Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Tillnärmning av lagstiftning – Konsumentskydd – Försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier – Konsumentens rättigheter – Bristande avtalsenlighet – Återställande till avtalsenlighet som kräver utbyte

(Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44, skäl 1 samt artikel 3.2 och 3.3)

2. Tillnärmning av lagstiftning – Konsumentskydd – Försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier – Konsumentens rättigheter – Bristande avtalsenlighet – Återställande till avtalsenlighet som kräver utbyte

(Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44, artikel 3.3 och 3.5 sista strecksatsen)

Sammanfattning

1. Artikel 3.2 och 3.3 i direktiv 1999/44 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier ska tolkas på så sätt att säljaren – när en vara som installerats av konsumenten i enlighet med dess art och avsedda ändamål, innan felet visade sig, har återställts till avtalsenlighet genom utbyte – är skyldig att antingen själv avlägsna varan från den plats där den installerats och installera utbytesvaran, eller bära kostnaderna för avlägsnandet samt installationen av utbytesvaran, oberoende av att säljaren enligt köpeavtalet inte var skyldig att installera den ursprungliga varan.

En sådan tolkning ligger i linje med direktivets ändamål som är att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, vilket även anges i skäl 1 i detsamma. När ingen av parterna till avtalet kan anses ha varit vållande, är det följaktligen motiverat att säljaren ska svara för kostnaderna för att avlägsna den icke avtalsenliga varan och installera utbytesvaran, eftersom dessa extrakostnader skulle ha undvikits om säljaren hade fullgjort sina skyldigheter enligt avtalet från första början, och nu är nödvändiga för att återställa varan till avtalsenlighet.

Om säljaren inte själv avlägsnar den icke avtalsenliga varan och inte själv installerar utbytesvaran, ankommer det på den nationella domstolen att avgöra vilka kostnader som är nödvändiga för nämnda avlägsnande och installation och som konsumenten har rätt att begära ersättning för.

(se punkterna 55, 57, 61 och 62 samt punkt 1 i domslutet)

2. Artikel 3.3 i direktiv 1999/44 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken säljaren kan vägra att byta ut en icke avtalsenlig vara, som är den enda möjliga påföljden, på grund av att utbytet, med anledning av skyldigheten att avlägsna den felaktiga varan och installera utbytesvaran, medför kostnader som varken står i proportion till varans värde, om ingen bristande avtalsenlighet hade förelegat, eller till betydelsen av den bristande avtalsenligheten. Bestämmelsen utgör emellertid inte hinder för att konsumentens rätt till ersättning för kostnaderna för att avlägsna den felaktiga varan och installera utbytesvaran, i ett sådant fall, begränsas till att säljaren svarar för ett belopp som är proportionellt.

Vid sin prövning av om det finns anledning att inskränka konsumentens rätt till ersättning för dessa kostnader, ska den hänskjutande domstolen beakta dels varans värde om ingen bristande avtalsenlighet hade förelegat och betydelsen av den bristande avtalsenligheten, dels direktivets ändamål som består i att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå.

Om rätten till ersättning för dessa kostnader inskränks, ska konsumenten ges möjlighet att i stället för ett utbyte av den icke avtalsenliga varan kräva ett lämpligt prisavdrag eller häva avtalet i enlighet med artikel 3.5 sista strecksatsen i direktivet, eftersom den omständigheten att den felaktiga varan kan återställas till avtalsenlighet enbart genom att konsumenten bär en del av dessa kostnader utgör en väsentlig olägenhet för vederbörande.

(se punkterna 76–78 samt punkt 2 i domslutet)