Förenade målen C-302/11–C-305/11

Rosanna Valenza m.fl.

mot

Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato

(begäran om förhandsavgörande, som har hänskjutits av Consiglio di Stato)

”Socialpolitik — Direktiv 1999/70/EG — Ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP — Klausul 4 — Avtal om visstidsanställning inom den offentliga sektorn — Nationell konkurrensmyndighet — Stabiliseringsförfarande — Visstidsanställda anställs som ordinarie tjänstemän utan offentligt uttagningsprov — Fastställande av anställningstid — Anställningstid som fullgjorts under visstidsanställning beaktas inte till någon del — Icke-diskrimineringsprincipen”

Sammanfattning – Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 18 oktober 2012

1. Socialpolitik – Ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP – Direktiv 1999/70 – Tillämpningsområde – Visstidsanställning i den offentliga sektorn – Visstidsanställd arbetstagare som anställts som ordinarie tjänsteman utan att ha deltagit i ett offentligt uttagningsprov – Omfattas

   (Rådets direktiv 1999/70, klausul 4 i bilagan)

2. Socialpolitik – Ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP – Direktiv 1999/70 – Arbetstagare som utför samma arbete – ”Samma arbete” – Begrepp – Arbetstagare som befinner sig i en jämförbar situation – Bedömningskriterier – Arbetets art, utbildningsvillkor och arbetsvillkor – Den nationella domstolens utrymme för skönsmässig bedömning

   (Rådets direktiv 1999/70, klausulerna 3.2 och 4.1 i bilagan)

3. Socialpolitik – Ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP – Direktiv 1999/70 – Förbud mot diskriminering av visstidsanställda – Visstidsanställd arbetstagare som anställts som ordinarie tjänsteman utan att ha deltagit i ett offentligt uttagningsprov – Anställningstid som fullgjorts under visstidsanställning har inte beaktats vid fastställandet av den anställningstid som arbetstagaren kan tillgodoräkna sig – Otillåtet

   (Rådets direktiv 1999/70, klausul 4.1 och 4.4 i bilagan)

1.  Se domen.

   (punkterna 33–38)

2.  Se domen.

   (punkterna 42–44)

3.  Klausul 4 i ramavtalet om visstidsarbete, vilket är bilagt rådets direktiv 1999/70 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP, ska tolkas så, att den utgör hinder för sådana nationella bestämmelser som de som är i fråga i de nationella målen och som innebär att anställningstid som en visstidsanställd arbetstagare fullgjort hos en myndighet inte till någon del beaktas när denna arbetstagares anställningstid fastställs i samband med tillsvidareanställning hos samma myndighet som ordinarie tjänsteman inom ramen för ett särskilt förfarande för stabilisering av arbetstagarens anställningsförhållande, såvida detta inte är motiverat på ”objektiva grunder” i den mening som avses i punkt 1 och/eller punkt 4 i denna klausul. Den omständigheten att en visstidsanställd arbetstagare har fullgjort sin anställningstid under visstidsanställning utgör inte i sig en sådan objektiv grund.

   Även om syftet att undvika att det uppstår omvänd diskriminering till nackdel för ordinarie tjänstemän som anställts på grundval av att de klarat ett offentligt uttagningsprov kan utgöra en objektiv grund i den mening som avses i klausul 4.1 och/eller 4.4 i ramavtalet kan detta syfte under inga omständigheter rättfärdiga oproportionerliga nationella bestämmelser enligt vilka det i samtliga fall är helt förbjudet att beakta någon del av den anställningstid som arbetstagarna fullgjort under visstidsanställning när deras anställningstid, och således deras lönegrad, fastställs i samband med tillsvidareanställning. Ett sådant totalt och oinskränkt förbud bygger nämligen med nödvändighet på det allmänna antagandet att tidsbegränsningen av vissa tjänstemäns anställningsförhållanden i sig motiverar att de särbehandlas i förhållande till tillsvidareanställda tjänstemän, vilket skulle undergräva målen med direktiv 1999/70 och ramavtalet.

   När det gäller den omständigheten att stabiliseringsförfarandet, enligt nationell rätt, ger upphov till ett nytt anställningsförhållande skulle icke-diskrimineringsprincipen i klausul 4 i ramavtalet bli innehållslös om denna omständighet i sig kunde utgöra en objektiv grund, i den mening som avses i nämnda klausul, för en särbehandling vad gäller beaktande av den anställningstid som arbetstagare fullgjort under visstidsanställning vid en myndighet i samband med att de tillsvidareanställs av samma myndighet.

