Mål C-552/10 P

Usha Martin Ltd

mot

Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen

”Överklagande — Dumpning — Förordning (EG) nr 121/2006 — Import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Indien — Beslut 2006/38/EG — Förordning (EG) nr 384/96 — Artikel 8.9 — Åtaganden i samband med antidumpningsförfarandena”

Sammanfattning – Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 november 2012

1. Överklagande – Grunder – Domstolens kontroll av tribunalens bedömning av omständigheterna och bevisningen – Ej möjlig utom vid missuppfattning – Nödvändigt att missuppfattningen på ett uppenbart sätt framgår av handlingarna i målet

   (Artikel 256 FEUF; stadgan för domstolen, artikel 58 första stycket)

2. Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Prisåtagande – Åtagande att lämna rapporter och åtagandefakturor – Näringsidkarens åsidosättande – Kommissionens återtagande av sitt godkännande av näringsidkarens åtaganden – Uttagande av en slutlig antidumpningstull – Tillåtet – Åsidosättande av proportionalitetsprincipen – Föreligger inte

   (Artikel 5 fjärde stycket FEU, rådets förordning nr 384/96, artikel 8)

1.  Se avgörandet.

   (se punkterna 27 och 29)

2.  Då en exportör gjort åtaganden gentemot kommissionen till följd av att dumpning och skada konstaterats i enlighet med artikel 8 i grundförordning nr 384/96, är kommissionens övervakning av åtagandenas efterlevnad beroende av att de handlingar som lämnas av den berörda exportöreren som ett led i åtagandet är tillförlitliga. Om en exportör inte iakttar den rapporteringsskyldighet som följer av ett sådant åtagande, skadas det förtroende som utgör en nödvändig förutsättning för samarbetet som etableras i och med åtagandet. En sådan överträdelse av åtagandet riskerar därför att leda till att nyttan med åtagandet går förlorad. Under dessa förutsättningar ska rapporteringsskyldigheten betraktas som grundläggande för ett välfungerande system med åtaganden varigenom betalning av antidumpningstullar kan undgås.

   Då en exportör inte efterlevt sina åtaganden, både vad beträffar sin skyldighet att lämna kvartalsrapporter för den försäljning av den berörda produkten som inte omfattas av åtagandet och beträffande sin skyldighet att inte utfärda åtagandefakturor för produkter som inte omfattas av detta åtagande, får kommissionen återta sitt godtagande av exportörens åtagande utan att kommissionen därvid anses ha åsidosatt proportionalitetsprincipen. I ett sådant fall ankommer det vidare på kommissionen att därefter utta slutliga antidumpningstullar från exportören i enlighet med artikel 8.9 i grundförordningen.

   (se punkterna 35 och 39)

Mål C-552/10 P

Usha Martin Ltd

mot

Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen

”Överklagande — Dumpning — Förordning (EG) nr 121/2006 — Import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Indien — Beslut 2006/38/EG — Förordning (EG) nr 384/96 — Artikel 8.9 — Åtaganden i samband med antidumpningsförfarandena”

Sammanfattning – Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 november 2012

1. Överklagande — Grunder — Domstolens kontroll av tribunalens bedömning av omständigheterna och bevisningen — Ej möjlig utom vid missuppfattning — Nödvändigt att missuppfattningen på ett uppenbart sätt framgår av handlingarna i målet

   (Artikel 256 FEUF; stadgan för domstolen, artikel 58 första stycket)

2. Gemensam handelspolitik — Skydd mot dumpning — Prisåtagande — Åtagande att lämna rapporter och åtagandefakturor — Näringsidkarens åsidosättande — Kommissionens återtagande av sitt godkännande av näringsidkarens åtaganden — Uttagande av en slutlig antidumpningstull — Tillåtet — Åsidosättande av proportionalitetsprincipen — Föreligger inte

   (Artikel 5 fjärde stycket FEU, rådets förordning nr 384/96, artikel 8)

1.  Se avgörandet.

   (se punkterna 27 och 29)

2.  Då en exportör gjort åtaganden gentemot kommissionen till följd av att dumpning och skada konstaterats i enlighet med artikel 8 i grundförordning nr 384/96, är kommissionens övervakning av åtagandenas efterlevnad beroende av att de handlingar som lämnas av den berörda exportöreren som ett led i åtagandet är tillförlitliga. Om en exportör inte iakttar den rapporteringsskyldighet som följer av ett sådant åtagande, skadas det förtroende som utgör en nödvändig förutsättning för samarbetet som etableras i och med åtagandet. En sådan överträdelse av åtagandet riskerar därför att leda till att nyttan med åtagandet går förlorad. Under dessa förutsättningar ska rapporteringsskyldigheten betraktas som grundläggande för ett välfungerande system med åtaganden varigenom betalning av antidumpningstullar kan undgås.

   Då en exportör inte efterlevt sina åtaganden, både vad beträffar sin skyldighet att lämna kvartalsrapporter för den försäljning av den berörda produkten som inte omfattas av åtagandet och beträffande sin skyldighet att inte utfärda åtagandefakturor för produkter som inte omfattas av detta åtagande, får kommissionen återta sitt godtagande av exportörens åtagande utan att kommissionen därvid anses ha åsidosatt proportionalitetsprincipen. I ett sådant fall ankommer det vidare på kommissionen att därefter utta slutliga antidumpningstullar från exportören i enlighet med artikel 8.9 i grundförordningen.

   (se punkterna 35 och 39)