Mål T‑39/16

Nanu-Nana Joachim Hoepp GmbH & Co. KG

mot

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

”EU-varumärke - Invändningsförfarande - Internationell registrering som designerar Europeiska unionen - Figurmärket NANA FINK - Äldre EU-ordmärket NANA - Varuslagslikhet föreligger inte - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 - Omfattningen av överklagandenämndens prövning - Skyldighet att avgöra hela överklagandet”

Sammanfattning – Tribunalens dom (femte avdelningen) av den 6 april 2017

1. EU-varumärke – Överklagande – Talan vid unionsdomstolen – Tolkning av förteckningen över de varor som ett varumärke är registrerat för – Fråga som är en del av sakförhållandena och de rättsliga förhållandena i ärendet vid överklagandenämnden – Tillåtet

   (Tribunalens rättegångsregler, artikel 188; rådets förordning nr 207/2009 artikel 65.2)

2. EU-varumärke – Överklagande – Avgörande av överklagandet – Överklagandenämndens skyldighet – Räckvidd – Underlåtelse att avgöra hela överklagandet – Åsidosättande av en väsentlig formföreskrift – Följder

   (Rådets förordning nr 207/2009, artikel 64.1 första meningen)

3. EU-varumärke – Definition och förvärv av EU-varumärke – Angivande av de varor eller tjänster som varumärket avser – Skyldighet för sökanden att precisera vilka varor eller tjänster som avses med ansökan

   (Kommissionens förordning nr 2868/95, artikel 1, regel 2.2)

4. EU-varumärke – Definition och förvärv av EU-varumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Risk för förväxling med det äldre varumärket – Bedömningskriterier

   (Rådets förordning nr 207/2009, artikel 8.1 b)

5. EU-varumärke – Definition och förvärv av EU-varumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Risk för förväxling med det äldre varumärket – Figurmärket NANA FINK och ordmärket NANA

   (Rådets förordning nr 207/2009, artikel 8.1 b)

6. EU-varumärke – Definition och förvärv av EU-varumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Likhet mellan de berörda varorna eller tjänsterna – Bedömningskriterier – Huruvida varorna och tjänsterna kompletterar varandra

   (Rådets förordning nr 207/2009, artikel 8.1 b)

7. EU-varumärke – Immaterialrättsmyndighetens beslut – Lagenlighet – Unionsdomstolens prövning – Kriterier

   (Rådets förordning nr 207/2009)

1.  Ett överklagande till tribunalen enligt artikel 65.2 i förordning nr 207/2009 syftar till att tribunalen ska pröva lagenligheten av överklagandenämndernas beslut. Enligt artikel 76 i den förordningen ska prövningen av lagenligheten göras med beaktande av sakförhållandena och de rättsliga förhållandena i ärendet vid överklagandenämnden. Enligt artikel 188 i tribunalens rättegångsregler får de inlagor som rättegångsdeltagarna ger in i målet vid tribunalen inte heller ändra saken i ärendet vid överklagandenämnden.

   I ett invändningsförfarande utgör tolkningen av förteckningen över de varor som avses med det äldre varumärket en del av sakförhållandena och de rättsliga förhållandena i ärendet vid överklagandenämnden. För att kunna undersöka huruvida de aktuella varorna är identiska eller av liknande slag ska immaterialrättsmyndighetens olika enheter alltid fastställa vilka varor som avses med de motställda varumärkena. De ska i sammanhang därmed i förekommande fall göra en tolkning av förteckningen över de varor som ett varumärke är registrerat för. Ett argument avseende tolkningen av förteckningen över de varor som avses med det äldre varumärket kan således inte anses gå utanför ramarna i ärendet vid överklagandenämnden. De frågor som måste lösas för att avgöra tvisten utgör nämligen en del av sakförhållandena och de rättsliga förhållandena i ärendet vid överklagandenämnden.

   (Se punkterna 16, 17, 25 och 26)

2.  Enligt artikel 64.1 första meningen i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken ska överklagandenämnden ”[e]fter prövning om överklagandet är befogat ... avgöra överklagandet”. Den skyldigheten ska förstås så, att överklagandenämnden är skyldig att pröva samtliga yrkanden som framställts i deras helhet, och bifalla, avvisa eller ogilla överklagandet. Eftersom underlåtelse att fullgöra denna skyldighet kan inverka på innehållet i överklagandenämndens beslut, är det fråga om en väsentlig formföreskrift. Tribunalen får ex officio pröva om denna väsentliga formföreskrift har åsidosatts.

   (se punkt 37)

3.  Enligt regel 2.2 i förordning nr 2868/95 om genomförande av förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärke ska förteckningen över de varor och tjänster för vilka registrering begärs utformas på ett sådant sätt att varorna och tjänsternas art tydligt framgår.

   Härav följer att det ankommer på den som ansöker om registrering av ett kännetecken som EU-varumärke att i sin ansökan ange en förteckning över de varor eller tjänster som avses och att för var och en av de varorna tillhandahålla en beskrivning som tydligt anger dess art.

   Det kravet på klarhet förstärks för övrigt genom domstolens praxis, enligt vilken den sökande ska ange de varor eller tjänster för vilka han ansöker om varumärkesskydd på ett så klart och precist sätt att de behöriga myndigheterna och de ekonomiska aktörerna redan på grundval härav kan fastställa omfånget av varumärkesskyddet.

   (se punkterna 43–45)

4.  Se domen.

   (se punkterna 55 och 56)

5.  Se domen.

   (Se punkterna 59, 80 och 90–92)

6.  Se domen.

   (se punkterna 68, 73 och 74)

7.  Se domen.

   (se punkt 84)