Europaparlamentets och rådets förordning 2016/1036, artiklarna 5.11, 6.7, 20.1, 20.2 och 21.2)

   (se punkterna 59–75)

5. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Akter som berör dem direkt och personligen – Talan väckt av en branschorganisation som tillvaratar och företräder sina medlemmars intressen – Upptagande till prövning – Villkor – Behov av att organisationen är representativ i den mening som avses i medlemsstaternas gemensamma rättstradition – Föreligger inte

   (Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

   (se punkterna 79–86)

6. Domstolsförfarande – Företrädande av parterna – Talan väckt av en privaträttslig juridisk person – Fullmakt som getts advokaten – Behovet av att bevisa att advokatens fullmakt har upprättats i vederbörlig ordning – Skyldighet för unionsdomstolen att kontrollera att fullmakten är rättsenlig i händelse av bestridande – Villkor – Bestridande som grundar sig på tillräckligt konkreta och precisa indicier

   (Tribunalens rättegångsregler, artikel 51.3)

   (se punkterna 91–98)

7. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Skada – Institutionernas utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser

   (Europaparlamentets och rådets förordning 2016/1036, artikel 3)

   (se punkterna 113–115)

8. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Skada – Faktorer som ska beaktas – Volymen av dumpad import – Beräkning av importvolymen – Beaktande av faktisk bevisning – Begrepp – Uppgifter som erhållits efter justering av andra uppgifter – Omfattas – Villkor

   (Europaparlamentets och rådets förordning 2016/1036, artikel 3.1 och 3.2; kommissionens förordning 2018/140)

   (se punkterna 118–121 och 126–129)

9. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Skada – Faktorer som ska beaktas – Den dumpade importens omfattning – Beräkning av importvolymen – Beräkningsmetod – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Bestridande av tillförlitligheten hos de använda uppgifterna – Bevisbörda

   (Europaparlamentets och rådets förordning 2016/1036, artiklarna 1.1 och 3.2 a; kommissionens förordning 2018/140)

   (se punkterna 131–134)

10. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Undersökning – Institutionernas omsorgsplikt – Räckvidd – Kommissionens skyldighet att pröva alla tillgängliga uppgifter ex officio – Gränser

    (Europaparlamentets och rådets förordning 2016/1036, artikel 6.3, 6.4 och 6.9; kommissionens förordning 2018/140)

    (se punkterna 137–150)

11. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Skada – Faktorer som ska beaktas – Den dumpade importens inverkan på priserna på unionsmarknaden för likadana produkter – Beräkning av underskridandemarginalen – Beräkningsmetod – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Beaktande av marknadssegmenten för den aktuella produkten – Villkor

    (Europaparlamentets och rådets förordning 2016/1036, artikel 3.2 och 3.3; kommissionens förordning 2018/140)

    (se punkterna 165–171 och 193)

12. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Skada – Behovet av att bedöma skadeindikatorerna genom en analys för varje segment av den relevanta produktmarknaden – Utbytbara produkter – Föreligger inte – Bevisbörda

    (Europaparlamentets och rådets förordning 2016/1036, artikel 3.2, 3.3, 3.6 och 3.7)

    (se punkterna 178–180, 183 och 184)

13. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Skada – Fastställande av orsakssambandet – Tillräcklig prövning av skadan för att fastställa orsakssambandet

    (Europaparlamentets och rådets förordning 2016/1036, artikel 3.2, 3.3, 3.6 och 3.7)

    (se punkterna 181 och 182)

14. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Skada – Faktorer som ska beaktas – Den dumpade importens inverkan på priserna på unionsmarknaden för likadana produkter – Beräkning av underskridandemarginalen – Beräkningsmetod – Skyldighet för kommissionen att beakta den totala försäljningen av likadana produkter från de utvalda unionstillverkarna – Föreligger inte

    (Europaparlamentets och rådets förordning 2016/1036, artikel 3.2, 3.3, 3.6 och 3.7)

    (se punkterna 194–202)

15. Överklagande – Grunder – Otillräcklig motivering – Tribunalens motivering är underförstådd – Tillåtet – Villkor

    (Artikel 256 FEUF; domstolens stadga, artiklarna 36 och 53 första stycket)

    (se punkterna 203 och 204)

16. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Antidumpningsförfarande – Rätten till försvar – Institutionernas informationsskyldighet – Räckvidd – Specifika uppgifter saknas – Skyldighet för berörda parter att lämna en precis begäran om detta under undersökningsförfarandet

