Förenade målen C‑293/17 och C‑294/17

Coöperatie Mobilisation for the Environment UA
och
Vereniging Leefmilieu

mot

College van gedeputeerde staten van Limburg
och
College van gedeputeerde staten van Gelderland

(begäran om förhandsavgörande från Raad van State)

”Begäran om förhandsavgörande – Direktiv 92/43/EEG – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Särskilda bevarandeområden – Artikel 6 – Lämplig bedömning av en plans eller ett projekts konsekvenser för ett område – Nationellt program för bekämpning av kvävedepositioner – Begreppen ”projekt” och ”lämplig bedömning” – Helhetsbedömning före utfärdandet av individuella tillstånd för att bedriva jordbruk som genererar sådana depositioner”

Sammanfattning – Domstolens dom (andra avdelningen) av den 7 november 2018

1. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Begreppet projekt i ett skyddat område – Betesdrift och spridning av stallgödsel – Omfattas

   (Rådets direktiv 92/43, artikel 6.3; Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92, artikel 1.2 a)

2. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Särskilda bevarandeområden – Medlemsstaternas skyldigheter – Lämplig bedömning av en plans eller ett projekts konsekvenser för ett område – Begreppet projekt i ett skyddat område – Återkommande verksamhet som var tillåten innan direktivet trädde i kraft – Omfattas – Villkor

   (Rådets direktiv 92/43, artikel 6.2 och 6.3)

3. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Särskilda bevarandeområden – Medlemsstaternas skyldigheter – Lämplig bedömning av en plans eller ett projekts konsekvenser för ett område – Programinriktad nationell lagstiftning som innebär att enskilda projekt kan tillåtas på grundval av en utvärdering som utförts på förhand – Tillåtet – Villkor – Prövas av den nationella domstolen

   (Rådets direktiv 92/43, artikel 6.3)

4. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Särskilda bevarandeområden – Medlemsstaternas skyldigheter – Lämplig bedömning av en plans eller ett projekts konsekvenser för ett område – Programinriktad nationell lagstiftning som befriar vissa projekt som inte överskrider ett visst tröskelvärde eller som inte överskrider ett visst högsta värde vad gäller kvävedepositioner från skyldigheten att erhålla ett individuellt tillstånd – Tillåtet – Villkor

   (Rådets direktiv 92/43, artikel 6.3)

5. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Särskilda bevarandeområden – Medlemsstaternas skyldigheter – Lämplig bedömning av en plans eller ett projekts konsekvenser för ett område – Programinriktad nationell lagstiftning enligt vilken en viss kategori projekt kan genomföras utan tillstånd och utan föregående bedömning – Otillåtet – Gräns – Objektiva omständigheter som innebär att det med säkerhet går att helt utesluta risken för området kommer att påverkas på ett betydande sätt – Prövas av den nationella domstolen

   (Rådets direktiv 92/43, artikel 6.3)

6. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Lämplig bedömning av en plans eller ett projekts konsekvenser för ett område – Fastställande av de aspekter som kan påverka bevarandemålen för området – Beaktande av vissa typer av åtgärder utanför ett program – Villkor – Huruvida de förväntande fördelarna med nämnda åtgärder är säkerställda vid tidpunkten för utvärderingen

   (Rådets direktiv 92/43, artikel 6.1, 6.2 och 6.3)

7. Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Särskilda skyddsområden – Skyldighet att vidta lämpliga skyddsåtgärder – Räckvidd – Åtgärder i form av övervakning och kontroll av jordbruksverksamheter och möjligheten att vidta sanktionsåtgärder

   (Rådets direktiv 92/43, artikel 6.2)

1.  Artikel 6.3 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, ska tolkas så, att verksamheter i form av betesgång och spridning av gödsel på eller i mark i närheten av Natura 2000-områden kan kvalificeras som ”projekt” i den mening som avses i denna bestämmelse, även om dessa verksamheter, i den mån de inte utgör fysiska ingrepp i den naturliga omgivningen, inte ska anses utgöra ”projekt” i den mening som avses i artikel 1.2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

   (se punkt 73 samt punkt 1 i domslutet)

