DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(tredje avdelningen)

den 24 april 2013

Mål F‑96/12

Laurent Demeneix

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Allmänt uttagningsprov – Beslut att inte uppta sökanden i förteckningen över godkända sökande – Villkor avseende yrkeserfarenhet – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning”

Saken:      Talan, väckt med stöd av artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Laurent Demeneix yrkat ogiltigförklaring av uttagningskommitténs beslut i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/206/11 (AD5) och EPSO/AD/207/11 (AD 7) att inte uppta honom på reservlistan för rekrytering av administratörer i lönegrad AD 7, på området för revisorer, och ersättning för den skada som åsamkats på grund av denna olaglighet.

Avgörande:      Talan ogillas. Laurent Demeneix ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagning på grundval av meriter och prov – Villkor för deltagande – Fastställande i meddelandet om uttagningsprov – Uttagningskommitténs värdering av sökandenas yrkeserfarenhet – Domstolsprövning – Gränser

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 2)

2.      Talan väckt av tjänstemän – Talan mot ett beslut om nekat tillträde till uttagningsprov – Möjligheten att göra gällande oegentligheter som avser meddelandet om uttagningsprov – Villkor

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 91)

1.      Uttagningskommittén vid ett uttagningsprov ska, i varje enskilt fall, företa en bedömning av huruvida varje sökandes yrkeserfarenhet motsvarar de krav som uppställts i meddelandet om uttagningsprov. Uttagningskommittén har i detta avseende och inom ramen för tjänsteföreskrifternas bestämmelser om förfarandet vid uttagningsprov, ett utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller såväl arten och omfattningen av sökandenas tidigare yrkeserfarenhet som dess mer eller mindre nära samband med de krav som ställs i den tjänst som ska tillsättas. I sin kontroll av lagenligheten ska tribunalen begränsa sig till att kontrollera att utövandet av denna befogenhet inte har skett på ett sätt som innebär en uppenbart oriktig bedömning. Inom ramen för denna kontroll ska unionsdomstolen beakta att det ankommer på sökandena att lämna uttagningskommittén alla de uppgifter och handlingar som vederbörande anser vara användbara vid bedömningen av hans eller hennes ansökan, för att ge uttagningskommittén möjlighet att avgöra huruvida sökanden uppfyller de villkor som uppställs i meddelandet om uttagningsprov, och detta i synnerhet om sökanden uttryckligen ombetts härom. När uttagningskommittén beslutar om vilka sökande som ska få tillgång till uttagningsproven och vilka som ska uteslutas, får den följaktligen begränsa sig till att enbart beakta ansökningshandlingarna och de övriga handlingar som bifogats dessa.

Med hänsyn till uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning krävs det, för att denna ska kunna anses ha gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning av omständigheterna, som gör att beslutet ska ogiltigförklaras, måste den bevisning som det ankommer på sökanden att inge vara tillräckliga för att administrationens bedömningar förlorar sin trovärdighet.

(se punkterna 42–45)

Hänvisning till

Domstolen: 12 juli 1989 i mål 225/87, Belardinelli m.fl./domstolen, punkterna 13 och 24

Förstainstansrätten: 20 juni 1990 i mål T‑133/89, Burban/Parlamentet, punkterna 31 och 34; 12 december 1996 i mål T‑380/94, AIUFFASS och AKT mot kommissionen, punkt 59; 13 mars 2002 i mål T‑357/00, T‑361/00, T‑363/00 och T‑364/00, Martínez Alarcón/kommissionen; 25 mars 2004 i mål T‑145/02, Petrich/kommissionen, punkt 37; och den 12 februari 2008 i mål T‑289/03, BUPA m.fl. mot kommissionen, punkt 221

Personaldomstolen: 25 november 2008 i mål F‑53/07, Iordanova/kommissionen, punkt 34 och där angiven rättspraxis: 13 juni 2012 i mål F‑63/11, Macchia/kommissionen, punkt 49, vilken har överklagats till Europeiska unionens tribunal som mål T‑368/12 P

2.      Även om sökanden har rätt att inom föreskriver frist väcka en direkt talan mot ett meddelande om uttagningsprov när detta utgör ett beslut av uttagningskommittén som angår vederbörande, i den mening som avses i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna, kan han emellertid inom ramen för en talan mot beslutet att vägra honom tillträde till uttagningsprovet, inte anses ha förverkat denna rätt enbart på grund av att han inte har väckt talan mot meddelandet om uttagningsprov inom den föreskrivna fristen. En sökande i ett uttagningsförfarande kan nämligen inte fråntas rättigheten att bestrida samtliga omständigheter vid bedömningen av om det individuella beslut som fattats för hans del med tillämpning av de villkor som angetts i meddelandet är riktigt, eftersom endast detta tillämpningsbeslut konkretiserar hans juridiska situation och ger honom en möjlighet att med säkerhet få insikt i hur och i vilken omfattning hans egna intressen berörs. I samband med en talan mot senare rättsakter kan en sökande följaktligen göra gällande att tidigare rättsakter som har ett nära samband med dessa är ogiltiga.

När det inte finns något nära samband mellan själva motiveringen i det bestridda beslutet och grunden att ett meddelande om ett uttagningsprov, som inte bestritts i tid, är rättsstridigt ska talan däremot inte upptas till prövning med hänsyn till tvingande regler om talefrister som det inte går att bortse ifrån i detta fall utan att man bryter mot rättssäkerheten.

(se punkterna 59 och 60)

Hänvisning till

Domstolen: 11 mars 1986 i mål 294/84, Adams m.fl./kommissionen, punkt 17; 11 augusti 1995 i mål C‑448/93 P, Kommissionen/Noonan, punkt 17och där angiven rättspraxis

Förstainstansrätten: 16 september 1993 i mål T‑60/92, Noonan/kommissionen, punkterna 21 och 23 och där angiven rättspraxis; 15 februari 2005 i mål T‑256/01, Pyres/kommissionen, punkt19; och 31 januari 2006 i mål T‑293/03, Giulietti/kommissionen, punkt 42