Mål C-127/07

Société Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl.

mot

Premier ministre m.fl.

(begäran om förhandsavgörande från Conseil d'État (Frankrike))

”Miljö — Samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar — System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen — Direktiv 2003/87/EG — Tillämpningsområde — Anläggningar inom stålsektorn omfattas — Anläggningar inom kemisektorn och sektorn för icke-järnhaltiga metaller omfattas inte — Principen om likabehandling”

Förslag till avgörande av generaladvokat M. Poiares Maduro föredraget den 21 maj 2008   I ‐ 9898

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 16 december 2008   I ‐ 9921

Sammanfattning av domen

1. Gemenskapsrätt – Principer – Likabehandling – Olika behandling objektivt motiverad – Bedömningskriterier

2. Miljö – Utarbetandet av EU-politiken – Gemenskapslagstiftarens utrymme för skönsmässig bedömning – Räckvidd – Gränser

3. Miljö – Luftföroreningar – Direktiv 2003/87 – System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen – Tillämpningsområde

   (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87, i dess lydelse enligt direktiv 2004/10)

1.  En skillnad i behandling är berättigad då den är grundad på ett objektivt och skäligt kriterium, det vill säga då den hänger samman med ett laga ändamål som eftersträvas med den aktuella lagstiftningen, och då skillnaden står i proportion till det mål som eftersträvas genom behandlingen i fråga.

   Eftersom det rör sig om en lagstiftningsakt som antagits av gemenskaperna ankommer det på gemenskapslagstiftaren att bevisa att de objektiva kriterier som anförts som skäl för skillnaden i behandling är uppfyllda och att förse domstolen med de uppgifter som är nödvändiga för att den ska kunna kontrollera att dessa kriterier är uppfyllda.

   (se punkterna 47 och 48)

2.  Gemenskapslagstiftaren har vid utövandet av den behörighet som denne tilldelas ett vidsträckt utrymme för skönsmässig bedömning på ett område inom vilket gemenskapslagstiftaren ställs inför val av politisk, ekonomisk och social art och måste göra komplicerade bedömningar. Vidare får lagstiftaren när denne ska omstrukturera eller skapa ett komplext system göra detta stegvis och bland annat beakta de erfarenheter som erhållits.

   Vid utövandet av sin befogenhet att göra skönsmässiga bedömningar i miljöfrågor ska gemenskapslagstiftaren förutom det huvudsakliga syftet, vilket är miljöskydd, även fullt ut beakta berörda intressen. Vid undersökningen av de problem som är förknippade med olika åtgärdsalternativ ska beaktas huruvida de eftersträvade målen med bestämmelserna är av sådan betydelse att de negativa ekonomiska effekterna därav, även omfattande sådana, för vissa aktörer är motiverade. Gemenskapslagstiftarens utövande av sin befogenhet att göra skönsmässiga bedömningar får inte leda till resultat som är uppenbart mindre lämpliga än dem som blir resultatet av andra åtgärder som är lika lämpade för att uppnå dessa mål.

   (se punkterna 57 och 59)

3.  Det har vid prövningen av direktiv 2003/87 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61, i dess lydelse enligt direktiv 2004/101, med hänsyn till likabehandlingsprincipen inte framkommit något som skulle kunna påverka direktivets giltighet, i den utsträckning som direktivets system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser är tillämpligt på stålsektorn men inte inbegriper kemisektorn och sektorn för icke-järnhaltiga metaller i sitt tillämpningsområde.

   Dels är systemet för handel med utsläppsrätter som infördes genom direktiv 2003/87 ett nytt och komplicerat system vars genomförande och funktion hade kunnat störas av ett alltför stort antal deltagare, dels har den ursprungliga avgränsningen av tillämpningsområdet för direktiv 2003/87 bestämts mot bakgrund av målet att uppnå en kritisk massa av deltagare som behövdes för att inrätta detta system.

   Mot bakgrund av att nämnda system är nytt och komplicerat omfattas begränsningen av tillämpningsområdet för direktiv 2003/87 och det gradvisa förfarande som valts med syfte att inte störa genomförandet av detta system – vilket bland annat grundar sig på de erfarenheter som erhålles i samband med genomförandet av detta första steg – av det utrymme för skönsmässig bedömning som gemenskapslagstiftaren har.

   (se punkterna 60, 61, 74 och domslutet)