DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(tredje avdelningen)

25 juni 2014

Mål F-66/13

Beatriz Molina Solano

mot

Europeiska polisbyrån (Europol)

”Personalmål – Anställda vid Europol – Europolkonventionen – Tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europol – Beslut 2009/371/JAI – Tillämpning av anställningsvillkoren för övriga anställda på de anställda vid Europol – Beslut att inte förlänga giltighetstiden för ett anställningsavtal för en tillfälligt anställd som anställts för en tidsbegränsad period – Beslut att inte låta ett avtal om tillfällig anställning gälla tills vidare”

Saken:      Talan enligt artikel 270 FEUF genom vilken Beatriz Molina Solano yrkar ogiltigförklaring av Europeiska polisbyråns (Europol) beslut av den 28 september 2012 att inte förlänga giltighetstiden för sökandens avtal om tillfällig anställning som gäller för en tidsbegränsad period, som löpt ut den 31 december 2012, så att det gäller tills vidare.

Avgörande:      Talan ogillas. Beatriz Molina Solano ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska polisbyrån.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Principer – Skydd för berättigade förväntningar – Villkor – Tydliga försäkringar från administrationen

2.      Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Rekrytering – Förlängning av giltighetstiden för ett avtal om anställning för en tidsbegränsad period – Administrationens utrymme för skönsmässig bedömning – Administrationens omsorgsplikt – Beaktande av den anställdes intressen – Domstolsprövning – Gränser

(Anställningsvillkoren för övriga anställda, artikel 88)

1.      Rätten att göra anspråk på skydd för berättigade förväntningar tillkommer varje enskild som befinner sig i en situation där administrationen har väckt grundade förhoppningar genom att ge tydliga försäkringar i form av tydliga, ovillkorliga och samstämmiga uppgifter från en behörig och tillförlitlig källa.

(se punkt 42)

Hänvisning till

Personaldomstolen: dom Mendes/kommissionen, F-125/11, EU:F:2013:35, punkt 62

2.      Administrationen har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om förlängning av avtals giltighetstid, och domstolens prövning ska i detta sammanhang begränsas till frågan huruvida administrationen, med hänsyn till de tillvägagångssätt och grunder som kan ha lett fram till dess bedömning, har hållit sig inom gränser som inte kan kritiseras och inte har utövat sin befogenhet på ett uppenbart oriktigt sätt.

Dessutom innebär omsorgsplikten att den behöriga myndigheten, när den beslutar om den situation som en anställd befinner sig i, och detta även när myndigheten utövar ett stort utrymme för skönsmässig bedömning, ska beakta alla omständigheter som kan vara avgörande för dess beslut, varvid det ankommer på den att inte bara beakta tjänstens intresse utan även den berörda tjänstemannens eller den anställdes intresse. Mot bakgrund av just det utrymme för skönsmässig bedömning som institutionerna har när det gäller att bedöma vad som ligger i tjänstens intresse, ska unionsdomstolens prövning begränsas till frågan huruvida den behöriga myndigheten har hållit sig inom rimliga gränser och inte har utövat sin befogenhet på ett felaktigt sätt.

(se punkterna 54 och 55)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: dom BUPA m.fl./kommissionen, T-289/03, EU:T:2008:29, punkt 221

Personaldomstolen: dom Gheysens/rådet, F-8/10, EU:F:2010:151, punkt 75