Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Gemenskapsvarumärke — Definition och förvärv av ett gemenskapsvarumärke — Absoluta registreringshinder — Varumärke som satts samman av delar som också används som reklamslogan — Villkor för registrering — Möjligt att uppfatta som kommersiell ursprungsangivelse för avsedda varor eller tjänster — Prövning inom ramen för artikel 7.1 b i förordning nr 40/94 — Artikel 7.1 c — Annorlunda tillämpningskriterier

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 7.1 b och c)

2. Gemenskapsvarumärke — Definition och förvärv av ett gemenskapsvarumärke — Absoluta registreringshinder — Varumärke som uteslutande består av tecken eller angivelser som kan användas för att definiera en varas kännetecken — Ordkännetecknet EUROPREMIUM

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 7.1 c)

Sammanfattning

1. Registrering av ett gemenskapsvarumärke som består av tecken eller upplysningar vilka dessutom används som reklamslogans, kvalitetsbeteckningar eller som uppmaningar att köpa de varor eller tjänster som avses med varumärket är inte som sådan utesluten på grund av en sådan användning, dock med förbehåll för att det ifrågavarande varumärket omedelbart uppfattas som en angivelse av de avsedda varornas eller tjänsternas kommersiella ursprung, så att målgruppen utan risk för förväxling kan särskilja varumärkesinnehavarens varor eller tjänster från dem som har ett annat kommersiellt ursprung.

Huruvida ett sådant varumärke kan uppfattas som en angivelse av varors och tjänsters kommersiella ursprung skall emellertid prövas inom ramen för artikel 7.1 b i förordning nr 40/94.

För att omfattas av artikel 7.1 c i förordning nr 40/94 måste ett varumärke däremot utgöra en specifik, otvetydig och objektiv angivelse av de ifrågavarande varornas och tjänsternas väsentliga egenskaper.

(se punkterna 38, 39 och 41)

2. Det har inte visats att ordkännetecknet EUROPREMIUM, som är föremål för ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke – bland annat för varor av olika material som är ämnade för annonstjänster, företagsledning eller företagsassistans samt transport- och förvaringstjänster som ingår i klasserna 16, 20, 35 och 39 i den mening som avses i Niceöverenskommelsen och som av den genomsnittlige engelsktalande konsumenten skulle kunna uppfattas som en hänvisning till europeiska högkvalitativa varor och tjänster – kan tjäna som en direkt angivelse av nämnda varor och tjänster i den mening som avses i artikel 7.1 c i direktiv 40/94.

För det första är nämligen tecknet i fråga inte sammansatt av delar som beskriver de varor och tjänster som sökanden gör anspråk på, eftersom prefixet euro inte anger dessa, vare sig direkt eller genom omnämnandet av en av deras väsentliga egenskaper, och ordet premium dessutom bara är av förskönande karaktär. Vidare används tecknet för att antyda en egenskap som sökanden avser att tillskriva sina egna varor, utan att det samtidigt upplyser konsumenterna om de specifika och objektiva egenskaperna hos de varor eller tjänster som erbjuds.

För det andra har det inte visats att ordet europremium, betraktat i sin helhet, utgör eller kan utgöra en generisk eller vanlig beteckning för att identifiera eller känneteckna de varor eller tjänster som det är fråga om.

(se punkterna 28, 34, 36, 43, 45 och 46)