Mål C‑507/16

Entertainment Bulgaria System EOOD

mot

Direktor na Direktsia « Obzhalvane i danachno-osiguritelna praktika » – Sofia

(begäran om förhandsavgörande från Administrativen sad Sofia-grad)

”Begäran om förhandsavgörande – Beskattning – Direktiv 2006/112/EG – Artikel 168 a, artikel 169 a, artikel 214.1 d och e samt artiklarna 289 och 290 – Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats – Utgående transaktioner i andra medlemsstater – Skattebefrielse i den medlemsstat i vilken avdragsrätten utnyttjas”

Sammanfattning – Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 15 november 2017

Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Avdrag för ingående mervärdesskatt – Förfarande för omvänd betalningsskyldighet – Registreringsskyldighet för mottagaren och/eller tillhandahållaren av tjänster som omfattas av ett förfarande för omvänd betalningsskyldighet – Nationella bestämmelser enligt vilka den registrerade mottagaren saknar rätt att dra av nämnda skatt – De materiella kraven för rätt till avdrag och registrering av den beskattningsbara personen till mervärdesskatt är uppfyllda – Otillåtet – Nationella bestämmelser enligt vilka även en beskattningsbar person som åtnjuter skattebefrielse i etableringsmedlemsstaten saknar rätt att göra avdrag – Tillåtet

(Rådets direktiv 2006/112, i dess lydelse enligt direktiv 2009/162, artiklarna 168 a, 169 a och 214.1 d och e)

Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2009/162/EU av den 22 december 2009, ska tolkas så, att det utgör hinder för en lagstiftning i en medlemsstat enligt vilken en beskattningsbar person, som är etablerad inom denna medlemsstats territorium, inte får dra av ingående mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats i nämnda medlemsstat för tjänster som tillhandahållits av beskattningsbara personer som är etablerade i andra medlemsstater och som används för att tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater än den i vilken den beskattningsbara personen är etablerad, med anledning av att nämnda person är registrerad till mervärdesskatt enligt något av de två fall som avses i artikel 214.1 d och e i direktiv 2006/112, i dess lydelse enligt direktiv 2009/162. Artikel 168 a och artikel 169 a i direktiv 2006/112, i dess lydelse enligt direktiv 2009/162, ska däremot tolkas så, att de inte utgör hinder för en lagstiftning i en medlemsstat enligt vilken en beskattningsbar person, som är etablerad inom en medlemsstats territorium och är skattebefriad där, inte får dra av ingående mervärdesskatt som ska betalas eller har betalats i nämnda medlemsstat för tjänster som tillhandahållits av beskattningsbara personer som är etablerade i andra medlemsstater och som används för att tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater än den i vilken den beskattningsbara personen är etablerad.

(se punkt 45 och domslutet)