Mål C‑223/14

Tecom Mican SL

och

José Arias Domínguez

(begäran om förhandsavgörande från Juzgado de Primera Instancia no 7 de Las Palmas de Gran Canaria)

”Begäran om förhandsavgörande — Civilrättsligt samarbete — Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar — Begreppet annan handling än rättegångshandling — Handling som upprättats privat — Gränsöverskridande inverkan — Den inre marknadens funktion”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 11 november 2015

1. Civilrättsligt samarbete — Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar — Förordning nr 1393/2007 — Annan handling än rättegångshandling — Begrepp — Ska tolkas självständigt

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007, artikel 16)

2. Civilrättsligt samarbete — Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar — Förordning nr 1393/2007– Annan handling än rättegångshandling — Begrepp — Privat upprättad handling, vilkas formella översändande till handlingens i utlandet bosatta adressat är nödvändigt för att utöva, bevisa eller tillvarata en rättighet eller ett juridiskt anspråk av civil eller kommersiell natur — Omfattas

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007, artikel 16)

3. Civilrättsligt samarbete — Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar — Förordning nr 1393/2007 — Delgivning av en annan handling än en rättegångshandling på de sätt som föreskrivs i förordningen, efter det att det skett en första delgivning av handlingen — Tillåtet

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007)

4. Civilrättsligt samarbete — Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar — Förordning nr 1393/2007 — Annan handling än rättegångshandling — Rekvisiten för att tillämpa artikel 16 i förordningen är uppfyllda — Skyldighet att varje enskilt fall kontrollera att delgivningen av en annan handling än en rättegångshandling har gränsöverskridande inverkan och är nödvändig för att den inre marknaden ska fungera väl — Föreligger inte

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007, artikel 16)

1.  Se domen.

   (se punkt 32)

2.  Artikel 16 i förordning nr 1393/2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur och om upphävande av förordning nr 1348/2000 ska tolkas så, att begreppet ”annan handling än rättegångshandling” i den artikeln inbegriper inte enbart handlingar som upprättats eller bestyrkts av en myndighet eller tjänsteman, utan även privat upprättade handlingar, vilkas formella översändande till handlingens i utlandet bosatta adressat är nödvändigt för att utöva, bevisa eller tillvarata en rättighet eller ett juridiskt anspråk av civil eller kommersiell natur.

   Ordalydelsen i artikel 16 i förordning nr 1393/2007 innehåller ingen precisering av nämnda begrepps räckvidd och därför ska det sammanhang i vilket artikeln ingår, de mål som eftersträvas med förordningen och, i förekommande fall, förordningens tillkomsthistoria beaktas.

   Vad beträffar sammanhanget inrättar, såsom anges i dess skäl 1, förordning nr 1393/2007, vilken antagits med stöd av artikel 61 c EG, en mekanism för delgivning inom gemenskapen av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, i syfte att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

   Enligt skäl 2 har förordningen som mål att förbättra och påskynda översändandet av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur för att förstärka en väl fungerande inre marknaden.

   Med hänsyn till lagstiftningsarbetet avseende förordning nr 1393/2007 och i synnerhet till utvecklingen på området för civilrättsligt samarbete, i vilket förordningen ingår, ska begreppet annan handling än rättegångshandling tolkas så, att det omfattar både handlingar som upprättats eller bestyrkts av en myndighet eller en tjänsteman och privat upprättade handlingar, vilkas formella översändande till handlingens i utlandet bosatta adressat är nödvändigt för att utöva, bevisa eller tillvarata en rättighet eller ett juridiskt anspråk av civil eller kommersiell natur.

   Det gränsöverskridande översändandet, genom den delgivningsmekanism som inrättas genom förordning nr 1393/2007, av sådana handlingar bidrar nämligen även till att på området för civilrättsligt och kommersiellt samarbete förstärka en väl fungerade inre marknad och till att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen.

   (se punkterna 35–38 och 44–46 samt punkt 1 i domslutet)

3.  Förordning nr 1393/2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur och om upphävande av förordning nr 1348/2000 ska tolkas så, att det är tillåtet att delge en annan handling än en rättegångshandling i enlighet med de sätt som inrättas genom förordningen, även när sökanden redan har genomfört en första delgivning av handlingen genom ett översändandesätt som inte är föreskrivet i förordningen eller genom ett annat av de översändandesätt som inrättas genom förordningen.

