Mål C‑47/12

Kronos International Inc.

mot

Finanzamt Leverkusen

(begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Köln)

”Begäran om förhandsavgörande — Artiklarna 49 FEUF och 54 FEUF — Etableringsfrihet — Artiklarna 63 FEUF och 65 FEUF — Fri rörlighet för kapital — Skattelagstiftning — Inkomstskatt för juridiska personer — Lagstiftning som en medlemsstat infört i syfte att undanröja dubbelbeskattning av utdelad vinst — Avräkningsmetod tillämpas på utdelning lämnad av bolag med hemvist i samma medlemsstat som det utdelningsmottagande bolaget — Undantagandemetod tillämpas på utdelning lämnad av bolag med hemvist i en annan medlemsstat än det utdelningsmottagande bolaget eller i tredjeland — Skillnad i behandling av underskott i det utdelningsmottagande bolaget”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 11 september 2014

1. Etableringsfrihet – Fri rörlighet för kapital – Bestämmelser i fördraget – Tillämpningsområde – Nationell lagstiftning om beskattning av utdelning som lämnas av ett bolag utan hemvist i landet till ett bolag med hemvist i landet, som bildats enligt lagstiftningen i ett tredjeland och som innehar en viss andel av kapitalet i det utdelande bolaget – Omfattas – Bestämmelserna om etableringsfrihet ej tillämpliga

   (Artiklarna 49 FEUF, 63 FEUF och 65 FEUF)

2. Fri rörlighet för personer – Etableringsfrihet – Bestämmelser i fördraget – Tillämpningsområde – Bolag som har bildats enligt lagstiftningen i ett tredjeland och som har hemvist i en medlemsstat – Omfattas inte – Åberopande av det förhållandet att tredjelandsbolaget saknar möjlighet att åberopa bestämmelserna om etableringsfrihet i ett fall av skattemässig diskriminering i hemvistmedlemsstaten – Saknar betydelse

   (Artikel 49 FEUF)

3. Fri rörlighet för kapital och friheten att utföra betalningar – Restriktioner – Skattelagstiftning – Bolagsskatt – Beskattning av utdelning – Undantagandemetoden tillämpas på utdelning lämnad av bolag med hemvist i andra medlemsstater eller i tredjeland – Avräkningsmetoden tillämpas på utdelning lämnad av bolag med hemvist i samma medlemsstat som det utdelningsmottagande bolaget – Den skatt som betalats av det utdelande bolaget med hemvist i landet återbetalas helt eller delvis när det utdelningsmottagande bolaget redovisar underskott – Tillåtet

   (Artikel 63 FEUF)

1.  Frågan huruvida en sådan nationell lagstiftning som den som är i fråga i det nationella målet – enligt vilken ett bolag med hemvist i en medlemsstat inte medges avräkning för den inkomstskatt för juridiska personer som utdelande kapitalbolag erlagt i en annan medlemsstat eller i tredjeland, eftersom dessa utdelningar omfattas av ett undantagande från skatt i förstnämnda medlemsstat om de härrör från andelsinnehav motsvarande minst tio procent av kapitalet i det utdelande bolaget och om det utdelningsmottagande kapitalbolagets verkliga andelsinnehav i det aktuella fallet överstiger 90 procent och det utdelningsmottagande bolaget har bildats i enlighet med lagstiftningen i tredjeland – är förenlig med unionsrätten ska bedömas mot bakgrund av artiklarna 63 FEUF och 65 FEUF.

   När ändamålet med den nationella lagstiftningen om behandlingen av utdelning inte är att den uteslutande ska tillämpas på situationer där moderbolaget utövar ett bestämmande inflytande över det utdelande bolaget, ska det nämligen tas hänsyn till omfattningen av det utdelningsmottagande bolagets andelsinnehav i det utdelande bolaget, i den mån som både artikel 49 FEUF och artikel 63 FEUF kan åberopas i målet, och i den mån omfattningen av detta andelsinnehav gör det möjligt att avgöra om situationen ska omfattas av den ena eller den andra friheten enligt dessa två unionsrättsliga bestämmelser.

   Detta resonemang är även analogt tillämpligt när enbart den fria rörligheten för kapital kan åberopas, med hänsyn till avgränsningen av den personkrets på vilken etableringsfriheten är tillämplig. etta är fallet i en sådan situation som den i det nationella målet aktuella, där det utdelningsmottagande bolaget är ett bolag som bildats i enlighet med lagstiftningen i ett tredjeland.

   I det avseendet gäller att i en situation där etableringsfriheten inte får åberopas på grund av att det utdelningsmottagande bolaget är knutet till rättsordningen i tredjeland, ska en nationell lagstiftning avseende den skattemässiga behandlingen av utdelning från en annan medlemsstat eller från tredjeland, som inte enbart är tillämplig på situationer där moderbolaget utövar ett bestämmande inflytande över det utdelande bolaget, bedömas utifrån artikel 63 FEUF.

   Ett bolag som bildats i enlighet med lagstiftningen i ett tredjeland och som har hemvist i en medlemsstat får således oberoende av omfattningen av dess andelsinnehav i det utdelande bolaget, som har hemvist i en annan medlemsstat eller i tredjeland, åberopa denna bestämmelse för att ifrågasätta en sådan lagstiftnings lagenlighet. Eftersom fördraget inte utsträcker etableringsfriheten till tredjeländer får inte tolkningen av artikel 63.1 FEUF, när det gäller förhållandena med tredjeländer, göra det möjligt för näringsidkare som inte omfattas av det territoriella tillämpningsområdet för etableringsfriheten att dra fördel av denna frihet.

   (se punkterna 40, 42, 43, 51, 53 och 55 samt punkt 1 i domslutet)

2.  Se domen.

   (se punkterna 44–48)

3.  Artikel 63 FEUF ska tolkas så, att den inte utgör hinder för att undantagandemetoden tillämpas på utdelning lämnad av bolag med hemvist i andra medlemsstater eller i tredjeland, medan avräkningsmetoden tillämpas på utdelning lämnad av bolag med hemvist i samma medlemsstat som det utdelningsmottagande bolaget och avräkningsmetoden leder till att den skatt som betalats av det utdelande bolaget med hemvist i landet helt eller delvis återbetalas när det utdelningsmottagande bolaget redovisar underskott.

   För det första får den fria rörligheten för kapital, som föreskrivs i artikel 63.1 FEUF, nämligen inte leda till att medlemsstaterna tvingas gå längre än till att upphäva den inhemska inkomstskatt som aktieägaren ska erlägga på utdelning som denne erhållit från utlandet, och återbetala ett belopp som har sitt ursprung i en annan medlemsstats skattesystem.

   För det andra är den återbetalning som ett skattskyldigt bolag yrkat inom ramen för avräkningsmetoden den logiska följden av att utdelningen beaktas och av den dessförinnan skedda minskningen av överförbart underskott. Om någon sådan återbetalning inte sker, kan beaktandet av underskott i det utdelningsmottagande bolaget nämligen medföra en ekonomisk dubbelbeskattning av denna utdelning under senare taxeringsår när detta bolag redovisar överskott. Inom ramen för undantagandemetoden reduceras däremot inte underskottet varför det inte föreligger någon risk för ekonomisk dubbelbeskattning av uppburen utdelning. Att någon återbetalning inte sker kompenseras genom att utdelningen inte beaktas vid taxeringen.

   (se punkterna 83, 87 och 89, samt punkt 2 i domslutet)