Mål C-333/07

Société Régie Networks

mot

Direction de contrôle fiscal Rhône-Alpes Bourgogne

(begäran om förhandsavgörande från Cour administrative d’appel de Lyon)

”Statligt stöd — Stödordning till förmån för lokala radiostationer — Finansiering genom en skatteliknande avgift som erläggs av reklamföretag — Gynnande beslut som kommissionen antagit efter det preliminära förfarandet för granskning av stöd enligt artikel 93.3 i EG fördraget (nu artikel 88.3 EG) — Stöd som kan vara förenligt med den gemensamma marknaden — Artikel 92.3 i EG fördraget (nu artikel 87.3 EG i ändrad lydelse) — Fråga huruvida beslutet är lagenligt — Motiveringsskyldighet — Bedömning av de faktiska omständigheterna — Fråga huruvida den skatteliknande avgiften är förenlig med EG-fördraget”

Förslag till avgörande av generaladvokat J. Kokott föredraget den 26 juni 2008   I ‐ 10811

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 22 december 2008   I ‐ 10851

Sammanfattning av domen

1. Begäran om förhandsavgörande – Upptagande till sakprövning – Gränser – Frågor som uppenbarligen saknar relevans och hypotetiska frågor som ställts i ett sammanhang i vilket inget användbart svar kan lämnas

   (Artikel 234 EG)

2. Stöd som ges av en medlemsstat – Stödprojekt – Kommissionens undersökning – Bedömning av giltigheten av ett kommissionsbeslut som fattats vid utgången av den inledande delen av en undersökning på grundval av de uppgifter som var tillgängliga då beslutet fattades

   (EG-fördraget, artiklarna 93.3 och 190 (nu artiklarna 88.3 EG och 253 EG))

3. Stöd som ges av en medlemsstat – Kommissionens undersökning – Bedömning av lagenlighet med tillämpning av den information som finns tillgänglig när beslutet antas

   (EG-fördraget, artikel 93 (nu artikel 88 EG))

4. Stöd som ges av en medlemsstat – Stödprojekt – Anmälan till kommissionen – Motiveringsskyldighetens räckvidd

   (EG-fördraget, artikel 93.3 (nu artikel 88.3 EG))

5. Begäran om förhandsavgörande – Bedömning av giltigheten – Ogiltigförklaring av ett kommissionsbeslut rörande statligt stöd – Verkningar – Tidsmässig begränsning

   (Artiklarna 88 EG, 231 andra stycket EG och 234 EG)

1.  Nationella domstolars frågor om tolkningen av gemenskapsrätten som ställs inom ramen för den beskrivning av omständigheterna i målet och tillämplig lagstiftning som den nationella domstolen har lämnat på eget ansvar, och vilka det inte ankommer på EG-domstolen att pröva riktigheten av, presumeras vara relevanta. En begäran från en nationell domstol kan bara avvisas av EG-domstolen då det är uppenbart att den begärda tolkningen av gemenskapsrätten inte har något samband med de verkliga omständigheterna eller föremålet för tvisten i målet vid den nationella domstolen eller då frågorna är hypotetiska eller EG-domstolen inte förfogar över de uppgifter om sakförhållandena eller de rättsliga förhållandena som är nödvändiga för att kunna besvara frågorna på ett ändamålsenligt sätt. EG-domstolen kan särskilt besluta att inte avgöra en fråga avseende bedömningen av en gemenskapsrättsakts giltighet, när det är uppenbart att den bedömning som den nationella domstolen har begärt inte har något samband med de verkliga omständigheterna eller föremålet för tvisten i målet vid den nationella domstolen.

   (se punkterna 46 och 47)

2.  I ett beslut rörande statligt stöd som kommissionen har antagit efter den preliminära granskning av stödet som har införts genom artikel 93.3 i fördraget (nu artikel 88.3 EG) och som enbart syftar till att göra det möjligt för kommissionen att bilda sig en första uppfattning om huruvida den ifrågavarande stödåtgärden helt eller delvis är förenlig med den gemensamma marknaden, utan att den formella granskning som anges i punkt 2 i samma artikel har inletts, och som fattas med korta tidsfrister, behöver det endast anges varför kommissionen inte anser att den har mött betydande svårigheter vid bedömningen av om stödet i fråga är förenligt med den gemensamma marknaden.

