Mål C‑254/16

Glencore Agriculture Hungary Kft.

mot

Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatóság

(begäran om förhandsavgörande från Fővárosi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság)

”Begäran om förhandsavgörande – Gemensamt system för mervärdesskatt – Direktiv 2006/112/EG – Artikel 183 – Principen om skatteneutralitet – Avdrag för ingående skatt – Återbetalning av belopp avseende överskjutande skatt – Kontrollförfarande – Böter som den beskattningsbara personen påförs under ett sådant förfarande – Förlängning av fristen för återbetalning – Betalning av dröjsmålsränta utesluten”

Sammanfattning – Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 6 juli 2017

Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Avdrag för ingående skatt – Återbetalning av det överskjutande beloppet – Iakttagande av principen om skatteneutralitet – Nationell lagstiftning enligt vilken återbetalningen av det överskjutande beloppet skjuts upp i samband med ett förfarande för skattekontroll i vilket den beskattningsbara personen har ålagts böter för bristande samarbete – Beslut att neka betalning av dröjsmålsränta, även om nämnda förfarande har pågått under orimligt lång tid – Otillåtet

(Rådets direktiv 2006/112, artikel 183)

Unionsrätten ska tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell lagstiftning, såsom den som är aktuell i det nationella målet, enligt vilken, i ett fall där ett förfarande för skattekontroll har inletts av myndigheten och en beskattningsbar person har ålagts böter för bristande samarbete, tidpunkten för återbetalning av belopp avseende överskjutande mervärdesskatt kan skjutas upp till dess att protokollet över denna kontroll har överlämnats till nämnda person och betalning av dröjsmålsränta kan nekas, även om förfarandet för skattekontroll har pågått under orimligt lång tid och detta inte endast kan tillskrivas den beskattningsbara personens beteende.

När återbetalning av belopp avseende överskjutande mervärdesskatt till den beskattningsbara personen inte sker i rimlig tid, kräver principen om mervärdesskattens neutralitet att de ekonomiska förluster som därigenom uppkommit för den beskattningsbara personen, genom att det aktuella beloppet inte fanns tillgängligt, ska kompenseras genom betalning av dröjsmålsränta (dom av den 24 oktober 2013, Rafinăria Steaua Română,C‑431/12, EU:C:2013:686, punkt 23).

Den hänskjutande domstolen önskar få klarhet i vilken betydelse den beskattningsbara personens beteende har när vederbörandes försumlighet i förfarandet för skattekontroll har lett till böter. Det ska visserligen påpekas att, såsom den ungerska regeringen har gjort gällande, en sådan situation inte är godtagbar, i vilken en beskattningsbar person, som, genom att vägra samarbeta med skattemyndigheten och därigenom hindra kontrollförfarandets genomförande, har orsakat förseningen med att återbetala ett belopp avseende överskjutande mervärdesskatt, kan ansöka om dröjsmålsränta för denna försening.

Nationell lagstiftning eller praxis, enligt vilken enbart den omständigheten att den beskattningsbara personen har ålagts böter för att personen varit försumlig vid den skattekontroll som vederbörande varit föremål för medför att skattemyndigheten får förlänga denna kontroll under en period som inte kan motiveras av försumligheten, utan att behöva betala dröjsmålsränta, kan emellertid inte anses vara förenlig med de krav som följer av principen om skatteneutralitet.

I en sådan situation som den som är aktuell i det nationella målet ska det, vid fastställandet av huruvida dröjsmålsränta ska betalas och, i förekommande fall, från vilken dag den ska utgå, följaktligen prövas hur stor del av skattekontrollens varaktighet som kan tillskrivas den beskattningsbara personens beteende.

(Se punkterna 22, 26–28 och 36 samt domslutet)