Domstolens beslut (tionde avdelningen) av den 27 april 2017 – Bachman

(mål C‑535/16) ( 1 )

”Begäran om förhandsavgörande – Artikel 99 i domstolens rättegångsregler – Konsumentskydd – Direktiv 93/13/EEG – Artikel 2 b – Oskäliga villkor i konsumentavtal – Begreppet ”konsument” – Fysisk person som ingått ett avtal om novation med ett kreditinstitut för att infria återbetalningsskyldigheter för krediter som ett affärsdrivande bolag beviljats av nämnda kreditinstitut”

Konsumentskydd–Oskäliga avtalsvillkor i konsumentavtal–Direktiv 93/13–Begreppet konsument–Fysisk person som ingått ett avtal om novation med ett kreditinstitut för att infria återbetalningsskyldigheter för krediter som ett affärsdrivande bolag beviljats av nämnda kreditinstitut–Omfattas–Villkor

[Rådets direktiv 93/13, tionde skälet och artikel 2 b)]

(se punkterna 32–38 och 41 samt beslutsdelen)

Avgörande

Artikel 2 b i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas så, att en fysisk person som genom ett avtal om novation har åtagit sig att uppfylla skyldigheten gentemot ett kreditinstitut att återbetala krediter som ursprungligen beviljades ett affärsdrivande bolag för ändamål som har koppling till dess verksamhet kan betraktas som en konsument i den mening som avses i nämnda bestämmelse när denna fysiska person inte har en uppenbar koppling till nämnda bolag utan i stället har handlat på grundval av band som faller utanför näringsverksamheten och som kan hänföras till den person som kontrollerade nämnda bolag och till den person som tecknade accessoriska avtal till de ursprungliga kreditavtalen (avtal om borgensåtagande eller om fastighetshypotek/fastighetspant).

( 1 ) EUT C 38, 6.2.2017.