Mål C-394/07

Marco Gambazzi

mot

DaimlerChrysler Canada Inc. och CIBC Mellon Trust Company

(begäran om förhandsavgörande från Corte d’appello di Milano)

”Brysselkonventionen — Erkännande och verkställighet av domar — Skäl för vägran — Åsidosättande av grunderna för rättsordningen (ordre public) i den stat där domen görs gällande — Uteslutande av svaranden från förfarandet inför domstolen i den stat där domen meddelades på grund av underlåtenhet att efterkomma ett domstolsföreläggande”

Förslag till avgörande av generaladvokat J. Kokott föredraget den 18 december 2008   I ‐ 2565

Domstolens dom (första avdelningen) av den 2 april 2009   I ‐ 2582

Sammanfattning av domen

1. Konvention om domstols behörighet och om verkställighet av domar – Erkännande och verkställighet – Begreppet dom – Tredskodomar – Omfattas – Villkor

   (Konvention av den 27 september 1968, artikel 25)

2. Konvention om domstols behörighet och om verkställighet av domar – Erkännande och verkställighet av domar – Skäl för avslag – Åsidosättande av grunderna för rättsordningen (ordre public) i den stat där domen görs gällande – Bedömning av domstolen i den stat där domen görs gällande

   (Konvention av den 27 september 1968, artikel 27.1)

1.  Artikel 25 i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, i dess lydelse enligt 1978, 1982, 1989 och 1996 års anslutningsavtal, avser varje avgörande som har meddelats av domstol i en konventionsstat, utan åtskillnad. För att ett domstolsavgörande ska omfattas av konventionens tillämpningsområde räcker det dock att det, innan erkännande och verkställighet begärs i en annan stat än ursprungsstaten, i ursprungsstaten har varit eller hade kunnat vara föremål, under olika former, för ett kontradiktoriskt förfarande. När avgöranden från en nationell domstol har formen av domar eller beslut, vilka meddelats efter ena partens utevaro i ett tvistemål som, i princip, följde den kontradiktoriska principen, räcker den omständigheten att domstolen avgjorde målet som om svaranden, som i behörig ordning hade inställt sig, hade uteblivit inte för att ifrågasätta klassificeringen av avgörandena i fråga.

   (se punkterna 22, 23 och 25)

2.  Artikel 27.1 i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, i dess lydelse enligt 1978, 1982, 1989 och 1996 års anslutningsavtal, ska tolkas så, att domstolen i den stat där en dom görs gällande, med hänsyn till bestämmelsen om grunderna för rättsordningen (ordre public) i nämnda artikel, får beakta den omständigheten att domstolen i den stat där domen meddelades har dömt i fråga om kärandens yrkanden utan att höra svaranden, som i behörig ordning inställt sig inför den men som uteslutits från förfarandet på den grunden att han inte uppfyllt sina skyldigheter enligt ett tidigare beslut fattat inom ramen för samma förfarande, när den, efter en bedömning av förfarandet i dess helhet och med hänsyn till samtliga omständigheter, finner att denna uteslutningsåtgärd har inneburit en klar och oproportionerlig kränkning av svarandens rätt att yttra sig. Den hänskjutande domstolens kontroll ska avse inte bara under vilka villkor de avgöranden av vilka verkställighet nu begärs meddelades, utan också under vilka villkor föreläggandena beslutades i ett tidigare skede. Den hänskjutande domstolens ska i synnerhet identifiera vilka rättsmedel som stod till svarandens förfogande och kontrollera huruvida denne, inom ramen för dessa rättsmedel, haft möjlighet att yttra sig i enlighet med den kontradiktoriska principen och med ett fullt utövande av rätten till försvar

   (se punkterna 41, 46 och 48 samt domslutet)