Mål C‑147/17

Sindicatul Familia Constanţa m.fl.

mot

Direcția Generală de Asistență Socială și Protecția Copilului Constanța

(begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Constanţa)

”Begäran om förhandsavgörande – Skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet – Arbetstidens förläggning – Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Artikel 31 – Direktiv 2003/88/EG – Tillämpningsområde – Undantag – Artikel 1.3 – Direktiv 89/391/EEG – Artikel 2.2 – Verksamhet som familjehemsförälder”

Sammanfattning – Domstolens dom (stora avdelningen) av den 20 november 2018

1. Socialpolitik – Skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet – Direktiv 2003/88 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden – Tillämpningsområde – Begreppet arbetstagare – Familjehemsföräldrar – Omfattas

   (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88)

2. Socialpolitik – Skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet – Direktiv 89/391 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet – Tillämpningsområde – Ej tillämpligt på vissa verksamheter – Begreppet offentliga verksamheter – Räckvidd

   (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88; rådets direktiv 89/391, artikel 2.2 första stycket)

3. Socialpolitik – Skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet – Direktiv 89/391 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet – Direktiv 2003/88 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden – Tillämpningsområde – Familjehemsförälder som långvarigt tar emot ett barn i sitt hushåll – Omfattas inte – Begränsningar av rätten till dygns- och veckovila samt betald semester – Tillåtet – Villkor – Iakttagande av det väsentliga innehållet i nämnda rätt

   (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 24, 31.2 och 52.1; Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88, artiklarna 1.3 och 5–7; rådets direktiv 89/391, artikel 2.2)

1.  Se domen.

   (se punkterna 43–45 och 48)

2.  Se domen.

   (se punkterna 54–56 och 58)

3.  Artikel 1.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden, jämförd med artikel 2.2 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, ska tolkas på det sättet att tillämpningsområdet för direktiv 2003/88 inte innefattar verksamheten för familjehemsföräldrar, som består i att inom ramen för ett anställningsförhållande med en myndighet ta emot och integrera en underårig i sitt hushåll och fortlöpande ta ansvar för dennes harmoniska utveckling och fostran.

   Den kontinuerliga och långvariga integrationen i familjehemsförälderns hushåll och familj av underåriga som, på grund av sina svåra familjeförhållanden, är särskilt sårbara utgör en lämplig åtgärd för barnets bästa, enligt vad som slås fast i artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

   Under dessa omständigheter skulle det direkt motverka de rumänska myndigheternas målsättning att integrera familjehemsbarnen kontinuerligt och långvarigt i familjehemsförälderns hushåll och familj om det var obligatoriskt att ge familjehemsföräldern rätt att regelbundet ha egen tid skild från barnet, efter ett visst antal arbetstimmar eller under perioder såsom veckovila och årlig ledighet, som allmänt anses som lämpliga tillfällen att utveckla familjelivet.

   Att begränsa veckoarbetstiden för familjehemsföräldrarna enligt artikel 6 i direktiv 2003/88 och ålägga arbetsgivaren att bevilja dem dagar för veckovila och årlig ledighet enligt artiklarna 5 och 7 i direktivet, under vilka de skulle vara befriade från att utöva sin verksamhet och därmed att ta hand om familjehemsbarnet, skulle följaktligen inte vara förenligt med de speciella förutsättningarna för den verksamheten, vilken kräver att familjehemsföräldern kontinuerligt och långvarigt tar emot familjehemsbarnet som en del av sitt hushåll och sin familj.

   Det ska åter påminnas om att begränsningar av den grundläggande rätten till dygns- och veckovila och årlig betald semester, vilken slås fast i artikel 31.2 i stadgan, får göras i överensstämmelse med de strikta villkor som anges i artikel 52.1 i stadgan och ska vara förenliga med det väsentliga innehållet i nämnda rätt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 november 2018, Bauer och Willmeroth, C‑569/16 och C‑570/16, EU:C:2018:871, punkt 59, och dom av den 6 november 2018, Max-Planck-Gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften, C‑684/16, EU:C:2018:874, punkt 54).

   Dessa rättsliga begränsningar av familjehemsföräldrarnas rätt till dygns- och veckovila och betald semester är förenliga med det väsentliga innehållet i nämnda rätt. De är dessutom nödvändiga för att uppnå det mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen som barnets bästa utgör, och som slås fast i artikel 24 i stadgan, såsom detta mål kommer till uttryck i den rumänska lagstiftningen och som är orsaken till familjehemsförälderns skyldighet att säkerställa en kontinuerlig integration av familjehemsbarnet i sitt hushåll och i sin familj och en harmonisk utveckling för och omvårdnad av barnet.

   (se punkterna 71, 72, 74, 83, 86 och 88 samt domslutet)