Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62004CJ0421

Sammanfattning av domen

Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Fri rörlighet för varor – Undantag – Förekomsten av direktiv om tillnärmning

(Artiklarna 28 EG och 30 EG; rådets direktiv 89/104, artikel 3)

2. Tillnärmning av lagstiftning – Varumärken – Direktiv 89/104 – Registreringshinder eller ogiltighetsgrunder

(Rådets direktiv 89/104, artiklarna 3. 1 b och c)

3. Fri rörlighet för varor – Industriell och kommersiell äganderätt – Varumärkesrätt

(Artiklarna 28 EG och 30 EG)

Sammanfattning

1. Inom ett område där det har skett en fullständig harmonisering på gemenskapsnivå skall en nationell åtgärd bedömas mot bakgrund av harmoniseringsåtgärdens bestämmelser och inte mot bakgrund av de primärrättsliga bestämmelserna. Det är följaktligen mot bakgrund av bestämmelserna i direktiv 89/104 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar, närmare bestämt artikel 3 om absoluta registreringshinder eller ogiltighetsgrunder, och inte artiklarna 28 EG och 30 EG, som det skall bedömas huruvida gemenskapsrätten utgör hinder för att registrera ett nationellt varumärke.

(se punkterna 20 och 21)

2. Artikel 3.1 b och c i direktiv 89/104 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar utgör inget hinder för att i en medlemsstat som nationellt varumärke registrera ett ord som har hämtats från en annan medlemsstats språk på vilket det saknar särskiljningsförmåga eller beskriver de varor eller tjänster som avses med registreringsansökan, såvida inte omsättningskretsen i den medlemsstat i vilken det har ansökts om registrering kan fastställa ordets betydelse.

(se punkterna 26 och 32 samt domslutet)

3. Beträffande tillämpningen av principen om fri rörlighet för varor påverkar fördraget inte immateriella rättigheter enligt en medlemsstats lagstiftning utan det begränsar endast utövandet av sådana rättigheter under vissa förhållanden. Principen om fri rörlighet för varor medför följaktligen inte att en medlemsstat som nationellt varumärke inte får registrera ett kännetecken som på en annan medlemsstats språk saknar särskiljningsförmåga eller beskriver de varor eller tjänster som avses med registreringsansökan.

(se punkterna 28–30)

Top