Sammanfattning av personalmål

Sammanfattning av personalmål

Sammanfattning

1. Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Tidsfrister – Den tidpunkt då fristen börjar löpa

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 90.2)

2. Tjänstemän – Pensioner – Förvärv av rätt till pension

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 50)

1. För att ett beslut ska anses vederbörligen delgett i den mening som avses i tjänsteföreskrifterna ska det ha det ha kommit mottagaren till handa och lämnat vederbörande möjlighet att ta faktiskt ta del av dess innehåll.

Det ankommer på den institution som gör gällande att tidsfristen i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna, enligt vilken klagomål ska inges inom en tidsfrist på tre månader som beräknas ”från den dag beslutet delges mottagaren dock senast den dag han får kännedom om beslutet, om det är fråga om en åtgärd av individuell karaktär” att visa från vilken dag denna frist börjar löpa.

Om beviset för att mottagaren av ett sådant beslut verkligen har fått kännedom om beslutet endast består av ledtrådar kan andra omständigheter än en formell delgivning av beslutet såsom ett e-postmeddelande till mottagaren av vilket det framgår att han tagit del av beslutet utgöra bevis.

(se punkterna 41-44)

Hänvisning till

Domstolen: 15 juni 1976, Jänsch mot kommissionen, 5/76, REG 1976, s. 1027, punkt 10 ; 5 juni 1980, Belfiore mot kommissionen, 108/79, REG 1980, s. 1769, punkt 7

Förstainstansrätten: 8 juni 1993, Fiorani mot Parlamentet, T‑50/92, REG 1993, s. II‑555, punkt 16 ; 3 juni 1997, H mot kommissionen, T‑196/95, REGP 1997, s. I‑A‑133 och II‑403, punkterna 32 – 35 ; 27 september 2002, Di Pietro mot revisionsrätten, T‑254/01, REGP 2002, s. I‑A‑177 och II‑929, punkterna 25 – 27

Personaldomstolen: 20 april 2007, L mot EMEA, F‑13/07, REGP 2007, s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkterna 29 – 32 ; 25 april 2007, Lebedef-Caponi mot kommissionen, F‑71/06, REGP 2007, s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkt 34

2. Det framgår tydligt av ordalydelsen i artikel 50 sista stycket i tjänsteföreskrifterna att en tjänsteman i lönegraderna A 1 eller A 2 har rätt till pension om han frånträtt sin anställning i tjänstens intresse utan att den minskning som föreskrivs i artikel 9 i bilaga VIII i de nya tjänsteföreskrifterna ska tillämpas, under förutsättning att tjänstemannen uppnått en ålder av femtiofem år under den period när rätt till denna ersättning fanns.

En tolkning enligt ordalydelsen av artikel 50 sista stycket medför att den berörda bestämmelsen får karaktär av undantag till de allmänna reglerna om beräkning av ålderspension och att den därför ska tolkas strikt. Enn sådan tolkning medför även att bestämmelser som innebär att ekonomiska prestationer kan utgå ska tolkas strikt.

(se punkterna 62, 64 och 65)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 18 september 2003, Lebedef m.fl. mot kommissionen, T‑221/02, REGP 2003, s. I‑A‑211 och II‑1037, punkt 38, och här angiven rättspraxis; 16 december 2004, Pappas mot kommissionen, T‑11/02, REGP 2004, s. I‑A‑381 och II‑1773, punkt 53

Personaldomstolen: 14 dcember 2006, André mot kommissionen, F‑10/06, REGP 2006, s. I‑A‑1‑183 och II‑A‑1‑755, punkterna 34 – 36