Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Interimistiskt förfarande - Sakprövningsförutsättningar - Upptagande till sakprövning av talan rörande huvudsaken - Saknar relevans - Gränser

(Artiklarna 242 EG och 243 EG, förstainstansrättens rättegångsregler, artikel 104.1)

2. Interimistiskt förfarande - Uppskov med verkställighet - Interimistiska åtgärder - Villkor för bifall - Allvarlig och irreparabel skada - Bevisbörda - Ekonomisk skada - Förlust av kunder - Situation där sökandebolagets existens är i fara

(Artiklarna 242 EG och 243 EG, förstainstansrättens rättegångsregler, artikel 104.2)

Sammanfattning

1. Frågan huruvida talan kan tas upp till sakprövning skall i princip inte prövas i ett interimistiskt förfarande för att inte föregripa prövningen av saken i målet. Det kan emellertid visa sig nödvändigt att fastställa om vissa omständigheter föreligger som omedelbart gör det möjligt att dra slutsatsen att talan rörande huvudsaken, som ansökan om interimistiska åtgärder hänför sig till, kan prövas när det, såsom i detta fall, har hävdats att det är uppenbart att en sådan talan skall avvisas.

( se punkt 21 )

2. Frågan huruvida en ansökan om interimistiska åtgärder ställer krav på skyndsamhet skall bedömas med beaktande av om det är nödvändigt att fatta ett interimistiskt beslut för att undvika att den som ansöker om den interimistiska åtgärden orsakas allvarlig och irreparabel skada. Det ankommer på sökanden att styrka att han inte kan avvakta utgången av målet i huvudsaken utan att behöva lida sådan skada. Även om det är riktigt att man för att styrka en allvarlig och irreparabel skada inte behöver bevisa att nämnda skada kommer att inträffa med absolut säkerhet utan att det räcker med att skadan är förutsebar med en tillräcklig grad av sannolikhet, är sökanden dock skyldig att bevisa de omständigheter som ligger till grund för antagandet att en sådan allvarlig och irreparabel skada kommer att inträffa.

En ekonomisk skada såsom förlust av kunder, vilket innebär en förlust av intäkter, kan inte anses som en irreparabel skada eller ens som en skada som är svår att avhjälpa, utom i undantagsfall, eftersom den senare kan ersättas ekonomiskt.

Med tillämpning av dessa principer kan ett uppskov med verkställigheten vara berättigat endast om det visar sig att sökandena i avsaknad av uppskovet skulle befinna sig i en situation där deras existens är i fara eller deras marknadsandelar ohjälpligt kan förändras.

( se punkterna 28-31 )