Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

Konvention om domstols behörighet och om verkställighet av domar — Behörighet vid försäkringstvister — Avtal om domstols behörighet — Prorogationsklausul mellan en försäkringsgivare och en försäkringstagare med hemvist i samma medlemsstat — Kan inte göras gällande mot en försäkringstagare som inte har godkänt klausulen och som har sitt hemvist i en annan konventionsstat

(Konvention av den 27 september 1968, artikel. 12.3)

Sammanfattning

En prorogationsklausul i enlighet med artikel 12.3 i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, i dess lydelse enligt konventionen av den 9 oktober 1978 om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands tillträde, enligt konventionen av den 25 oktober 1982 om Republiken Greklands tillträde, enligt konventionen av den 26 maj 1989 om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals tillträde och enligt konventionen av den 29 november 1996 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges tillträde – enligt vilken en försäkringstagare och en försäkringsgivare, vilka vid försäkringsavtalets ingående hade sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort i samma konventionsstat, kan avtala om att domstolarna i den staten skall vara behöriga även om skadan skulle inträffa utomlands – kan inte åberopas mot den som är försäkrad genom avtalet men som inte uttryckligen har skrivit under klausulen och som har sitt hemvist i en annan konventionsstat än den där försäkringstagaren eller försäkringsgivaren har sitt hemvist.

Möjligheten att åberopa en sådan klausul skulle innebära att den försäkrade saknade möjlighet att väcka talan vid domstolen i den ort där skadan inträffade eller vid domstolen i den ort där denne har sitt hemvist, eftersom denne skulle tvingas väcka talan mot försäkringsgivaren vid domstolen i den ort där den sistnämnda har sitt hemvist och skulle även innebära att försäkringsgivaren, vid en tvist med den försäkrade, kunde väcka talan vid domstolen i den ort där han har sitt hemvist. En sådan tolkning skulle innebära att en prorogationsklausul till försäkringsgivarens fördel godtogs och innebära ett åsidosättande av skyddet för den ekonomiskt svagare parten, i förevarande fall den försäkrade, som skall kunna väcka talan vid domstolen i den ort där han har sitt hemvist.

(se punkterna 32, 39, 40 och 43 samt domslutet)