Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Talan om fördragsbrott – Föremål för talan – Fastställande under det administrativa förfarandet

(Artikel 226 EG)

2. Transporter – Luftfart – Direktiv 2002/30 – Bullerbetingade driftsrestriktioner vid flygplatser i gemenskapen

(Artiklarna 10 andra stycket EG och 249 tredje stycket EG; rådets förordning nr 925/1999; Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/30)

Sammanfattning

1. Inom ramen för en talan enligt artikel 226 EG avgränsas föremålet för talan av kommissionens formella underrättelse till den berörda medlemsstaten och av det efterföljande motiverade yttrandet från kommissionen, och det får därefter inte utvidgas. Möjligheten för den berörda medlemsstaten att inkomma med sina synpunkter utgör nämligen, även om staten väljer att inte använda sig av den, en i fördraget önskad väsentlig garanti, och iakttagandet av denna är ett viktigt formellt krav för ett korrekt genomförande av förfarandet vid fastställelse av att en medlemsstat gjort sig skyldig till fördragsbrott. Följaktligen skall samma grunder anföras till stöd för det motiverade yttrandet och kommissionens talan som till stöd för den formella underrättelse som inleder det administrativa förfarandet.

Kommissionens synpunkt, att en medlemsstat inte upphävde en nationell lagstiftning om flygrörelser nattetid med vissa civila underljudsplan när den införlivade direktiv 2002/30 om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid flygplatser i gemenskapen, samt att nämnda nationella lagstiftning fortsatte att gälla även efter införlivandefristen, kan i detta avseende inte anses utgöra en ny anmärkning. Från kommissionens sida rör det sig nämligen inte om något annat än ett konstaterande av omständigheter som den kan åberopa i den mån den beskrivna situationen kan bevisa dels att sakförhållandena inte har förändrats efter att den tvåmånadersfrist som beviljats genom det motiverade yttrandet har löpt ut, dels att denna nationella lagstiftning inte utgjorde en övergångsåtgärd som vidtogs i syfte att säkerställa kontinuiteten efter upphävandet av förordning nr 925/1999 om registrering och användning inom gemenskapen av vissa typer av civila jetmotordrivna underljudsflygplan som har modifierats och omcertifierats som bevis på att de uppfyller normerna i volym I, del ii, kapitel 3 i bilaga 16 till konventionen om internationell civil luftfart, tredje utgåvan.

(se punkterna 25 och 27)

2. Artiklarna 10 andra stycket EG och 249 tredje stycket EG samt direktiv 2002/30 om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid flygplatser i gemenskapen innebär en skyldighet för medlemsstaterna att avstå från att under perioden för införlivande av direktivet anta bestämmelser som allvarligt kan äventyra det resultat som föreskrivs i nämnda direktiv. De får alltså under nämnda frist inte anta bestämmelser som visserligen är till för samma ändamål, det vill säga en minskning av antalet personer som lider skada av buller orsakat av luftfartyg, men som hindrar införandet av enhetliga driftsrestriktioner inom hela gemenskapen.

Uppnåendet av det resultat som föreskrivs i detta direktiv kan allvarligt äventyras om en medlemsstat under perioden för direktivets införlivande har antagit en lagstiftning om flygrörelser nattetid med vissa civila underljudsplan, med vilken ändamålet inte är att införliva direktivet, utan att införa en harmoniserad rättslig ram på nationell nivå för att minska flygbullret grundad på den strategi som föreskrevs i förordning nr 925/1999 om registrering och användning inom gemenskapen av vissa typer av civila jetmotordrivna underljudsflygplan som har modifierats och omcertifierats som bevis på att de uppfyller normerna i volym I, del ii, kapitel 3 i bilaga 16 till konventionen om internationell civil luftfart, tredje utgåvan, det vill säga utfärdande av driftsrestriktioner på grundval av motorernas genomströmningsförhållande i syfte att slutgiltigt förbjuda användningen av omcertifierade civila underljudsplan.

Antagandet av nämnda nationella lagstiftning, vilken trädde i kraft mindre än tre månader före det datum då fristen för införlivande av direktivet löpte ut, har i detta avseende lett till en otillbörligt oförmånlig behandling av vissa flygplanskategorier och varaktigt påverkat transportförhållandena och tillämpningen av direktivet inom gemenskapen. På grund av det driftsförbud för olika flygplan som föranleds av att denna kungörelse tillämpas, går det inte att, vid den utvärdering av bullrets verkningar som föreskrivs i direktivet, beakta det buller som orsakas av alla flygplan som överensstämmer med bestämmelserna i volym I, del ii, kapitel 3 i bilaga 16 till konventionen om internationell civil luftfart. Följaktligen är det inte heller möjligt att optimera bullerbekämpningen på det sätt som föreskrivs i bestämmelserna i direktivet.

(se punkterna 63–65 och 68)