Mål T‑325/16

České dráhy a.s.

mot

Europeiska kommissionen

”Konkurrens – Administrativt förfarande – Beslut om att genomföra en inspektion – Proportionalitet – Godtycklig karaktär saknas – Motiveringsskyldighet – Tillräckligt starka indicier – Rättssäkerhet – Berättigade förväntningar – Rätten till respekt för privatlivet – Rätten till försvar”

Sammanfattning – Tribunalens dom (åttonde avdelningen) av den 20 juni 2018

1. Konkurrens – Administrativt förfarande – Kommissionens befogenheter att genomföra inspektioner – Beslut om att genomföra en inspektion – Motiveringsskyldighet – Räckvidd – Tillräckligt starka indicier som ger anledning att misstänka att det har begåtts en överträdelse – Domstolsprövning – Tribunalens skyldighet att göra en materiell prövning av indiciernas innehåll – Villkor

   (Rådets förordning nr 1/2003, artikel 20.4)

2. Konkurrens – Administrativt förfarande – Iakttagande av rätten till försvar – Det berörda företaget kan endast åberopa denna rätt efter det att meddelandet om invändningar har avsänts – Kommissionens skyldighet att vid tidpunkten då den första åtgärden vidtas mot företaget underrätta det om utredningens föremål och syfte

   (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 48; rådets förordning nr 1/2003, artiklarna 18 och 20)

3. Konkurrens – Administrativt förfarande – Kommissionens befogenheter att genomföra inspektioner – Överklagande av ett beslut om att genomföra en inspektion – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Gränser – Iakttagande av proportionalitetsprincipen

   (Rådets förordning nr 1/2003, artiklarna 18 och 20.4)

4. Konkurrens – Fördelning av befogenheter mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna – Kommissionens rätt att besluta om att genomföra en inspektion i ett ärende som prövas vid en nationell konkurrensmyndighet samt att besluta om kompletterande undersökningar – Åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar – Föreligger inte

   (Artiklarna 101 FEUF och 102 FEUF; rådets förordning nr 1/2003)

5. Konkurrens – Administrativt förfarande – Kommissionens befogenheter att genomföra inspektioner – Ingrepp i privatlivet – Tillåtet – Villkor

   (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 7, 52.1 och 52.3; rådets förordning nr 1/2003, artikel 20.4)

1.  Kravet på ett skydd mot godtyckliga eller oproportionerliga ingripanden, genom myndighetsutövning, i en fysisk eller juridisk persons privata verksamhetssfär utgör en allmän unionsrättslig princip. För att iaktta denna allmänna princip ska ett inspektionsbeslut syfta till att samla in de handlingar som är nödvändiga för att fastställa huruvida vissa faktiska och rättsliga situationer, som kommissionen redan har upplysningar om, verkligen föreligger och i sådant fall i vilken omfattning, när dessa upplysningar utgör tillräckligt starka indicier som ger anledning att misstänka att konkurrensreglerna har överträtts.

   Med andra ord är innehav av tillräckligt starka indicier som ger anledning att misstänka att konkurrensreglerna har överträtts en nödvändig förutsättning för att kommissionen ska kunna besluta om att genomföra en inspektion enligt artikel 20.4 i förordning nr 1/2003 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 101 och 102 FEUF. Med iakttagande av nämnda allmänna princip får villkoren i ett beslut om att genomföra en inspektion inte heller gå längre än omfattningen av den överträdelse som sådana indicier kan ge anledning att misstänka.

   Av detta följer att eftersom det är motiveringen av ett beslut om att genomföra en inspektion som avgränsar området för de befogenheter som kommissionens tjänstemän ges, utgör nämnda allmänna princip hinder för formuleringar, i ett inspektionsbeslut, som utvidgar detta område utöver vad som följer av de tillräckligt starka indicier som kommissionen förfogar över vid tidpunkten då ett sådant beslut antas.

   Undersökningen av huruvida kommissionen innan den antog ett inspektionsbeslut hade tillräckligt starka indicier som gav anledning att misstänka att konkurrensreglerna hade överträtts är i detta sammanhang inte det enda sättet för att tribunalen ska kunna förvissa sig om att nämnda beslut inte var godtyckligt. Även prövningen av motiveringen av ett beslut gör det nämligen möjligt för domstolen att säkerställa att principen om skydd mot godtyckliga eller oproportionerliga ingripanden iakttas, eftersom denna motivering kan visa att det ingripande som ska genomföras inom de berörda företagen är motiverat.

   Om tribunalen bedömer att de antaganden kommissionen avser att kontrollera och de uppgifter som inspektionen ska omfatta har angetts tillräckligt precist kan tribunalen följaktligen fastställa att ett inspektionsbeslut inte var godtyckligt utan att det krävs att den gör en materiell prövning av innehållet i de indicier som kommissionen hade vid tidpunkten då beslutet antogs. Om det däremot inte på grundval av själva motiveringen av det angripna beslutet kan presumeras att kommissionen, vid tidpunkten då beslutet antogs, hade tillräckliga indicier som gav anledning att misstänka att det begåtts en sådan överträdelse som den som beskrivs i nämnda beslut, måste tribunalen pröva de indicier som kommissionen hade eller den övriga bevisning på grundval av vilken det eventuellt kan fastställas att sådana indicier fanns och att de var tillräckligt starka.

   (se punkterna 34–37, 41, 50, 51, 54–56 och 65)

2.  Se domen.

   (se punkterna 45, 46 och 179–181)

3.  Se domen.

   (se punkterna 113–116)

4.  Se domen.

   (se punkterna 119, 120 och 154–156)

5.  Se domen.

   (se punkterna 169–175)