EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62018CJ0304

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 11 juli 2019.
Europeiska kommissionen mot Republiken Italien.
Fördragsbrott – Egna medel – Tullar – Fastställande av en tullskuld – Skrivning i särskilda räkenskaper – Skyldighet att ställa till Europeiska unionens förfogande – Återvinningsförfarandet har inletts för sent – Dröjsmålsränta.
Mål C-304/18.

ECLI identifier: ECLI:EU:C:2019:601

 Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 11 juli 2019 –
kommissionen mot Italien (Egna medel – Indrivning av en tullskuld)

(mål C-304/18) ( 1 )

”Fördragsbrott – Egna medel – Tullar – Fastställande av en tullskuld – Skrivning i särskilda räkenskaper – Skyldighet att ställa till Europeiska unionens förfogande – Återvinningsförfarandet har inletts för sent – Dröjsmålsränta”

1. 

Europeiska unionens egna medel – Medlemsstaternas fastställande och tillhandahållande – Medlemsstaternas ansvar – Räckvidd

(Rådets förordning nr 1552/89, artikel 13.1 och 13.2; rådets beslut 94/728, 2000/597, 2007/436 och 2014/335, artiklarna 2.1 b och 8.1)

(se punkterna 49 och 50)

2. 

Europeiska unionens egna medel – Medlemsstaternas fastställande och tillhandahållande – Underlåtenhet att fastställa och tillhandahålla som inte beror på sådan force majeure eller absolut omöjlighet att uppbära medlen som inte kan tillskrivas den berörda medlemsstaten – Fördragsbrott

(Rådets förordningar nr 1552/89 och nr 1150/2000, artikel 17.2; rådets förordning nr 609/2014, artikel 13.1 och 13.2)

(se punkterna 59–61)

3. 

Europeiska unionens egna medel – Medlemsstaternas fastställande och tillhandahållande – Kreditering på kommissionens konto – Kreditering har skett för sent – Skyldighet att betala dröjsmålsränta

(Rådets förordningar nr 1552/89 och nr 1150/2000, artiklarna 9.1 och 11; rådets förordning nr 609/2014, artiklarna 9.1 och 12)

(se punkterna 70 och 71)

4. 

Talan om fördragsbrott – Saken – Yrkande som syftar till att en medlemsstat ska åläggas att vidta vissa bestämda åtgärder – Yrkande som syftar till att underlätta förlikning i målet – Avvisning

(Artiklarna 258 och 260 FEUF)

(se punkterna 74 och 75)

Domslut

1) 

Genom att underlåta att ställa traditionella egna medel till ett belopp på 2120309,50 euro till förfogande, vilket anges i meddelandet om avskrivning IT(07)08 917, har Republiken Italien underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 8 i rådets beslut 94/728/EG, Euratom av den 31 oktober 1994 om systemet för gemenskapernas egna medel, artikel 8 i rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel, artikel 8 i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel, artikel 8 i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel, samt enligt artiklarna 10, 11 och 17 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 av den 29 maj 1989 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel, artiklarna 10, 11 och 17 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel och artiklarna 10, 12 och 13 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov.

2) 

Talan ogillas i övrigt.

3) 

Republiken Italien ska bära sina rättegångskostnader och ersätta fyra femtedelar av de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen.

4) 

Europeiska kommissionen ska bära en femtedel av sina rättegångskostnader.


( 1 ) EUT C 221, 25.6.2018.

Top