Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62013CJ0316

    Fenoll

    Mål C‑316/13

    Gérard Fenoll

    mot

    Centre d’aide par le travail ”La Jouvene”

    och

    Association de parents et d’amis de personnes handicapées mentales (APEI) d’Avignon

    (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation (Frankrike))

    ”Begäran om förhandsavgörande — Socialpolitik — Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna — Artikel 31.2 — Direktiv 2003/88/EG — Artikel 7 — Arbetstagarbegreppet — Funktionshindrad person — Rätt till årlig betald semester — Nationell lagstiftning som strider mot unionsrätten — Den nationella domstolens roll”

    Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 mars 2015

    1. Socialpolitik – Skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet – Arbetstidens förläggning – Rätt till årlig betald semester – Begreppet arbetatagare – Funktionshindrad person som har fått en plats vid ett arbets- och aktivitetscentrum – Omfattas – Prövningen ankommer på den nationella domstolen

      (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 31.2; Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88, artikel 7)

    2. Socialpolitik – Skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet – Arbetstidens förläggning – Rätt till årlig betald semester – Nationell lagstiftning som strider mot unionsrätten – Skyldighet för de nationella domstolarna att tolka den nationella rätten i överensstämmelse med unionsrätten – Gränser – Eventuell skyldighet för den berörda medlemsstaten att ersätta skada som enskilda lidit

      (Artikel 4.3 FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88, artikel 7)

    1.  Begreppet arbetstagare i den mening som avses i artikel 7 i direktiv 2003/88 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden och i artikel 31.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska tolkas så, att det kan omfatta en person som beviljats en plats vid ett arbets- och aktivitetscentrum och som, på grund av att den är funktionshindrad, inte kan utföra arbete under normala förhållanden. Det arbete som utförs där av de funktionshindrade framstår nämligen inte som rent marginellt och sidoordnat eftersom det inte bara syftar till att skapa sysselsättning, i förekommande fall förströelse, för de berörda personerna, utan även i viss mån medför en ekonomisk nytta, även om det är anpassat till de berörda personernas arbetsförmåga. Arbetet innebär att produktiviteten, hur begränsad den än må vara, hos personer som är gravt funktionshindrade kan tas till vara samtidigt som de ges det sociala skydd som de har rätt till.

      I denna del ska den nationella domstolen särskilt pröva huruvida det arbete som den berörda personen faktiskt utfört kan anses vara sådant att det normalt sett tillhör arbetsmarknaden. Därvid kan den nationella domstolen beakta inte bara detta aktuella CAT:s ställning och arbetsmetoder i dess funktion som stödinrättning samt olika aspekter när det gäller syftet med dess program för socialt stöd, utan även vilket slags arbete det rör sig om och under vilka villkor det utförs.

      (se punkterna 39, 40, 42 och 43 samt domslutet)

    2.  Se domen

      (se punkt 48)

    Top

    Mål C‑316/13

    Gérard Fenoll

    mot

    Centre d’aide par le travail ”La Jouvene”

    och

    Association de parents et d’amis de personnes handicapées mentales (APEI) d’Avignon

    (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation (Frankrike))

    ”Begäran om förhandsavgörande — Socialpolitik — Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna — Artikel 31.2 — Direktiv 2003/88/EG — Artikel 7 — Arbetstagarbegreppet — Funktionshindrad person — Rätt till årlig betald semester — Nationell lagstiftning som strider mot unionsrätten — Den nationella domstolens roll”

    Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 mars 2015

    1. Socialpolitik — Skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet — Arbetstidens förläggning — Rätt till årlig betald semester — Begreppet arbetatagare — Funktionshindrad person som har fått en plats vid ett arbets- och aktivitetscentrum — Omfattas — Prövningen ankommer på den nationella domstolen

      (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 31.2; Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88, artikel 7)

    2. Socialpolitik — Skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet — Arbetstidens förläggning — Rätt till årlig betald semester — Nationell lagstiftning som strider mot unionsrätten — Skyldighet för de nationella domstolarna att tolka den nationella rätten i överensstämmelse med unionsrätten — Gränser — Eventuell skyldighet för den berörda medlemsstaten att ersätta skada som enskilda lidit

      (Artikel 4.3 FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88, artikel 7)

    1.  Begreppet arbetstagare i den mening som avses i artikel 7 i direktiv 2003/88 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden och i artikel 31.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska tolkas så, att det kan omfatta en person som beviljats en plats vid ett arbets- och aktivitetscentrum och som, på grund av att den är funktionshindrad, inte kan utföra arbete under normala förhållanden. Det arbete som utförs där av de funktionshindrade framstår nämligen inte som rent marginellt och sidoordnat eftersom det inte bara syftar till att skapa sysselsättning, i förekommande fall förströelse, för de berörda personerna, utan även i viss mån medför en ekonomisk nytta, även om det är anpassat till de berörda personernas arbetsförmåga. Arbetet innebär att produktiviteten, hur begränsad den än må vara, hos personer som är gravt funktionshindrade kan tas till vara samtidigt som de ges det sociala skydd som de har rätt till.

      I denna del ska den nationella domstolen särskilt pröva huruvida det arbete som den berörda personen faktiskt utfört kan anses vara sådant att det normalt sett tillhör arbetsmarknaden. Därvid kan den nationella domstolen beakta inte bara detta aktuella CAT:s ställning och arbetsmetoder i dess funktion som stödinrättning samt olika aspekter när det gäller syftet med dess program för socialt stöd, utan även vilket slags arbete det rör sig om och under vilka villkor det utförs.

      (se punkterna 39, 40, 42 och 43 samt domslutet)

    2.  Se domen

      (se punkt 48)

    Top