   Vad beträffar det fallet att sökanden genomfört den första delgivningen på ett sätt som inte är föreskrivet i förordning nr 1393/2007 anger förordningen endast två fall där delgivning av en handling mellan medlemsstaterna faller utanför dess tillämpningsområde och därmed inte kan genomföras på de sätt som föreskrivs däri, nämligen dels när hemvistet eller den plats där den person som ska delges handlingen stadigvarande vistas är okänd, dels när denna person har utsett en representant i den medlemsstat i vilken domstolsförfarandet äger rum. I förordning nr 1393/2007 föreskrivs det således inte något annat undantag från de angivna sätten att översända en annan handling än en rättegångshandling mellan medlemsstaterna, för det fall sökanden redan tidigare har delgett samma handling genom ett annat översändandesätt än det som är föreskrivet i förordningen.

   Vad beträffar det fallet att sökanden genomfört en första delgivning på de sätt som föreskrivs i förordning nr 1393/2007, är de översändandesätt, vilka enligt artikel 16 är tillämpliga på delgivningen av andra handlingar än rättegångshandlingar, uttryckligen föreskrivna i förordningen. I förordning nr 1393/2007 görs det dock inte någon rangordning mellan de olika översändandesätt som inrättas genom förordningen. För att säkerställa att det gränsöverskridande översändandet av de aktuella handlingarna genomförs skyndsamt ger förordningen inte de sändande eller mottagande organen, diplomatiska eller konsulära tjänstemän samt stämningsmän, tjänstemän eller andra behöriga personer i den mottagande medlemsstaten i uppdrag att kontrollera lämpligheten eller relevansen av skälen till att en sökande delger en handling genom de inrättade översändandesätten. Av detta följer att i fråga om delgivningen av en annan handling än en rättegångshandling, står det sökanden fritt att välja det ena eller det andra av de översändandesätt som inrättas genom förordning nr 1393/2007, men även att samtidigt, eller efter varandra, använda sig av två eller flera översändandesätt, vilka sökanden med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet anser vara bäst lämpade eller mest lämpliga.

   (se punkterna 49, 51, 52, 54, 57–59 och 61 samt punkt 2 i domslutet)

4.  Artikel 16 i förordning nr 1393/2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur och om upphävande av förordning nr 1348/2000 ska tolkas så, att det inte finns anledning att i varje enskilt fall kontrollera att delgivningen av en annan handling än en rättegångshandling har gränsöverskridande inverkan och är nödvändig för att den inre marknaden ska fungera väl, när rekvisiten för att tillämpa den artikeln är uppfyllda.

   Vad för det första avser den gränsöverskridande inverkan räcker det med att påpeka att förordning nr 1393/2007 är en åtgärd som enligt artiklarna 61 c EG och 65 EG ingår i det civilrättsliga samarbetet som har just sådan inverkan.

   I artikel 1.1 i förordningen föreskrivs således uttryckligen att förordningen är tillämplig, med förbehåll för de sakområden som inte omfattas av dess tillämpningsområde, i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur då en rättegångshandling eller en annan handling ska sändas ”från en medlemsstat till en annan” för delgivning.

   Den gränsöverskridande inverkan av översändandet av en rättegångshandling eller, som i detta fall, en annan handling utgör ett objektivt rekvisit för att förordning nr 1393/2007 ska vara tillämplig och på grund härav ska detta rekvisit med nödvändighet alltid anses vara uppfyllt när delgivningen av en sådan handling omfattas av förordningens tillämpningsområde och den ska således genomföras i enlighet med det system som inrättas genom förordningen.

   Vad för det andra avser en väl fungerande inre marknad framgår det i enlighet med vad som följer av skäl 2 i förordning nr 1393/2007, att en väl fungerande inre marknad är huvudsyftet med den delgivningsmekanism som föreskrivs i förordningen.

   När rekvisiten för att tillämpa de sätt att översända rättegångshandlingar och andra handlingar som är föreskrivna i förordningen är uppfyllda, bidrar delgivningen av sådana handlingar med nödvändighet till en väl fungerande marknad, eftersom översändandesätten uttryckligen införts för att uppnå nämnda syfte.

   (se punkterna 63–67 och 69 samt punkt 3 i domslutet)