Mål C‑261/13 P

Peter Schönberger

mot

Europaparlamentet

”Överklagande — Framställning till Europaparlamentet — Beslut att lägga framställningen till handlingarna — Talan om ogiltigförklaring — Begreppet ’rättsakt mot vilken talan kan väckas’”

Sammanfattning – Domstolens dom (stora avdelningen) av den 9 december 2014

Talan om ogiltigförklaring — Rättsakter mot vilka talan kan väckas — Begrepp — Rättsakter som har bindande rättsverkningar — Beslut som fattats av utskottet för framställningar till följd av att en framställning förklarats vara tillåtlig — Parlamentets utrymme för skönsmässig politisk bedömning — Begreppet omfattas inte

(Artiklarna 20.2 d, FEUF, 24 FEUF, 227 FEUF och 263 FEUF; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 44; Europaparlamentets arbetsordning, artiklarna 215‐217)

Det framgår att artikel 263 första stycket FEUF att domstolen granskar lagenligheten av sådana rättsakter som antas av parlamentet och som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man. Åtgärder som har sådana bindande rättsverkningar som kan påverka klagandens intressen, genom att klart förändra klagandens rättsliga ställning, utgör sådana akter som kan bli föremål för en talan om ogiltigförklaring.

Ett beslut, i vilket parlamentet anser att en framställning som det mottagit inte uppfyller villkoren i artikel 227 FEUF, ska kunna bli föremål för rättslig prövning, eftersom beslutet kan påverka den berördes rätt att göra en framställning. Detsamma gäller ett beslut i vilket parlamentet har åsidosatt själva kärnan i rätten att göra en framställning och vägrar eller avstår från att ta del av en framställning som det mottagit, och följaktligen, från att pröva huruvida denna uppfyller villkoren i artikel 227 FEUF.

Ett negativt svar från parlamentet på frågan huruvida villkoren i artikel 227 FEUF är uppfyllda ska motiveras på så sätt att framställaren kan få kännedom om vilket av dessa villkor som inte är uppfyllt i det aktuella fallet. En kortfattad motivering, uppfyller detta krav.

Det framgår däremot av bestämmelserna i EUF-fördraget, liksom av de bestämmelser som antagits av parlamentet vad gäller organisationen av rätten att göra en framställning, att när det är fråga om en framställning där parlamentet anser att den uppfyller villkoren i artikel 227 FEUF så har parlamentet ett stort utrymme för skönsmässig politisk bedömning vad avser vilka åtgärder som ska vidtas till följd av framställningen. Av detta följer att ett beslut härvidlag inte omfattas av någon domstolskontroll, oavsett om parlamentet därigenom beslutar att själv vidta lämpliga åtgärder eller om det inte anser sig kunna göra detta och beslutar att vidarebefordra framställningen till behörig institution eller avdelning för vidtagande av sådana åtgärder.

(se punkterna 13 och 22‐24)