   (se punkterna 62, 63, 65 och 71 samt domslutet)

Förenade målen C-302/11–C-305/11

Rosanna Valenza m.fl.

mot

Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato

(begäran om förhandsavgörande, som har hänskjutits av Consiglio di Stato)

”Socialpolitik — Direktiv 1999/70/EG — Ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP — Klausul 4 — Avtal om visstidsanställning inom den offentliga sektorn — Nationell konkurrensmyndighet — Stabiliseringsförfarande — Visstidsanställda anställs som ordinarie tjänstemän utan offentligt uttagningsprov — Fastställande av anställningstid — Anställningstid som fullgjorts under visstidsanställning beaktas inte till någon del — Icke-diskrimineringsprincipen”

Sammanfattning – Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 18 oktober 2012

1. Socialpolitik — Ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP — Direktiv 1999/70 — Tillämpningsområde — Visstidsanställning i den offentliga sektorn — Visstidsanställd arbetstagare som anställts som ordinarie tjänsteman utan att ha deltagit i ett offentligt uttagningsprov — Omfattas

   (Rådets direktiv 1999/70, klausul 4 i bilagan)

2. Socialpolitik — Ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP — Direktiv 1999/70 — Arbetstagare som utför samma arbete — ”Samma arbete” — Begrepp — Arbetstagare som befinner sig i en jämförbar situation — Bedömningskriterier — Arbetets art, utbildningsvillkor och arbetsvillkor — Den nationella domstolens utrymme för skönsmässig bedömning

   (Rådets direktiv 1999/70, klausulerna 3.2 och 4.1 i bilagan)

3. Socialpolitik — Ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP — Direktiv 1999/70 — Förbud mot diskriminering av visstidsanställda — Visstidsanställd arbetstagare som anställts som ordinarie tjänsteman utan att ha deltagit i ett offentligt uttagningsprov — Anställningstid som fullgjorts under visstidsanställning har inte beaktats vid fastställandet av den anställningstid som arbetstagaren kan tillgodoräkna sig — Otillåtet

   (Rådets direktiv 1999/70, klausul 4.1 och 4.4 i bilagan)

1.  Se domen.

   (punkterna 33–38)

2.  Se domen.

   (punkterna 42–44)

3.  Klausul 4 i ramavtalet om visstidsarbete, vilket är bilagt rådets direktiv 1999/70 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP, ska tolkas så, att den utgör hinder för sådana nationella bestämmelser som de som är i fråga i de nationella målen och som innebär att anställningstid som en visstidsanställd arbetstagare fullgjort hos en myndighet inte till någon del beaktas när denna arbetstagares anställningstid fastställs i samband med tillsvidareanställning hos samma myndighet som ordinarie tjänsteman inom ramen för ett särskilt förfarande för stabilisering av arbetstagarens anställningsförhållande, såvida detta inte är motiverat på ”objektiva grunder” i den mening som avses i punkt 1 och/eller punkt 4 i denna klausul. Den omständigheten att en visstidsanställd arbetstagare har fullgjort sin anställningstid under visstidsanställning utgör inte i sig en sådan objektiv grund.

   Även om syftet att undvika att det uppstår omvänd diskriminering till nackdel för ordinarie tjänstemän som anställts på grundval av att de klarat ett offentligt uttagningsprov kan utgöra en objektiv grund i den mening som avses i klausul 4.1 och/eller 4.4 i ramavtalet kan detta syfte under inga omständigheter rättfärdiga oproportionerliga nationella bestämmelser enligt vilka det i samtliga fall är helt förbjudet att beakta någon del av den anställningstid som arbetstagarna fullgjort under visstidsanställning när deras anställningstid, och således deras lönegrad, fastställs i samband med tillsvidareanställning. Ett sådant totalt och oinskränkt förbud bygger nämligen med nödvändighet på det allmänna antagandet att tidsbegränsningen av vissa tjänstemäns anställningsförhållanden i sig motiverar att de särbehandlas i förhållande till tillsvidareanställda tjänstemän, vilket skulle undergräva målen med direktiv 1999/70 och ramavtalet.

   När det gäller den omständigheten att stabiliseringsförfarandet, enligt nationell rätt, ger upphov till ett nytt anställningsförhållande skulle icke-diskrimineringsprincipen i klausul 4 i ramavtalet bli innehållslös om denna omständighet i sig kunde utgöra en objektiv grund, i den mening som avses i nämnda klausul, för en särbehandling vad gäller beaktande av den anställningstid som arbetstagare fullgjort under visstidsanställning vid en myndighet i samband med att de tillsvidareanställs av samma myndighet.

   (se punkterna 62, 63, 65 och 71 samt domslutet)