Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Stöd som ges av en medlemsstat – Kommissionens beslut att inte göra några invändningar mot en statlig stödordning – Räckvidd – Omständigheter som ska beaktas

(Artiklarna 87 EG och 88 EG)

2. Stöd som ges av en medlemsstat – Allmänt stödprogram som godkänts av kommissionen – Stödordning som inte omfattar företag i svårigheter och privata företag – Avsaknad av uttryckliga begränsningar avseende dessa företag i själva tillståndsbeslutet – Berättigade förväntningar för företag som olagligen har åtnjutit dessa stöd – Föreligger inte

(Artiklarna 87 EG och 88 EG)

Sammanfattning

1. Räckvidden av ett beslut genom vilket kommissionen inte har anfört några invändningar mot en stödordning som en medlemsstat har anmält ska fastställas med beaktande inte bara av själva beslutstexten, av vilken endast en sammanfattning offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning , utan även av den berörda medlemsstatens anmälan av nämnda stödordning.

Såväl en begäran om ytterligare upplysningar, genom vilken kommissionen ber om kompletterande uppgifter om tillämpningsområdet för en stödordning som anmälts av en medlemsstat, som de nationella myndigheternas svar på denna begäran ska anses ingå såsom oskiljaktiga delar av den anmälda stödordningen. Detta gäller i än högre grad när just dessa uppgifter lagts till grund för kommissionens beslut att inte anföra några invändningar mot den aktuella stödordningen.

(se punkterna 44 och 45)

2. Varje enskild person har rätt att åberopa principen om skydd för berättigade förväntningar om han befinner sig i en situation av vilken det framgår att unionsadministrationen, genom att ge tydliga försäkringar, har väckt grundade förhoppningar. Tydliga, ovillkorliga och samstämmiga uppgifter utgör, oavsett i vilken form de har lämnats, en sådan försäkran.

Inom ramen för en godkänd stödordning kan avsaknaden, i ett beslut genom vilket kommissionen inte gör några invändningar mot nämnda stödordning, av uttryckliga begränsningar för företag i svårigheter och privata företag inte per definition jämställas med att den berörde skulle ha fått tydliga, ovillkorliga och samstämmiga uppgifter från kommissionen om att det enligt dessa stödordningar skulle vara tillåtet att bevilja stöd till sådana företag och kan således inte ge upphov till berättigade förväntningar om att de bidrag klaganden beviljats skulle vara lagenliga. Möjligheten att bevilja sådana företag bidrag är tvärtom minst sagt osäker, varför avsaknaden av en uttrycklig begränsning inte kan vara en källa till tydliga försäkringar som kunde ge upphov till några som helst berättigade förväntningar hos klaganden.

(se punkterna 63–66)