TRIBUNALENS DOM
(avdelningen för överklaganden)

den 6 december 2012

Mål T‑390/10 P

Paulette Füller‑Tomlinson

mot

Europaparlamentet

”Överklagande – Personalmål – Tillfälligt anställda – Social trygghet – Yrkessjukdom – Fastställande av invaliditet hänförlig till yrkessjukdom – Tillämpning av de europeiska riktvärden som används i medicinska syften för bedömning av nedsatt fysisk och psykisk funktionsförmåga – Missuppfattning av omständigheterna – Rimlig tidsfrist”

Saken:      Överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (tredje avdelningen) avkunnade den 1 juli 2010, i mål F-97/08, Füller‑Tomlinson mot parlamentet om upphävande av denna dom.

Domslut:      Överklagandet ogillas. Paulette Füller‑Tomlinson ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europaparlamentets rättegångskostnader i denna instans.

Sammanfattning

1.      Överklagande – Grunder – Grund som rör ett överflödigt skäl – Verkningslös grund – Avslag

2.      Överklagande – Grunder – Felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna – Avvisning – Tribunalens prövning av bedömningen av de faktiska omständigheterna och bevisningen – Ej möjlig utom vid missuppfattning

(Artikel 257 FEUF, domstolens stadga, bilaga I, artikel 11)

3.      Överklagande – Grunder – Otillräcklig motivering – Personaldomstolens användning av en underförstådd motivering – Tillåtet – Villkor

(Domstolens stadga, artikel 36 och bilaga I, artikel 7.1)

4.      Överklagande – Grunder – Nödvändigt att en preciserad kritik görs av en del av personaldomstolens resonemang

(Artikel 257 FEUF, domstolens stadga, bilaga I, artikel 11, personaldomstolens rättegångsregler, artikel 138, första stycket c)

5.      Tjänstemän – Social trygghet – Olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomsförsäkring – Invaliditet – Fastställelse med hjälp av en tabell av invaliditetsgrad eller av ett intervall avseende invaliditetsgrad – Läkarkommitténs utrymme för skönsmässig bedömning – Gränser – Tabellens tvingande karaktär

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 73.1 och 73.2 c, reglerna om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomsförsäkring, artikel 11)

6.      Överklagande – Grunder – Grund som åberopas för första gången i ett överklagande – Avvisning

(Förstainstansrättens rättegångsregler, artiklarna 48.2, 139.2 och 144)

7.      Tjänstemän – Social trygghet – Olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomsförsäkring – Erkännande som en yrkessjukdom och fastställande av graden av permanent invaliditet – Förfarande – De av institutionerna utsedda läkarnas tillgång till samtliga användbara handlingar – Fullständig undersökning saknas – Brist

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 73, reglerna om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomsförsäkring, artikel 18)

8.      Unionsrätt – Principer – Iakttagande av en skälig tidsfrist – Åsidosättande i ett administrativt förfarande – Verkningar

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna artikel 41.1)

1.      Se domen.

(se punkterna 27 och 71)

Hänvisning till

Domstolen: 12 november 1996, Ojha mot kommissionen, C‑294/95 P, REG 1996, s. I‑5863, punkt 52; 7 april 2011, Grekland mot kommissionen, C‑321/09 P, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkt 61

Tribunalen: 6 mars 2012, kommissionen mot Liotti, T‑167/09 P, punkt 21 och där angiven rättspraxis

2.      Se domen.

(se punkterna 41, 96 och 110)

Hänvisning till

Tribunalen: 15 maj 2012, Nijs mot kommissionen, T‑184/11 P, punkt 29 och där angiven rättspraxis

3.      Se domen.

(se punkt 44)

Hänvisning till

Tribunalen: 2 juli 2010, Kerstens mot kommissionen, T‑266/08 P, ännu ej publicerat i rättsfallssamlingen, och där angiven rättspraxis

4.      Se domen.

(se punkterna 48, 49, 77 och 78)

Hänvisning till

Domstolen: 4 juli 2000, Bergaderm och Goupil mot kommissionen, C‑352/98 P, REG 2000, s. I‑5291, punkt 34; 8 januari 2002, Frankrike mot Monsanto och kommissionen, C‑248/99 P, REG 2002, s. I‑1, punkt 68; 28 juni 2005, Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen, C‑189/02 P, C‑202/02 P, C‑205/02 P–C‑208/02 P och C‑213/02 P, REG 2005, s. I‑5425, punkt 426

Tribunalen: 19 mars 2010, Bianchi mot ETF, T‑338/07 P, ännu ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkt 59; 10 februari 2012, AG mot parlamentet, T‑98/11 P, punkt 24 och där angiven rättspraxis

5.      I artikel 73.2 c i stadgan anges att den ersättning som ska betalas ut till den berörde vid permanent partiell invaliditet, ska ”beräknas på grundval av en tabell som fastställs i [gemenskaps]lagstiftningen” om försäkring mot tjänstemännens risker för olycksfall och yrkessjukdomar. Tabellen har inte tvingande karaktär enligt denna bestämmelse. Lydelsen innebär endast att ersättningen ska fastställas i förhållande till olika typer av nedsatt fysisk och psykisk funktionsförmåga som anges i tabellen och den invaliditetsgrad eller intervall avseende invaliditetsgrad som hör samman med denna. Det kan inte anses att denna lydelse innehåller en uppgift om huruvida tabellen är tvingande eller valfri.

I artikel 11.1 i reglerna om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomsförsäkring för tjänstemän anges emellertid att fullständig eller partiell permanent invaliditet ska mätas i förhållande till i vilken grad den fysiska och psykiska funktionsförmågan är nedsatt ”i enlighet med den europeiska tabellen”. Med hänsyn till den valda lydelsen, ska denna bestämmelse tolkas så, att nedsättningen av den fysiska och psykiska funktionsförmågan ska bestämmas i enlighet med tabellen, vilket innebär att denna får en tvingande karaktär.

Personaldomstolen gjorde sig därför inte skyldig till ett rättsligt fel med avseende på artikel 73.2 c i tjänsteföreskrifterna och artikel 11.1 i reglerna om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomsförsäkring för tjänstemän, när den fann att läkarkommitténs utrymme för skönsmässig bedömning endast omfattar fastställelsen av vilken sjukdom den försäkrade har drabbats och att utrymmet för skönsmässig bedömning begränsas av tabellen när detta har fastställts och det är fråga om att fastställa den nedsatta fysiska och psykiska funktionsförmågan.

(se punkterna 60–62)

6.      Se domen.

(se punkt 94)

Hänvisning till

Domen i det ovannämnda målet Nijs mot kommissionen, punkterna 29 och 66 samt där angiven rättspraxis

7.      Se domen.

(se punkt 105)

Hänvisning till

Tribunalen: 3 mars 2004, Vainker mot parlamentet, T‑48/01, REGFP, s. I‑A-51 och II‑197, punkt 133

8.      Se domen.

(se punkterna 115 och 116)

Hänvisning till

Domstolen: 13 december 2000, SGA mot kommissionen, C‑39/00 P, REG 2000, s. I‑11201, punkt 44; domen i det ovannämnda målet Grekland mot kommissionen, punkt 32 och där angiven rättspraxis

Tribunalen: 13 januari 2004, JCB Service mot kommissionen, T‑67/01, REG 2004, s. II‑49, punkterna 36 och 40 samt där angiven rättspraxis; 11 april 2006, Angeletti mot kommissionen, T‑394/03, REGFP 2006, s. I‑A-2-95 och II‑A-2-441, punkt 162