   En kortfattad motivering, men av vilken det ändå framgår klart och tydligt varför kommissionen inte anser att den har mött några betydande svårigheter vid bedömningen av om stödordningen i fråga är förenlig med den gemensamma marknaden, och detta med beaktande av rättsaktens beskaffenhet och det sammanhang i vilket den ingår, ska anses tillräcklig med avseende på kravet på motivering i artikel 190 i fördraget (nu artikel 253 EG), varvid frågan huruvida motiveringen är välgrundad inte ska ingå i prövningen av huruvida detta krav är uppfyllt. Ett sådant beslut kan vidare inte anses strida mot artikel 190 i fördraget på grund av att det i beslutet inte uttryckligen anges vilket undantag, bland dem som uppräknas i artikel 92.3 i fördraget (nu artikel 87.3 EG i ändrad lydelse), som anses vara tillämpligt.

   (se punkterna 6, 65 och 70–72)

3.  Lagenligheten av ett beslut avseende statligt stöd ska bedömas mot bakgrund av de uppgifter som kommissionen har tillgång till när den antar beslutet. Detta gäller a fortiori ett beslut att inte göra invändningar mot en stödordning, som kommissionen har fattat efter att ha genomfört det preliminära granskningsförfarande som föreskrivs i artikel 93.3 i fördraget (nu artikel 88.3 EG). Kommissionen ska således, när den antar ett sådant beslut, bedöma en stödordnings framtida verkningar, trots att dessa inte kan förutses med exakthet. Ett sådant beslut kan därför endast förklaras ogiltigt om kommissionens bedömning framstår som uppenbart felaktig med hänsyn till de uppgifter som kommissionen hade tillgång till när den antog beslutet.

   (se punkterna 81 och 82)

4.  Finansieringsmetoden för ett stöd kan medföra att hela det stödprogram som finansieras på detta sätt blir oförenligt med den gemensamma marknaden. Följaktligen kan prövningen av en stödåtgärd inte ske utan att verkningarna av dess finansieringsmetod beaktas. Tvärtom måste kommissionens prövning av en stödåtgärd med nödvändighet också omfatta finansieringsmetoden, om den utgör en integrerad del av stödåtgärden. Den anmälan av stödåtgärden som ska ske enligt artikel 93.3 i fördraget (nu artikel 88.3 EG) ska således även omfatta finansieringsmetoden för åtgärden, så att kommissionen kan göra sin prövning på grundval av fullständiga uppgifter. I annat fall kan det inte uteslutas att en stödåtgärd som inte skulle ha kunnat förklaras vara förenlig, om kommissionen hade haft kännedom om finansieringsmetoden, ändå förklaras vara förenlig med den gemensamma marknaden. Detta är en bedömning som endast kommissionen har behörighet att göra, men som är underkastad gemenskapsdomstolens kontroll.

   (se punkterna 89, 90 och 94)

5.  Domstolen är – i fall där det är motiverat av tvingande rättssäkerhetshänsyn – med stöd av artikel 231 andra stycket EG, som analogt är tillämplig även inom ramen för en begäran av förhandsavgörande enligt artikel 234 EG angående giltigheten av rättsakter som beslutats av Europeiska gemenskapens institutioner, behörig att i det enskilda fallet avgöra och ange vilka verkningar av rättsakten i fråga som ska anses vara bestående.

   I en dom där domstolen ogiltigförklarar ett beslut i vilket kommission har förklarat att en stödordning är förenlig med den gemensamma marknaden kan domstolen begränsa domens rättsverkningar i tiden under en viss tid fram till dess att kommissionen antar ett nytt beslut enligt artikel 88 EG och förklara att endast de företag som har väckt talan eller anfört motsvarande klagomål mot uppbörd av en avgift som ingår som en integrerad del i denna stödordning inte omfattas av denna begränsning.

   (se punkterna 121 och 128 samt domslutet)