    (Europaparlamentets och rådets förordning 2016/1036, skäl 12 och artiklarna 5.10, 6.5, 6.7, 17, 20.1, 20.2 och 20.3)

    (se punkterna 212–218 och 222)

17. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Antidumpningsförfarande – Rätten till försvar – Åsidosättande av processuella rättigheter som beviljats organisationen under undersökningen – Huruvida rättigheterna kan åberopas av en medlem i organisationen – Villkor – Organisationen ger uttryck för sin avsikt att agera som företrädare för vissa av sina medlemmar under undersökningen

    (Europaparlamentets och rådets förordning nr 2016/1036)

    (se punkterna 224–231)

Resumé

Till följd av ett klagomål från europeiska tillverkare av artiklar av gjutjärn antog Europeiska kommissionen, efter en antidumpningsundersökning, genomförandeförordning 2018/140 ( 1 ) om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa artiklar av gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad den berörda produkten).

Den enligt kinesisk rätt bildade sammanslutningen China Chamber of Commerce for Import and Export of Machinery and Electronic Products (nedan kallad CCCME), som bland sina medlemmar inbegriper kinesiska exporterande tillverkare av den berörda produkten, har tillsammans med andra kinesiska exporterande tillverkare väckt talan om ogiltigförklaring av den angripna förordningen.

Genom dom av den 19 maj 2021 ( 2 ) förklarade tribunalen att CCCME:s talan kunde tas upp till sakprövning, eftersom den ansåg att CCCME hade rätt att väcka talan för egen räkning för att tillvarata sina processuella rättigheter och samt för sina medlemmars räkning. Tribunalen ogillade däremot talan i sak.

CCCME har överklagat till domstolen, som prövar kommissionens invändning om rättegångshinder på grund av att CCCME saknar talerätt. Domstolen bekräftar i detta avseende att CCCME har rätt att väcka talan för sina medlemmars räkning, men slår fast att CCCME saknar talerätt för egen räkning i syfte att tillvarata sina processuella rättigheter. Efter detta klargörande fastställer domstolen tribunalens dom i övrigt och ogillar följaktligen överklagandet i dess helhet.

Domstolens bedömning

Domstolen erinrar inledningsvis om att enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF får alla fysiska eller juridiska personer väcka talan mot en akt som inte är riktad till dem i två olika situationer: dels om akten i fråga direkt och personligen berör dem, dels om det rör sig om en regleringsakt som direkt berör dem och som inte medför genomförandeåtgärder.

Mot bakgrund av denna åtskillnad prövar domstolen huruvida tribunalen, vid prövningen av det första av dessa två typfall, gjorde en riktig bedömning när den slog fast att CCCME hade rätt att väcka talan för egen räkning för att tillvarata sina processuella rättigheter.

Vad gäller villkoret personligen berörd framgår det av rättspraxis att bland de personer som kan individualiseras genom en unionsrättsakt på samma sätt som dem som ett beslut är riktat till, ingår de personer som har deltagit i förfarandet för att anta denna rättsakt, dock endast om det i unionslagstiftningen har föreskrivits processrättsliga skyddsregler för denna person. Den exakta omfattningen av en enskilds rätt att väcka talan mot en unionsrättsakt beror nämligen på den rättsliga ställning som denne har tilldelats enligt unionsrätten, som syftar till att skydda de legitima intressen som på detta sätt har erkänts.

I förevarande fall fann tribunalen att CCCME var personligen berörd av den omtvistade förordningen, med anledning av att kommissionen under hela det förfarande som ledde fram till antagandet av förordningen hade betraktat CCCME som en berörd part som bland annat företrädde den kinesiska gjutjärnsindustrin och hade beviljat CCCME processuella rättigheter, däribland rätten att få tillgång till handlingarna i ärendet, rätten att underrättas om de preliminära och slutliga undersökningsresultaten, rätten att lämna synpunkter på dessa resultat och rätten att delta i utfrågningar som anordnades inom ramen för detta förfarande. Tribunalen gjorde emellertid en felaktig rättstillämpning när den underlät att kontrollera huruvida CCCME lagligen hade tillerkänts dessa processuella rättigheter vid prövningen av huruvida CCCME var personligen berörd och upprepade därefter detta fel vid prövningen av huruvida CCCME var direkt berörd.

