Mål T‑449/14

Nexans France SAS
och
Nexans SA

mot

Europeiska kommissionen

”Konkurrens – Konkurrensbegränsande samverkan – Den europeiska marknaden för elkablar – Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras – En enda, fortlöpande överträdelse – Inspektionsbeslutets rättsstridighet – Skälig tidsfrist – Principen om god förvaltningssed – Principen om personligt ansvar – Solidariskt betalningsansvar för böterna – Tillräckliga bevis för överträdelsen – Överträdelsens varaktighet – Böter – Proportionalitet – Likabehandling – Obegränsad behörighet”

Sammanfattning – Tribunalens dom (åttonde avdelningen) av den 12 juli 2018

1. Konkurrens – Administrativt förfarande – Kommissionens inspektionsbehörighet – Räckvidd och gränser – Kopiering av datorhårddiskar vid inspektion – Undersökning av de gjorda kopiorna i kommissionens lokaler – Tillåtet – Villkor

   (Rådets förordning nr 1/2003, artikel 20.1,20.2 b och c samt 20.4)

2. Konkurrens – Administrativt förfarande – Kommissionens inspektionsbehörighet – Beslut om inspektion – Motiveringsskyldighet – Räckvidd – Begränsning av inspektionens geografiska och tidsmässiga räckvidd – Slutdatum för inspektionen saknas – Iakttagande av en skälig tidsfrist

   (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 41.1; rådets förordning nr 1/2003, artikel 20.2 och 20.4)

3. Konkurrens – Administrativt förfarande – Kommissionens inspektionsbehörighet – Skyldighet att samarbeta lojalt med de nationella myndigheterna – Räckvidd – Skyldighet att kontakta den berörda medlemsstatens konkurrensmyndighet innan inspektionsbeslutet antas

   (Rådets förordning nr 1/2003, artikel 20)

4. Konkurrens – Administrativt förfarande – Beslut av kommissionen i vilket en överträdelse konstateras – Det ankommer på kommissionen att lägga fram bevis för överträdelsen och dess varaktighet – Bevismedel – Åberopande av en mängd indicier – Beviskrav när det gäller varje enskild omständighet – Helhetsbedömning av en indiciekedja

   (Artikel 101.1 FEUF)

5. Konkurrens – Administrativt förfarande – Beslut av kommissionen i vilket en överträdelse konstateras – Det ankommer på kommissionen att lägga fram bevis för överträdelsen och dess varaktighet – Bevisvärde av uppgifter som lämnats frivilligt av de huvudsakliga deltagarna i en kartell i syfte att få förmånlig behandling i enlighet med kommissionens meddelande om samarbete

   (Artikel 101.1 FEUF)

6. Konkurrens – Administrativt förfarande – Beslut av kommissionen i vilket en överträdelse konstateras – Det ankommer på kommissionen att lägga fram bevis för överträdelsen och dess varaktighet – Bevisbördans omfattning – Bevis avseende när överträdelsen påbörjades

   (Artikel 101.1 FEUF)

7. Konkurrens – Böter – Belopp – Domstolsprövning – Obegränsad behörighet – Lagenlighetsprövning – Räckvidd och gränser – Obegränsad behörighet avser endast fastställande av ådömda böter

   (Artiklarna 101 FEUF, 261 FEUF och 263 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artiklarna 23.2 och 31)

8. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Fastställande av grundbeloppet – Överträdelsens allvar – Bedömningskriterier – Skyldighet att beakta överträdelsens konkreta påverkan på marknaden – Föreligger inte

   (Rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02, punkt 22)

9. Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Avsaknad av, eller otillräcklig, motivering – Grund som är fristående från frågan huruvida en rättsakt är lagenlig i materiellt hänseende

   (Artikel 263 FEUF)

10. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Principen om likabehandling – Räckvidd – Ett företag kan inte kräva att med stöd av principen om ickediskriminering få samma rättsstridiga behandling som andra berörda företag

    (Rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3)

1.  Framställningen av en kopia av hårddisken på datorer hos ett företag som omfattas av en inspektion i enlighet med artikel 20.4 i förordning nr 1/2003, liksom framställning av kopior av samtliga epostmeddelanden på dessa datorer omfattas av kommissionens behörighet enligt artikel 20.2 b och c i förordning nr 1/2003, eftersom de ingår som ett led i kommissionens användning av digital kriminalteknik och syftet med denna användning är att söka efter information av relevans för utredningen, i hårddisken med användande av en speciell programvara.

