Mål C‑323/15 P

Polynt SpA

mot

Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa)

”Överklagande – Förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach-förordningen) – Artikel 57 f – Tillstånd – Ämnen som inger mycket stora betänkligheter – Identifiering – Motsvarande betänkligheter – Cyclohexane-1,2-dicarboxylic anhydrid, cis-cyclohexane-1,2-dicarboxylic anhydrid och trans-cyclohexane-1,2-dicarboxylic anhydrid”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 15 mars 2017

Tillnärmning av lagstiftning – Registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier – Reach-förordningen – Ämnen som inger mycket stora betänkligheter – Identifieringsförfarande – Fastställande av graden av ett ämnes betänklighet – Beaktande av uppgifter avseende människors exponering vilka reflekterar de befintliga riskhanteringsåtgärderna – Tillåtet

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1907/2006, artiklarna 57 f samt bilagorna I och XV)

Artikel 57 f i förordning nr 1907/2006, om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) kräver, för att identifiera ämnen som inte svarar mot klassificeringen som cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska (CMR-ämnen), ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska (PBT-ämnen) och ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande (vPvB-ämnen), att det i varje enskilt fall och med hjälp av vetenskapliga fakta kan visas dels att det är sannolikt att de berörda ämnena har allvarliga effekter på människors hälsa eller miljön, dels att dessa effekter leder till betänkligheter som motsvarar de som föranleds av CMR-, PBT‑ och vPvB-ämnen. Dessa villkor är kumulativa, vilket innebär att ett ämne inte ska identifieras som ett ämne som inger mycket stora betänkligheter när ett av dessa villkor inte är uppfyllt.

Vad gäller det första villkoret vilar dess värdering på en bedömning av farorna för hälsan eller för miljön, mot bakgrund av omständigheter som omfattas av relevanta delar av avsnitten 1–4 i bilaga I till förordning nr 1907/2006, i enlighet med vad som anges i avsnitt 2 i bilaga XV till denna förordning. Det är således uppenbart att detta första villkor i artikel 57 f i nämnda förordning kräver en bedömning av de faror som är förknippade med det berörda ämnets inneboende egenskaper. I detta avseende är klassificeringen av ett ämne i bilaga I till förordning nr 1272/2008, om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, relevant men inte avgörande. Att ett ämne omfattas av en faroklass vad gäller människors hälsa eller miljön som föreskrivs i denna förordning kan vara tillräckligt för att visa sannolikheten för allvarliga effekter på människors hälsa eller miljön. Tillhörigheten till en särskild faroklass är emellertid varken en nödvändig eller en tillräcklig omständighet i detta avseende.

Vad gäller det andra villkoret i artikel 57 f i förordning nr 1907/2006 innehåller det varken något kriterium eller några närmare preciseringar vad gäller de betänkligheter som skulle kunna beaktas för att identifiera ett annat ämne än CMR-, PBT‑ eller vPvB-ämnena. Den omständigheten att artikel 57 f i förordning nr 1907/2006 föreskriver att ämnen kan identifieras i varje enskilt fall om deras allvarliga effekter på människors hälsa eller miljön leder till ”betänkligheter som motsvarar” CMR-ämnen, innebär att det inte finns några hinder mot att hänsyn även tas till andra omständigheter än de som har samband med de faror som är förknippade med det berörda ämnets inneboende egenskaper. I samband med prövningen av det andra villkoret i denna bestämmelse gör alltså ett beaktande av uppgifter avseende människors exponering som reflekterar de gällande riskhanteringsåtgärderna – när dessa förekommer – det möjligt att för andra ämnen än CMR-, PBT‑ och vPvB-ämnen närmare fastställa de ämnen på grundval av vilka tillståndsförfarandet, mot bakgrund av samtliga tillgängliga uppgifter, är det bäst lämpade med hänsyn till de betänkligheter som föranleds av deras allvarliga effekter på hälsan eller miljön.

(se punkterna 26–28, 31, 32, 40 och 41)