Mål C‑409/14

Schenker Nemzetközi Szállítmányozási és Logisztikai Kft.

mot

Nemzeti Adó- és Vámhivatal Észak-alföldi Regionális Vám- és Pénzügyőri Főigazgatósága

(begäran om förhandsavgörande från Debreceni Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság)

”Begäran om förhandsavgörande — Gemensamma tulltaxan — Kombinerade nomenklaturen — Klassificering av varor — Tolkning av ett undernummer i Kombinerade nomenklaturen — Direktiv 2008/118/EG — Import av punktskattepliktiga varor — Suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang — Följder av en tulldeklaration i vilken ett felaktigt undernummer i Kombinerade nomenklaturen anges — Oegentligheter under flyttning av punktskattepliktiga varor”

Sammanfattning – Domstolens dom (femte avdelningen) av den 8 september 2016

1. Begäran om förhandsavgörande – Domstolens behörighet – Gränser – Klassificering av varor enligt numren i Gemensamma tulltaxan

   (Artikel 267 FEUF)

2. Begäran om förhandsavgörande – Domstolens behörighet – Identifiering av relevanta delar av unionsrätten – Omformulering av frågorna

   (Artikel 267 FEUF)

3. Tullunion – Gemensamma tulltaxan – Klassificering av varor – Kriterier – Varans objektiva kännetecken och egenskaper – Räckvidd – Varans avsedda ändamål – Omfattas – Villkor

4. Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer – Röktobak som delvis utgörs av beståndsdelar som kan kvalificeras som tobaksavfall – Klassificering enligt nummer 2401 i Kombinerade nomenklaturen – Omfattas inte – Klassificering enligt undernummer 2403 10 90 i Kombinerade nomenklaturen – Villkor

   (Rådets förordning nr 2658/87, bilaga I, i dess lydelse enligt förordning nr 861/2010)

5. Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Punktskatter – Direktiv 2008/118 – Vara som hänförts till suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang – Summarisk deklaration för tillfällig lagring eller tulldeklaration som anger en felaktig tullklassificering – Saknar betydelse för det suspensiva tullförfarandet eller suspensiva tullarrangemanget – Villkor

   (Rådets förordning nr 2913/92, artiklarna 202 och 204; kommissionens förordning nr 2454/93, artikel 859, i dess lydelse enligt förordning nr 444/2002; rådets direktiv 2008/118, artiklarna 2 b, 4.6 och 4.8)

6. Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Punktskatter – Direktiv 2008/118 – Oegentlighet under flyttning av punktskattepliktiga varor efter frisläppandet för konsumtion – Begrepp – Vara som hänförts till suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som åtföljs av ett dokument där en felaktig tullklassificering anges – Omfattas inte

   (Rådets direktiv 2008/118, artiklarna 4.6 och 38)

1.  Se domen.

   (se punkterna 70 och 71)

2.  Se domen.

   (se punkt 72)

3.  Se domen.

   (se punkterna 76 och 78)

4.  Förordning nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt förordning nr 861/2010, ska tolkas på så sätt att en vara, som den i det nationella målet, som består av röktobak inte omfattas av nr 2401 i Kombinerade nomenklaturen (KN) som återfinns i bilaga I till förordning nr 2658/87, trots förekomsten av tobaksavfall, när detta avfall inte hindrar att den aktuella varan används för rökning. En sådan vara kan emellertid omfattas av nr 2403 i KN, och närmare bestämt undernummer 2403 10 90 i KN, när den är i lösvikt, agglomererad och packad i kartonger klädda med plast invändigt med en nettovikt på 30 kg.

   För att kunna klassificera denna vara är det således nödvändigt att i enlighet med vad som föreskrivs i punkt 3 b i de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN fastställa vilken av dess beståndsdelar som ger varan dess huvudsakliga karaktär, vilket kan ske genom en bedömning av huruvida varan behåller sina karaktäristiska egenskaper om en eller flera av dess beståndsdelar avlägsnas. Eftersom förekomsten av tobaksavfall inte utgör hinder för att varan vid en samlad bedömning utgör rökfärdig tobak, kan denna vara inte omfattas av nr 2401 i KN. Närmare bestämt är det avgörande kriteriet för att klassificera en vara enligt nr 2403 i KN snarare än enligt nr 2401 i KN huruvida bladen har varit föremål för en bearbetning i sådan grad att det är fråga om en bearbetad tobak som kan konsumeras utan ytterligare industriell beredning.

   I den mån en vara består av rökfärdig tobak, som dessutom är i lösvikt, agglomererad och packad i kartonger som är klädda med plast invändigt, med en nettovikt per kartong på 30 kg, omfattas varan således av undernummer 2403 10 90 i KN.

   (se punkterna 84, 86, 90, 91 och 93 samt punkt 1 i domslutet)

5.  Begreppet ”suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang” i artikel 4.6 i direktiv 2008/118 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12, ska tolkas på så sätt att det inte är tillåtet att besluta att en viss vara inte omfattas av ett suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang när rätt kapitel i Gemensamma tulltaxan men fel tulltaxenummer har angetts i varans följedokument. I ett sådant fall ska artiklarna 2 b och 4.8 i direktiv 2008/118 tolkas på så sätt att det inte ska anses ha skett en införsel av nämnda vara, och att denna vara inte är punktskattepliktig.

   Om det uppvisande av varor för tullen som föreskrivs i artikel 40 i tullkodexen åtföljs av ett ingivande av en summarisk deklaration för tillfällig lagring eller en tulldeklaration som innehåller de uppgifter som krävs för varornas identifiering vad gäller dess varuslag, kvantitet och förpackning, och det endast var undernumret som var felaktigt, kan nämnda varor inte anses ha införts olagligt till unionens tullområde i den mening som avses i artikel 202 i tullkodexen.

   Vad emellertid gäller en eventuell uppkomst av en tullskuld, med beaktande av att deklarantens skyldighet att lämna korrekta uppgifter även omfattar bestämningen av vilket undernummer som är korrekt vid varans tullklassificering, är det inte uteslutet att en tullskuld kan uppkomma på grundval av artikel 204 i tullkodexen. Artikel 859 i tillämpningsförordning nr 2454/93 gör det dock möjligt att anse att bristande uppfyllelse av någon av de förpliktelser som är förenade med att ett transiteringsförfarande används inte har någon avgörande inverkan på det korrekta genomförandet av detta förfarande. Detta gäller under förutsättning att de tre villkor som anges i artikel 859.2 är uppfyllda och att de tre villkor som anges i artikel 859 första stycket är uppfyllda. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att avgöra om samtliga dessa villkor är uppfyllda.

   (se punkterna 106–108, 111, 112, 116, 117 och 120 samt punkt 2 i domslutet)

6.  Begreppet oegentlighet i den mening som avses i artikel 38 i direktiv 2008/118, om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12, ska tolkas på så sätt att det inte omfattar en vara som hänförts till ett suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang och som åtföljs av ett dokument där en felaktig tullklassificering anges.

   Villkoren i artikel 38.4 i direktiv 2008/118 jämförda med artikel 33.1 i direktivet är nämligen inte uppfyllda i en situation i vilken varorna dels inte har frisläppts för konsumtion i en medlemsstat, eftersom de hänförts till ett ”suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang” i den mening som avses i artikel 4.6 i direktiv 2008/118, dels inte har innehafts för kommersiella syften i en annan medlemsstat för att levereras eller användas där, utan ska återexporteras till ett tredjeland.

   (se punkterna 126–128 samt punkt 3 i domslutet)