Mål C‑228/20

I GmbH

mot

Finanzamt H

(begäran om förhandsavgörande från Niedersächsisches Finanzgericht)

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 7 april 2022

”Begäran om förhandsavgörande – Gemensamt system för mervärdesskatt – Direktiv 2006/112/EG – Artikel 132.1 b – Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset – Undantag för sjukhusvård och sjukvård – Privata sjukhus – I vederbörlig ordning erkänd inrättning – Jämförbara sociala betingelser”

1. Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Undantag från skatteplikt – Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset – Undantag för sjukhusvård och sjukvård samt transaktioner nära knutna till dessa – I vederbörlig ordning erkända inrättningar – Begrepp – Privata sjukhus – Omfattas

   (Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 132.1 b och 133)

   (se punkterna 48–52 och 55–60)

2. Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Undantag från skatteplikt – Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset – Undantag för sjukhusvård och sjukvård samt transaktioner nära knutna till dessa – I vederbörlig ordning erkända inrättningar – Omständigheter som ska beaktas för att erkänna inrättningar – Medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning – Gräns – Iakttagande av principen om skatteneutralitet

   (Rådets direktiv 2006/112, artikel 132.1 b)

   (se punkterna 61–63)

3. Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Undantag från skatteplikt – Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset – Undantag för sjukhusvård och sjukvård samt transaktioner nära knutna till dessa – Vårdtjänster som tillhandahålls av privata sjukhus – Tillhandahållande av liknande tjänster under sociala betingelser som är jämförbara med dem som gäller för offentligrättsliga organ – Nationell lagstiftning som leder till en skillnad i behandling vad gäller skattebefrielsen – Otillåtlighet

   (Rådets direktiv 2006/112, artikel 132.1 b)

   (se punkt 70 samt punkt 1 i domslutet)

4. Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Undantag från skatteplikt – Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset – Undantag för sjukhusvård och sjukvård samt transaktioner nära knutna till dessa – Vårdtjänster som tillhandahålls av privata sjukhus – Tillhandahållande av liknande tjänster under sociala betingelser som är jämförbara med dem som gäller för offentligrättsliga organ – Kontroll av huruvida de sociala betingelserna är jämförbara – Omständigheter som ska beaktas

   (Rådets direktiv 2006/112, artikel 132.1 b)

   (se punkterna 75–83 samt punkt 2 i domslutet)

Resumé

I GmbH är ett tyskt privaträttsligt bolag vars verksamhetsföremål bland annat är att driva ett sjukhus specialiserat på neurologi. Med tillstånd från staten tillhandahåller bolaget sjukhusvård, i den mening som avses i tysk rätt, till patienter som omfattas av olika system för att täcka deras sjukvårdskostnader, däribland privata eller lagstadgade sjukförsäkringssystem. Dessa patienter vårdas från fall till fall efter det att de organ som betalar ”Beihilfe” (ersättning som betalas till tjänstemän vid sjukdom), sjukförsäkringskassor, privata ersättningskassor eller privata försäkringskassor har accepterat att stå för patienternas kostnader.

I sina mervärdesskattedeklarationer för åren 2009–2012 behandlade I de sjukhustjänster som fakturerats på grundval av schablonbelopp för sjukvård, samt de avgifter som fakturerats läkare med sängplatser på sjukhus, såsom transaktioner som är undantagna från mervärdesskatt.

Enligt unionsrätten ( 1 ) undantas från mervärdesskatteplikt sjukhusvård och sjukvård samt transaktioner nära knutna till dessa, som utförs av offentligrättsliga organ eller under jämförbara sociala betingelser av sjukhus, centrum för medicinsk behandling eller diagnos och andra i vederbörlig ordning erkända inrättningar av liknande art. ( 2 ) I den tyska lag genom vilken mervärdesskattedirektivet införlivats med tysk rätt föreskrivs att den sjukhusvård som tillhandahålls av offentligrättsliga organ är undantagen från mervärdesskatt och att även ett sjukhus som inte är ett offentligrättsligt organ kan omfattas av undantaget från mervärdesskatteplikt, vad gäller samma sorts tjänster, om detta sjukhus har ett tillstånd i den mening som avses i nationell rätt, antingen på grund av att det ingår i en delstats sjukhusplan eller på grund av att det har ingått vårdavtal med lagstadgade sjukkassor eller ersättningskassor.

I förevarande fall ansågs I före den 1 juli 2012 inte vara ett godkänt sjukhus i den mening som avses i tysk rätt. Efter att I ingått ett ramavtal med en försäkringskassa för olycksfallsförsäkringar, vilket trädde i kraft nämnda datum, kunde I däremot göra gällande undantaget för sjukhusvård som tillhandahållits efter detta datum.

I överklagade skattemyndighetens beslut till den hänskjutande domstolen. Enligt skattemyndighetens beslut skulle merparten av de tjänster som tillhandahållits före den 1 juli 2012 inte undantas från mervärdesskatteplikt. I har gjort gällande att dessa tjänster ska undantas från mervärdesskatteplikt enligt mervärdesskattedirektivet.

Den hänskjutande domstolen anser att den ordning som i Tyskland är tillämplig på tjänster som tillhandahålls av andra sjukhus än offentligrättsliga organ kan leda till att jämförbara tjänster behandlas olika. Under dessa omständigheter har den hänskjutande domstolen bett EU-domstolen att klargöra huruvida det är förenligt med mervärdesskattedirektivet att villkora undantaget för tjänster som tillhandahålls av ett privat sjukhus med att denna inrättning är godkänd i enlighet med nationella bestämmelser om det allmänna sjukförsäkringssystemet och, om så inte är fallet, vilka omständigheter som gör det möjligt att fastställa att de tjänster som tillhandahålls av sådana privata sjukhus utförs ”under jämförbara sociala betingelser”, i den mening som avses i mervärdesskattedirektivet, med dem som gäller för offentligrättsliga organ.

