Mål C‑114/13

Theodora Hendrika Bouman

mot

Rijksdienst voor Pensioenen

(begäran om förhandsavgörande från Arbeidshof te Antwerpen)

”Begäran om förhandsavgörande — Social trygghet — Förordning (EEG) nr 1408/71 — Ålders- och efterlevandepension — Artikel 46a.3 c — Beviljande av förmåner — Nationella förbud mot sammanträffande av förmåner — Undantag — Begreppet ’frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring’ — Nationell pension enligt ett obligatoriskt pensionssystem — Möjlighet att begära dispens från anslutning under en viss period — Räckvidden av ett intyg utfärdat av behörig myndighet i en annan medlemsstat — Förordning (EG) nr 574/72 — Artikel 47”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 12 februari 2015

1. Social trygghet – Migrerande arbetstagare – Pensioner vid ålderdom och dödsfall – Perioder som ska beaktas – Ett intyg utfärdat av en behörig institution i en medlemsstat där de försäkrings- och eller anställningsperioder som arbetstagaren har fullgjort enligt lagstiftningen i den medelemsstaten – Bindande rättsverkningar för en annan medlemsstats nationella myndigheter – Föreligger inte

   (Rådets förordning nr 574/72, artikel 47)

2. Social trygghet – Migrerande arbetstagare – Förmåner – Nationella förbud mot sammanträffande av förmåner – Begreppet frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring – Berörd person som beviljats dispens från skyldigheten att vara ansluten till en obligatorisk försäkring under en viss period – Förmån som följer av denna försäkringsperiod – Omfattas

   (Rådets förordning nr 1408/71, i dess lydelse enligt förordning nr 1992/2006, artikel 46a.3 c)

1.  Se domen.

   (se punkt 24)

2.  Artikel 46a.3 c i rådets förordning nr 1408/71, i ändrad och uppdaterad lydelse enligt rådets förordning nr 118/97, i dess lydelse enligt förordning nr 1992/2006 av den 18 december 2006, ska tolkas så, att den omfattar den del av förmånen som följer av en försäkringsperiod under vilken den berörda hade rätt att få dispens från anslutning till den obligatoriska försäkringen, för det fall en sådan anslutning, under perioden i fråga, påverkar storleken på den sociala trygghetsförmånen.

   Det faktum att anslutningen till försäkringssystemet är av frivillig karaktär kan följa såväl av den omständigheten att den berörda måste ansöka om anslutning till systemet med försäkring eller fortsättningsförsäkring, som av den omständigheten att den berörda har rätt att erhålla dispens från anslutning. Båda situationerna innebär att den försäkrade har ett val och vittnar om att anslutningen, om den fortsätter, inte saknar inslag av frivillighet.

   (se punkterna 52 och 59 samt domslutet))

Mål C‑114/13

Theodora Hendrika Bouman

mot

Rijksdienst voor Pensioenen

(begäran om förhandsavgörande från Arbeidshof te Antwerpen)

”Begäran om förhandsavgörande — Social trygghet — Förordning (EEG) nr 1408/71 — Ålders- och efterlevandepension — Artikel 46a.3 c — Beviljande av förmåner — Nationella förbud mot sammanträffande av förmåner — Undantag — Begreppet ’frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring’ — Nationell pension enligt ett obligatoriskt pensionssystem — Möjlighet att begära dispens från anslutning under en viss period — Räckvidden av ett intyg utfärdat av behörig myndighet i en annan medlemsstat — Förordning (EG) nr 574/72 — Artikel 47”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 12 februari 2015

1. Social trygghet — Migrerande arbetstagare — Pensioner vid ålderdom och dödsfall — Perioder som ska beaktas — Ett intyg utfärdat av en behörig institution i en medlemsstat där de försäkrings- och eller anställningsperioder som arbetstagaren har fullgjort enligt lagstiftningen i den medelemsstaten — Bindande rättsverkningar för en annan medlemsstats nationella myndigheter — Föreligger inte

   (Rådets förordning nr 574/72, artikel 47)

2. Social trygghet — Migrerande arbetstagare — Förmåner — Nationella förbud mot sammanträffande av förmåner — Begreppet frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring — Berörd person som beviljats dispens från skyldigheten att vara ansluten till en obligatorisk försäkring under en viss period — Förmån som följer av denna försäkringsperiod — Omfattas

   (Rådets förordning nr 1408/71, i dess lydelse enligt förordning nr 1992/2006, artikel 46a.3 c)

1.  Se domen.

   (se punkt 24)

2.  Artikel 46a.3 c i rådets förordning nr 1408/71, i ändrad och uppdaterad lydelse enligt rådets förordning nr 118/97, i dess lydelse enligt förordning nr 1992/2006 av den 18 december 2006, ska tolkas så, att den omfattar den del av förmånen som följer av en försäkringsperiod under vilken den berörda hade rätt att få dispens från anslutning till den obligatoriska försäkringen, för det fall en sådan anslutning, under perioden i fråga, påverkar storleken på den sociala trygghetsförmånen.

   Det faktum att anslutningen till försäkringssystemet är av frivillig karaktär kan följa såväl av den omständigheten att den berörda måste ansöka om anslutning till systemet med försäkring eller fortsättningsförsäkring, som av den omständigheten att den berörda har rätt att erhålla dispens från anslutning. Båda situationerna innebär att den försäkrade har ett val och vittnar om att anslutningen, om den fortsätter, inte saknar inslag av frivillighet.

   (se punkterna 52 och 59 samt domslutet))