Mål C-301/06

Irland

mot

Europaparlamentet

och

Europeiska unionens råd

”Talan om ogiltigförklaring — Direktiv 2006/24/EG — Lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster — Val av rättslig grund”

Förslag till avgörande av generaladvokat Y. Bot föredraget den 14 oktober 2008   I ‐ 595

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 10 februari 2009   I ‐ 628

Sammanfattning av domen

Institutionernas rättsakter – Val av rättslig grund

(Artikel 95 EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24)

Direktiv 2006/24 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät ska antas med artikel 95 EG som rättslig grund.

Gemenskapslagstiftaren kan nämligen använda artikel 95 EG som rättslig grund särskilt när det föreligger skillnader mellan de nationella bestämmelserna och dessa skillnader kan utgöra hinder för de grundläggande friheterna eller skapa en snedvridning av konkurrensen och ha en direkt inverkan på den inre marknadens funktion.

De olika nationella bestämmelserna om lagring av uppgifter avseende elektronisk kommunikation kunde ha en direkt inverkan på den inre marknadens funktion, och det kunde förutses att denna inverkan skulle komma att förstärkas. I en sådan situation var det berättigat för gemenskapslagstiftaren att, i syfte att få den inre marknaden att fungera väl, anta harmoniserade bestämmelser.

I direktiv 2006/24 regleras vidare transaktioner som är oberoende av genomförandet av varje eventuell åtgärd inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. I direktivet harmoniseras varken frågan om de nationella brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter eller frågan om användning och utbyte av dessa uppgifter mellan nämnda myndigheter. Dessa frågor omfattas i princip av avdelning VI i EU-fördraget och har uteslutits från bestämmelserna i direktivet. Härav följer att det materiella innehållet i direktiv 2006/24 huvudsakligen avser tjänsteleverantörernas verksamhet inom den berörda sektorn av den inre marknaden, med undantag av statlig verksamhet som omfattas av avdelning VI i EU-fördraget. Mot bakgrund av det materiella innehållet finner domstolen att direktivet huvudsakligen avser den inre marknadens funktion.

(se punkterna 63, 71, 72, 83–85 och 93)