Domstolen påpekar att dessa fel endast är av sådan art att den talan som CCCME väckt i eget namn inte kan tas upp till sakprövning om det fastställs att CCCME inte lagligen kunde ha erhållit de processuella rättigheter som är i fråga. Under dessa omständigheter ska det prövas huruvida CCCME lagligen kunde tilldelas dessa rättigheter mot bakgrund av grundförordningen. ( 3 )

I detta avseende noterar domstolen att även om vissa bestämmelser i grundförordningen ( 4 ) ger intresseorganisationer för importörer eller exportörer av den dumpade produkten vissa processuella rättigheter, definieras inte begreppet ”intresseorganisation för importörer eller exportörer” i förordningen.

Med beaktande av inte bara lydelsen av de bestämmelser i vilka begreppet förekommer, utan även av det sammanhang i vilket de ingår och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som de ingår i, påpekar domstolen för det första att nämnda begrepp inte avser personer eller enheter som företräder andra intressen än importörers eller exportörers, såsom i synnerhet statliga intressen. Det följer nämligen av grundförordningen att unionslagstiftaren har velat göra åtskillnad mellan å ena sidan ”intresseorganisationer för importörer eller exportörer” och å andra sidan ”myndigheter” eller ”företrädare” för exportlandet. Dessa sammanslutningar kan således endast anses vara en intresseorganisation i den mening som avses i denna förordning om de inte är föremål för inblandning från den exporterande staten, utan tvärtom åtnjuter det oberoende i förhållande till denna stat som krävs för att de faktiskt ska kunna agera i egenskap av företrädare för importörernas eller exportörernas allmänna och kollektiva intressen och inte i egenskap av företrädare för nämnda stat.

För det andra ska syftet med en sådan intresseorganisation omfatta företrädande av importörer eller exportörer av den produkt som är föremål för antidumpningsundersökningen, vilket kräver att sammanslutningen bland sina medlemmar har ett stort antal importörer eller exportörer som har betydande import eller export av denna produkt.

Eftersom det är sökanden som ska bevisa att denna har talerätt, var det i detta fall CCCME som skulle visa att CCCME var en sådan intresseorganisation för importörer eller exportörer av den berörda produkten.

Även om CCCME bland sina medlemmar har exporterande tillverkare av den berörda produkten och har rätt att skydda deras intressen, är CCCME inte tillräckligt oberoende i förhållande till de kinesiska statliga organen för att kunna betraktas som en ”intresseorganisation” för exportörerna av den berörda produkten.

Dessutom har CCCME varken visat att dess medlemmar utgör ett betydande antal importörer eller exportörer av den berörda produkten eller att dess medlemmars export av denna produkt var betydande.

Mot bakgrund av dessa överväganden finner domstolen att CCCME inte hade talerätt enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF, vilket innebär att den talan som CCCME väckt i eget namn ska avvisas och att tribunalen gjorde en felaktig bedömning av de grunder avseende åsidosättande av CCCME:s processuella rättigheter som åberopades till stöd för denna talan. Domstolen bekräftar däremot att CCCME hade rätt att väcka talan för sina medlemmars räkning, eftersom denna rätt inte är villkorad av att organisationen av en sådan enhet är demokratisk. I sak finner domstolen att tribunalen hade fog för att anse att kommissionen inte hade begått något fel vid fastställandet av skadan för unionsindustrin. Dessutom tillämpade inte tribunalen ett felaktigt rättsligt kriterium och gjorde inte en felaktig rättslig klassificering när den slog fast att CCCME inte var behörig att åberopa åsidosättanden av dess medlemmars och de övriga klagandenas processuella rättigheter.

Mot bakgrund av det ovan anförda ogillar domstolen överklagandet i dess helhet.

( 1 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/140 av den 29 januari 2018 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av vissa artiklar av gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina samt om avslutande av undersökningen av import av vissa artiklar av gjutjärn med ursprung i Indien (EUT L 25, 2018, s. 6) (nedan kallad den angripna förordningen).

( 2 ) Dom av den 19 maj 2021, China Chamber of Commerce for Import and Export of Machinery and Electronic Products m.fl./kommissionen (T‑254/18, EU:T:2021:278) (nedan kallad den överklagade domen).

( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 2016, s. 21) (nedan kallad grundförordningen).

( 4 ) Grundförordningen, artiklarna 5.11, 6.7, 20.1, 20.2 och 21.2.