2.  Artikel 6.3 i direktiv 92/43 ska tolkas så, att en återkommande verksamhet, såsom spridning av gödsel på eller i mark, som var tillåten enligt nationell rätt innan nämnda direktiv trädde i kraft, kan betraktas som ett och samma projekt i den mening som avses i denna bestämmelse, vilken är undantagen från ett nytt tillståndsförfarande, under förutsättning att den utgör en enskild åtgärd, med ett gemensamt ändamål, att den utförs kontinuerligt och att den utförs på exakt samma sätt, bland annat vad gäller plats och villkor för genomförandet. Även om ett enskilt projekt har tillåtits innan skyddsreglerna i denna bestämmelse blev tillämpliga på området i fråga, är artikel 6.2 i nämnda direktiv ändå tillämplig på genomförandet av detta projekt.

   (se punkt 86 samt punkt 2 i domslutet)

3.  Artikel 6.3 i direktiv 92/43 ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en programinriktad nationell lagstiftning som innebär att behöriga myndigheter kan bevilja tillstånd för projekt på grundval av en ”lämplig bedömning” i den mening som avses i denna bestämmelse, som utförts på förhand och i vilken en viss total mängd kvävedepositioner har ansetts förenlig med skyddsändamålen med nämnda lagstiftning. Detta gäller under förutsättning, vilket det ankommer på den nationella domstolen att kontrollera, att en djupgående och fullständig prövning av huruvida denna bedömning har vetenskapligt stöd visar att det inte föreligger några vetenskapliga rimliga tvivel på att varje plan eller projekt inte kommer att inverka skadligt på området i fråga.

   (se punkt 104 samt punkt 3 i domslutet)

4.  Artikel 6.3 i direktiv 92/43 ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en nationell programinriktad lagstiftning, såsom den som avses i det nationella målet, som befriar vissa projekt som inte överskrider ett visst tröskelvärde eller som inte överskrider ett visst högsta värde vad gäller kvävedepositioner, från skyldigheten att erhålla ett individuellt tillstånd, om den nationella domstolen är säker på att den lämpliga bedömningen enligt denna bestämmelse, som genomförts på förhand, uppfyller kraven på att det inte föreligger några rimliga vetenskapliga tvivel om att dessa planer eller projekt inte kommer att ha några skadliga inverkningar på de berörda områdena.

   (se punkt 112 samt punkt 4 i domslutet)

5.  Artikel 6.3 i direktiv 92/43 ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell programinriktad lagstiftning, såsom den som avses i det nationella målet, enligt vilken en viss kategori projekt, i det här fallet spridning av gödsel på och i mark och betesgång, kan genomföras utan tillståndsplikt och därmed utan en individuell lämplig bedömning av deras verkningar på de berörda områdena, såvida inte de objektiva omständigheterna gör det möjligt att med säkerhet utesluta alla möjligheter att nämnda projekt, enskilt eller tillsammans med andra projekt, kan påverka dessa områden på ett betydande sätt, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera.

   (se punkt 120 samt punkt 5 i domslutet)

6.  Artikel 6.3 i direktiv 92/43 ska tolkas på så sätt, att en lämplig bedömning i den mening som avses i denna bestämmelse, inte kan beakta förekomsten av bevarandeåtgärder i den mening som avses i artikel 6.1 i nämnda direktiv, förebyggande åtgärder i den mening som avses i artikel 6.2 i samma direktiv, särskilda åtgärder som vidtagits inom ramen för ett program, såsom det som avses i det nationella målet, eller så kallade självständiga åtgärder, i den mån dessa åtgärder vidtas utanför nämnda program, om de förväntade fördelarna med dessa åtgärder inte är säkra vid tidpunkten för denna bedömning.

   (se punkt 132 samt punkt 6 i domslutet)

7.  Artikel 6.2 i direktiv 92/43 ska tolkas så, att de åtgärder som införts i en nationell lagstiftning, såsom den som avses i det nationella målet, som innehåller åtgärder för att utöva tillsyn över och kontrollera jordbruksföretag vars verksamhet genererar kvävedepositioner samt en möjlighet att vidta sanktionsåtgärder som kan leda till att sådana jordbruksföretag måste lägga ned sin verksamhet, räcker för att denna bestämmelse ska anses ha iakttagits.

   (se punkt 137 samt punkt 7 i domslutet)