   I artikel 20.1 i förordning nr 1/2003 föreskrivs att kommissionen, för fullgörandet av de uppgifter som den tilldelas genom nämnda förordning, får genomföra alla nödvändiga inspektioner hos företag och företagssammanslutningar. Såvitt avser kommissionens befogenheter i samband med inspektioner anges i artikel 20.2 i förordning nr 1/2003 bland annat att de tjänstemän och andra medföljande personer som kommissionen bemyndigat att genomföra en inspektion har befogenhet att granska räkenskaperna och andra affärshandlingar, oavsett i vilken form de föreligger och att göra eller erhålla alla former av kopior av eller utdrag ur sådana räkenskaper och affärshandlingar.

   Eftersom en kopia av de uppgifter som lagrats digitalt hos det inspekterade företaget framställts under inspektionen i syfte att möjliggöra för kommissionen att i sina egna lokaler undersöka de handlingar som är relevanta för utredningen, omfattas framställande av en sådan kopia av kommissionens behörighet enligt artikel 20.2 b och c i förordning nr 1/2003.

   Artikel 20.2 b i förordning nr 1/2003 föreskriver nämligen inte att kommissionens befogenhet att granska räkenskaperna och andra affärshandlingar hos det företag som omfattas av inspektionen enbart kan ske i företagets lokaler om inspektionen inte kunnat avslutas inom den ursprungligen avsedda tiden. Nämnda artikel innebär endast en skyldighet för kommissionen att vid undersökningen av handlingarna i sina egna lokaler iaktta samma garantier gentemot företaget som vid en inspektion i detta företags lokaler.

   (se punkterna 50, 51, 53, 56 och 60)

2.  Motiveringen i ett inspektionsbeslut enligt artikel 20.4 i förordning nr 1/2003 begränsar tillämpningsområdet för de befogenheter som kommissionens tjänstemän har i kraft av artikel 20.2 i förordningen, bland annat beslutets geografiska och tidsmässiga räckvidd.

   När det gäller inspektionsbeslutets geografiska räckvidd innebär den omständigheten att det anges att ”inspektionen får äga rum i samtliga av företaget kontrollerade lokaler” inte att kommissionen inte kan fortsätta inspektionen i sina egna lokaler.

   När det gäller inspektionsbeslutets tidsmässiga räckvidd, innebär den omständigheten att beslutet inte innehåller någon uppgift om den dag då inspektionen ska avslutas, inte att inspektionen får fortsätta under obegränsad tid, eftersom kommissionen är skyldig att iaktta en skälig tidsfrist i enlighet med artikel 41.1 i stadgan.

   (se punkterna 65–69)

3.  Det följer inte av artikel 20.3 och 20.4 i förordning nr 1/2003 att kommissionen är skyldig att ”samråda med” eller ”i god tid underrätta” Autorité belge de la concurrence (Belgiens konkurrensmyndighet) om sina – av praktiska skäl betingade – planer på att i de egna lokalerna i Bryssel fortsätta den undersökning av handlingar som den hade påbörjat inom ramen för en inspektion utförd med stöd av artikel 20 i förordning nr 1/2003 inom en annan medlemsstats territorium; en sådan skyldighet skulle ha förelegat endast om kommissionen hade haft för avsikt att genomföra en inspektion i lokaler tillhörande ett företag i Belgien.

   (se punkt 90)

4.  Se domen.

   (se punkt 122)

5.  Se domen.

   (se punkterna 127–131)

6.  Se domen.

   (se punkterna 132–134)

7.  Se domen.

   (se punkt 140)

8.  Redan av lydelsen av punkt 22 i 2006 års riktlinjer för beräkning av böter framgår det att kommissionen inte nödvändigtvis behöver beakta den konkreta påverkan på marknaden, eller avsaknaden därav, som en försvårande eller förmildrande omständighet vid den bedömning av en överträdelses grad av allvar som sker i samband med beräkningen av böterna. Det är nämligen tillräckligt att den andel av försäljningsvärdet som enligt kommissionens bedömning ska beaktas kan motiveras med hänvisning till andra omständigheter kan påverka bedömningen av överträdelsens grad av allvar, exempelvis arten av själva överträdelsens, de berörda parternas sammanlagda marknadsandel och överträdelsens geografiska omfattning.

   (se punkt 156)

9.  Se domen.

   (se punkterna 163 och 164)

10.  Se domen.

    (se punkterna 174–186)