I sin dom slår EU-domstolen fast att mervärdesskattedirektivet utgör hinder för en nationell lagstiftning som innebär att privata sjukhus som tillhandahåller liknande tjänster under sociala betingelser som är jämförbara med dem som gäller för offentligrättsliga organ behandlas olika i förhållande till det undantag som föreskrivs i nämnda direktiv. I detta sammanhang preciserar domstolen de villkor som de behöriga myndigheterna i en medlemsstat kan beakta vid fastställandet av huruvida de tjänster som tillhandahålls av privata sjukhus utförs ”under sociala betingelser som är jämförbara” med dem som gäller för offentligrättsliga organ i den mening som avses i mervärdesskattedirektivet, däribland villkor som syftar till att minska kostnaderna för hälsovården och göra denna vård mer tillgänglig för enskilda, samt indikatorer för sjukhusets effektivitet.

Domstolens bedömning

Ett av de två kumulativa villkor som uppställs i mervärdesskattedirektivet för att sjukhusvård som utförs av en enhet som inte är ett offentligrättsligt organ ska vara undantagna från mervärdesskatteplikt avser egenskaperna för den inrättning som tillhandahåller dessa tjänster och kräver att aktören är ett sjukhus, ett centrum för medicinsk behandling eller diagnos eller en annan i vederbörlig ordning erkänd inrättning av liknande art. Domstolen påpekar härvidlag att kravet på att vara ”i vederbörlig ordning erkänd” hänför sig till samtliga enheter som avses i artikel 132.1 b i mervärdesskattedirektivet, och inte endast till ”andra … inrättningar av liknande art”. Följaktligen kan en medlemsstat, vid utövandet av sitt utrymme för skönsmässig bedömning, föreskriva att ett privat sjukhus ska vara ”i vederbörlig ordning erkänt” för att vårdtjänster som detta sjukhus tillhandahåller under sociala betingelser som är jämförbara med dem som gäller för offentligrättsliga organ ska kunna undantas från skatteplikt i enlighet med mervärdesskattedirektivet.

Därefter undersöker domstolen vilka omständigheter som ska beaktas för att erkänna inrättningar som kan omfattas av det aktuella undantaget från skatteplikt. Vid genomförandet av detta undantag kräver nämligen iakttagandet av skatteneutraliteten att alla andra organ än offentligrättsliga organ behandlas likadant vad gäller erkännandet av dem när de tillhandahåller liknande tjänster. Utövandet av ett utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller ingåendet av ett avtal med ett sjukhus och avsaknaden av en skyldighet för de offentliga myndigheterna att i sina sjukhusplaner integrera privaträttsliga inrättningar som bedriver verksamhet under sociala betingelser som är jämförbara med dem som gäller för offentligrättsliga organ kan emellertid, i strid med principen om skatteneutralitet, leda till att jämförbara privata sjukhus behandlas olika vad gäller undantaget från skatteplikt.

Vad slutligen gäller det andra villkor som uppställs i mervärdesskattedirektivet för att tjänster som tillhandahålls av en annan enhet än ett offentligrättsligt organ ska undantas från skatteplikt, vilket avser de tjänster som tillhandahålls och som kräver att dessa tillhandahålls under ”sociala betingelser” som är jämförbara med dem som gäller för offentligrättsliga organ, påpekar domstolen att det vid bedömningen av huruvida de tjänster som tillhandahålls av privata sjukhus utförs under sådana betingelser ska tas hänsyn till dels de rättsliga villkor som gäller för tjänster som tillhandahålls av offentliga sjukhus, när dessa villkor syftar till att uppnå målet att minska kostnaderna för hälso- och sjukvård och göra vård av god kvalitet mer tillgänglig för enskilda, dels till de kostnader för tjänster som tillhandahålls av privata sjukhus som ska betalas av patienterna själva. ( 3 ) Man kan även beakta det privata sjukhusets effektivitet i fråga om personal, lokaler och utrustning samt huruvida sjukhuset drivs på ett ekonomiskt effektivt sätt, i den mån de offentliga sjukhusen är underkastade jämförbara förvaltningsindikatorer och dessa indikatorer bidrar till att uppnå målet att minska kostnaderna för hälso- och sjukvård och göra vård av god kvalitet mer tillgänglig för enskilda.

( 1 ) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1) (nedan kallat mervärdesskattedirektivet).

( 2 ) I artikel 132.1 b i direktiv 2006/112 föreskrivs att medlemsstaterna från skatteplikt ska undanta sjukhusvård och sjukvård samt transaktioner nära knutna till dessa, som utförs av offentligrättsliga organ eller under jämförbara sociala betingelser av sjukhus, centrum för medicinsk behandling eller diagnos och andra i vederbörlig ordning erkända inrättningar av liknande art.

( 3 ) Härvidlag preciserar domstolen att det kan vara relevant att pröva huruvida de schablonbaserade dagavgifterna beräknas på ett jämförbart sätt på ett privat sjukhus och på ett offentligt sjukhus, och att det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera huruvida de tjänster som tillhandahålls av privata sjukhus ersätts av socialförsäkringssystemet eller enligt avtal som ingåtts med de nationella myndigheterna, så att den kostnad som bärs av patienten är i närheten av den kostnad, för liknande tjänster, som bärs av en patient på ett offentligt sjukhus.