Förenade målen C-402/07 och C-432/07

Christopher Sturgeon m.fl.

mot

Condor Flugdienst GmbH

och

Stefan Böck och Cornelia Lepuschitz

mot

Air France SA

(begäran om förhandsavgörande, som har hänskjutits av Bundesgerichtshof och Handelsgericht Wien)

”Lufttrafik — Förordning (EG) nr 261/2004 — Artiklarna 2 l och 5–7 — Begreppen försening och inställd flygning — Rätt till kompensation vid försening — Begreppet extraordinära omständigheter”

Förslag till avgörande av generaladvokat E. Sharpston föredraget den 2 juli 2009   I ‐ 10926

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 19 november 2009   I ‐ 10954

Sammanfattning av domen

1. Transporter – Lufttransporter – Förordning nr 261/2004 – Gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 261/2004, artiklarna 2 l, 5 och 6)

2. Transporter – Lufttransporter – Förordning nr 261/2004 – Gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 261/2004, artiklarna 5, 6 och 7)

3. Transporter – Lufttransporter – Förordning nr 261/2004 – Kompensation och assistans till passagerare vid inställda flygningar

   (Europaparlamentets och rådets förordning nr 261/2004, artikel 5.3)

1.  Artiklarna 2 l, 5 och 6 i förordning nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar ska tolkas på så sätt att en försenad flygning, oavsett hur lång förseningen är och till och med om det rör sig om en kraftig försening, inte kan betraktas som en inställd flygning, om den utförs i enlighet med den planering som ursprungligen fastställts av lufttrafikföretaget.

   En flygning är nämligen försenad, i den mening som avses i artikel 6 i förordning nr 261/2004, om den utförs i enlighet med den ursprungliga planeringen och dess faktiska avgångstid är senare än den tidtabellsenliga avgångstiden, medan en inställd flygning, enligt artikel 2 l i samma förordning, till skillnad från en försenad flygning, är konsekvensen av att en flygning som planerats i förväg inte genomförs.

   (se punkterna 32, 33 och 39 samt punkt 1 i domslutet)

2.  Artiklarna 5–7 i förordning nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar ska tolkas på så sätt att passagerarna på försenade flygningar kan jämställas med passagerarna på inställda flygningar när det gäller tillämpningen av rätten till kompensation och att de således kan åberopa rätten till kompensation enligt artikel 7 i förordningen om de, till följd av en försenad flygning, drabbas av tidsspillan som uppgår till tre timmar eller mer, det vill säga om de når sin slutliga bestämmelseort tre timmar eller mer efter den ankomsttid som ursprungligen fastställts av lufttrafikföretaget. En sådan försening ger emellertid inte passagerarna rätt till kompensation, om lufttrafikföretaget kan visa att den kraftiga förseningen beror på extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits, det vill säga omständigheter som ligger utanför lufttrafikföretagets faktiska kontroll.

   (se punkt 69 samt punkt 2 i domslutet)

3.  Artikel 5.3 i förordning nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar ska tolkas på så sätt att ett tekniskt problem med ett flygplan, som leder till att en flygning ställs in eller försenas, inte omfattas av begreppet extraordinära omständigheter, i den mening som avses i denna bestämmelse, såvida detta problem inte uppkommit till följd av händelser som, till sin art eller sitt ursprung, faller utanför det berörda lufttrafikföretagets normala verksamhet och ligger utanför dess faktiska kontroll.

   (se punkt 72 samt punkt 3 i domslutet)